Fakta om konflikten

Bakgrund

Trettio procent av Vårdförbundets medlemmar arbetar deltid, eftersom många av dem inte orkar arbeta heltid. Detta visas i en rapport som Vårdförbundet tagit fram. Allt fler unga tycker arbetsbelastningen är tung och fyra av tio tror inte de kommer stanna kvar i vården. Rapporten visar att många kan tänka sig att gå upp i arbetstid om veckoarbetstiden sänks. Om alla som idag jobbar deltid går upp i heltid skulle vi få 8000 fler i våra yrkesgrupper.

Kompetensförsörjningen är hälso- och sjukvårdens största utmaning och vårdköerna växer för att det råder brist på personal med rätt kompetens. Bristen beror på att hälso- och sjukvården inte får tillgång till den kompetens som finns. Alltför många går ned till deltid för att arbetet är för slitsamt och för att få vila och återhämtning. Många arbetar deltid hela yrkeslivet. 

• Rapport: Jag orkar inte jobba mer än deltid
• Rapport om unga i vården

Varför varslar Vårdförbundet?

Vi har försökt få gehör för våra yrkanden om hållbara, jämställda heltider och en god löneutveckling under avtalsförhandling och medling. Men det bud vi fått från arbetsgivarna räcker inte för att möta utmaningarna i den svenska sjukvården. Många medlemmar i Vårdförbundet har fått det allt tuffare. Vi har velat se lösningar för att rädda sjukvården men SKR/Sobona visar inte den viljan. Därför varslar vi om konfliktåtgärder och träder ut i blockad.

Varför övertids-, mertids- och nyanställningsblockad? 

Blockaden är en konfliktåtgärd som syftar till att sätta press på arbetsgivarna för att få fram ett avtal som Vårdförbundets medlemmar är nöjda med. Blockaden synliggör också hur regionerna överutnyttjar medarbetarna med kortsiktiga metoder i stället för att lösa problemet med långsiktigt förbättrade villkor och arbetsmiljö så att fler vill och kan arbeta heltid i vården. Vårdförbundets yrkesgrupper jobbade omkring 3 miljoner timmar övertid förra året. Var tredje medlem jobbar regelbundet övertid. Detta visar tydligt på ett systemfel i svensk hälso- och sjukvård.

19 december

Vårdförbundets förbundsstyrelse beslutar att säga upp avtalet HÖK22 med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona (arbetsgivarorganisation för kommunala bolag). 
Läs pressmeddelande : Vårdförbundet kräver förkortad arbetstid  och högre löner.

Januari-mars 2024 

Förhandlingar pågår mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona.

26 mars

Vårdförbundet begär att förhandlingsmedlare utses i förhandlingarna med SKR. Parterna står fortfarande långt ifrån varandra.
Läs nyhet: Vårdförbundet begär att förhandlingsmedlare utses   

28 mars

Medlarna Gunilla Runnqvist och Göran Gräslund utses som förhandlingsmedlare mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona.
Läs nyhet: Medlare utsedda för medling mellan Vårdförbundet och SKR 

31 mars

Sista dag för att komma överens om nytt avtal tillsammans med SKR/Sobona. Det befintliga avtalet löper ut och ingen överenskommelse träffas trots medling. 

1-11 april

Förhandlingsmedling pågår mellan 1–11 april.  

7 april

Vårdförbundet meddelar att vi inte går med på försämringar som innebär avvikelser mot arbetstidslagen som SKR kräver. Vårdpersonal kan få sämre villkor med nytt avtal

10 april

Förhandlingsmedlarna lägger fram en hemställan

11 april

Vårdförbundet tackar nej till medlarnas hemställan och varslar om konfliktåtgärder som innebär övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i samtliga regioner samt Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, Capio S:t Görans sjukhus AB och Ambulanssjukvården i Storstockholm Aktiebolag under hela konfliktperioden, inga undantag. Varseltiden pågår i 14 dagar.
Läs nyhet: Vårdförbundet varslar om övertidsblockad

19 april

Medlingsinstitutet beslutar om medling i den pågående avtalsrörelsen mellan Vårdförbundet och Sobona.
Läs nyhet: Vårdförbundet i medling med Sobona

24 april

Vårdförbundet får nytt avtalsförslag gällande SKR respektive Sobona. Vårdförbundets förbundsstyrelse tackar nej eftersom SKR/Sobona fortsatt inte möter förbundets yrkanden. Samtidigt lägger Vårdförbundet ett motbud som SKR/Sobona ska svara på senast klockan 11 den 25 april. SKR/Sobona svarar nej på Vårdförbundets motbud. 
Läs nyhet: Vårdförbundet lägger motbud till SKR och Sobona

25 april kl. 16.00

SKR/Sobona tackar nej till Vårdförbundets motbud.  Blockaden träder i kraft och Vårdförbundet går ut i konflikt. 63 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor i landets samtliga regioner omfattas genom att inte jobba övertid eller mertid. Arbetsgivarna har heller inte rätt till att nyanställa personal.
Läs debattartikel: Vi tänker inte längre betala med vår hälsa

3 maj

Vårdförbundet förhandlar lokalt och kräver skadestånd där skyddsarbete missbrukas. Vårdförbundets blockad mot SKR/Sobona har lett till att regionerna beordrar medlemmar till skyddsarbete. Detta missbrukas i hög grad och därför har Vårdförbundet fram till fredag den 3 maj inlett 105 tvister där vi yrkar på skadestånd. Blockaden fortsätter eftersom SKR fortsatt inte uttryckt vilja att möta Vårdförbundets yrkanden om kortare arbetstid för att rädda vården.
Läs nyhet: Vårdförbundet kräver skadestånd för skyddsarbete

6 maj

Vårdförbundet varslar om övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner. Blockaden träder i kraft den 20 maj klockan 16.00 och omfattar ytterligare drygt 5000 medlemmar. Tidigare blockad (med start 25 april) kvarstår. 
Läs pressmeddelande: Vårdförbundet varslar om utökad övertidsblockad

20 maj kl. 16.00

Vårdförbundets andra blockad träder i kraft. Drygt 5000 medlemmar i 29 kommuner går ut i övertids-, mertids- och nyanställningsblockad. Tidigare blockad (med start 25 april) kvarstår. 
Läs pressmeddelande: Vårdförbundets övertidsblockad nu utökad till 29 kommuner

21 maj

Vårdförbundet varslar runt 2 000 medlemmar i fem regioner om strejk. Strejken inleds den 4 juni klockan 11. Samtidigt fortsätter övertidsblockaden för över 68 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.
Läs pressmeddelande: Vårdförbundet varslar om strejk i fem regioner

28 maj

Vårdförbundet varslar om utökad strejk för ytterligare runt 1900 medlemmar. Det nya varslet omfattar omkring 170 arbetsplatser och innebär att region Värmland och region Västmanland också varslas om strejk. I de sedan tidigare varslade regionerna samt på Danderyds sjukhus och Södersjukhuset utökas varslet. Strejken i det nya varslet inleds den 11 juni klockan 11. 
Läs pressmeddelande: Vårdförbundet utökar strejkvarsel

4 juni kl. 11.00

Strejk inleds för 2 000 medlemmar i regionerna Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Östergötland och Västerbotten på följande sjukhus: Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Linköpings universitetssjukhus och Norrlands universitetssjukhus.

11 juni kl. 11.00

Strejk bryter ut för 1900 medlemmar på ca 170 arbetsplatser i region Värmland och Västmanland samt i de  tidigare varslade regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. På Danderyds sjukhus och Södersjukhuset utökas omfattningen. 

Vi har sedan den 25 april en pågående övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i landets samtliga regioner och i fyra Sobona-företag. Sedan den 21 maj omfattar blockaden även 29 av landets kommuner.

Genom att vidta stridsåtgärder om strejk (som bryter ut den 4 juni) visar vi vårt långsiktiga ansvarstagande för svensk hälso- och sjukvård. Vi agerar för att rädda vården. Nuvarande situation för våra medlemmar är helt ohållbar. Våra yrken har gått från att vara friska till att vara sjuka och våra medlemmar betalar med sin egen hälsa. Unga medlemmar under 30 år går ned till deltid för att de inte orkar arbeta heltid. Det påverkar deras vardagsekonomi, livsinkomst och framtida pension negativt. En sjuksköterska förlorar 7 miljoner på deltidsarbetet under ett helt yrkesliv. Det är inte rimligt att våra medlemmar betalar den här notan längre.

Våra motparter har hittills inte varit beredda att gå oss till mötes i de rimliga krav vi ställer. Vi ser inte att motparten gett oss något annat val än att nu varsla om strejk.

Arbetsmarknadskonflikter i hälso- och sjukvården påverkar oundvikligen vården och patienter. För att minimera negativa konsekvenser av konflikten gör Vårdförbundet ansvarsfulla överväganden för att konfliktåtgärderna inte ska medföra fara för människors liv eller för bestående ohälsa. Vi har redan i våra varsel tagit ansvar genom att när så krävs ange undantag för att upprätthålla vård för exempelvis cancerdiagnoser, barn och livshotande tillstånd.

Varslet den 28 maj läggs mot bakgrund av att parterna inte kommit närmare varandra trots att konflikten pågått sedan den 25 april. 

Vi har hittills inte sett att det har skett någon rörelse mot yrkandet om en stegvis arbetstidsförkortning. Men kommer det en hemställan som möter oss i våra krav för att medlemmarna ska vilja och orka jobba heltid så kommer varken den nu varslade strejken eller den tidigare strejken träda i kraft, säger Sineva Ribeiro. 

Vi har valt att varsla om strejk på stora sjukhus, av flera skäl: där vi har många medlemmar, där är vi starka och det finns alternativ för patienter som söker vård för de verksamheter vi tar ut i strejk.

Arbetsgivaren har två veckors varseltid på sig att se över vilken verksamhet som kan fortgå och vilken verksamhet där arbetsnedläggelse sker, och sedan organisera sin verksamhet efter detta. Planerad verksamhet som går att skjuta fram behöver arbetsgivaren göra en ny planering för.

Strejk innebär arbetsnedläggelse från arbetstagarens sida. Strejk kan vara begränsad så att strejk gäller exempelvis utvalda dagar eller utvalda veckor på en arbetsplats. All information om hur strejken är utlagd på respektive arbetsplats framgår av den varselförteckning som överlämnats till arbetsgivaren. Strejk är alltid förenat med förbud för annan arbetstagare att utföra sådant arbete som den strejkande normalt utför och som omfattas av strejken.

Arbetsmarknadskonflikter i hälso- och sjukvården påverkar oundvikligen vården och patienter. För att minimera negativa konsekvenser av konflikten gör Vårdförbundet ansvarsfulla överväganden för att konfliktåtgärderna inte ska medföra fara för människors liv eller för bestående ohälsa. Vi har redan i våra varsel tagit ansvar genom att när så krävs ange undantag för att upprätthålla vård för exempelvis cancerdiagnoser, för barn, för livshotande tillstånd.

Arbetsmarknadskonflikter i hälso- och sjukvården påverkar oundvikligen vården och patienter. För att minimera negativa konsekvenser av konflikten gör Vårdförbundet ansvarsfulla överväganden för att konfliktåtgärderna inte ska medföra fara för människors liv eller för bestående ohälsa.

Därför har Vårdförbundet, redan när varsel tagits fram, undantagit verksamheter som vårdar livshotande akuta sjukdomar och skador, psykiatri och enheter som vårdar barn. Även palliativ vård och vård i livets slutskede och kroniska sjukdomar där sjukvårdens insatser på kort sikt kan förhindra allvarliga komplikationer eller tidig död undantas.

Om arbetsgivaren anser att en konfliktåtgärd, exempelvis strejk, är samhällsfarlig ska de kalla Vårdförbundet till förhandling. Kommer vi inte överens, skickas frågan till en central nämnd, då skjuts konfliktåtgärden upp tills nämnden kommit med ett utlåtande.

Om centrala nämnden kommer fram till att stridsåtgärden är samhällsfarlig så kan de begära att konfliktåtgärden stoppas, begränsas eller hävs. 

Nämnden är partssammansatt och består av följande:

• Göran Hägglund, tidigare socialminister, nämndens ordförande.
• Per Ewaldsson, chefsjurist Medlingsinstitutet
• Carina Gunnarsson, tidigare ordförande i Arbetsdomstolen och generaldirektör Medlingsinstitutet
• Niclas Lindahl, förhandlare, SKR
• Johan Kaarme, chef avdelningen för vård och omsorg, SKR
• Jane Ydman, regiondirektör, Region Jönköpings län
• Lars Fresker, ordförande OFR
• Olof Östensson, förbundsjurist, Kommunal
• Mats Eriksson, ordförande, Akademikeralliansens förhandlingsdelegation

Den 21 maj varslade vi om att nyanställningsblockaden avbryts i samtliga regioner samt i Sobonaföretagen Danderyds sjukhus och Södersjukhuset från och med den 4 juni. 

Att vi släpper på nyanställningsblockaden hänger nära samman med att vi vill möjliggöra för våra nya kollegor, som tar examen som barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor i juni att få en anställning som legitimerad barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska så snart de fått sin legitimation från Socialstyrelsen. Ett annat mer underordnat skäl till att vi släpper på blockaden om nyanställning för arbetsgivarna ovan, är att de ska ha möjlighet att förbereda sig för att anställa de medarbetare som de på olika sätt beskrivit för oss att de hittills fått neka anställning.

Det här är skyddsarbete

Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänföres arbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. 

Skyddsarbete handlar alltså om en nödsituation där det inte finns några andra handlingsalternativ. Det får bara användas för att utföra de arbetsuppgifter som krävs för att klara av en situation tydligt kopplad till behov hos enskild patient. Till exempel en ambulanssjuksköterska som behöver slutföra en insats som sträcker sig över det schemalagda arbetspasset, eller en anestesisjuksköterska som behöver närvara vid en operation som drar ut på tiden.

Reglerna om skyddsarbete gäller inom regioner, kommuner och kommunala bolag.

Rutiner för skyddsarbete

Beordra skyddsarbete

Beordra skyddsarbete kan enbart göras av en chef. Det behöver finnas en tydlig organisation för hur skyddsarbete ska beordras och av vem eller vilka chefer. Organisationen för hur skyddsarbete ska beordras ska fastställas under varseltiden och bör vara väl känd av medlemmarna på arbetsplatsen.  

Förhandling om skyddsarbete

Före skyddsarbete beordras är arbetsgivaren skyldig att förhandla med Vårdförbundet, men i vissa akuta situationer kan arbetsgivaren beordra skyddsarbete utan förhandling. Då behöver förhandlingen ske i efterhand så snart som möjligt efter att arbetet utförts och arbetsgivaren ska tydligt motivera varför skyddsarbete ansågs nödvändigt. 

Rapportera skyddsarbete

Medlem ska rapportera allt skyddsarbete till Vårdförbundet så snart som möjligt. Vårdförbundet följer upp om arbetsgivaren förhandlat skyddsarbetet enligt skyldighet, i vilken omfattning och i vilka situationer. Vårdförbundet kan yrka på skadestånd om arbetsgivaren uppenbart felaktigt beordrat eller missbrukat möjligheten till skyddsarbete.  

Så här efterföljs reglerna - Så agerar arbetsgivarna

Antal inrapporterade skyddsarbeten och pågående tvister

Den 22 maj hade Vårdförbundet fått in omkring 5 313 rapporter från medlemmar som beordrats utföra skyddsarbete av sin arbetsgivare.  Bland dessa inrapporterade skyddsarbeten pågår runt 1 000 tvister. 

Noterade brott mot regelverket

Vårdförbundet analyserar löpande inkomna rapporter om skyddsarbete. Bland de inkomna rapporterna visar det sig att det förekommit ett stort antal brott mot förhandlingsskyldigheten. Regioner har även tillämpat skyddsarbete på ett felaktigt sätt. Detta har Vårdförbundet påtalat i ett brev till SKR den 29 april 2024.

Exempel på felaktig användning av skyddsarbete

• Täcka upp vakanser i den ordinarie verksamheten.
• Lösa generell bemanningsbrist som annars skulle lösts med övertid.
• Nyttjande av skyddsarbete trots att det inte handlar om en nödsituation i enlighet med regelverket eller att det är kopplat till en enskild patient.  

Det här händer om arbetsgivaren bryter mot regelverket

När Vårdförbundet bedömer att arbetsgivaren bryter mot regelverket (i det kommunala huvudavtalet KHA) så tvistar vi lokalt, med motparten, i det här fallet regionen. En sådan tvist kan avslutas i enighet eller oenighet. När en lokal tvist avslutats i oenighet kan tvisten därefter bli en central tvist mellan parterna. Även här kan tvisten avslutas i enighet eller oenighet. Om parterna avslutar förhandlingarna i oenighet kan ärendet tas till Arbetsdomstolen som avgör.  I en förhandling med arbetsgivaren som slutar i oenighet kan Vårdförbundet rikta skadeståndskrav mot motparten. 
 

Så här agerar Vårdförbundet mot missbruket av skyddsarbete 

Vårdförbundets analyser av hittills inkomna rapporter om skyddsarbete visar att flera arbetsgivare (regioner) missbrukar skyddsarbete. SKR har tillskrivits om detta och fått möjligheten att vidta åtgärder.  
För att stävja missbruket går Vårdförbundet vidare med att tvista med arbetsgivaren och utkräva skadestånd för alla de skyddsarbeten förbundet bedömer har hanterats felaktigt.  Detta är en kraftfull åtgärd riktad mot de arbetsgivare där det förekommit.  Mellan måndagen den 29 april och fredagen den 3 maj har vi riktat 238 skadeståndsanspråk avseende ärenden.  

Regelverk som styr skyddsarbete 

Skyddsarbete regleras och bedöms enligt 27 § KHA 94, Kommunalt Huvudavtal   

För att minimera negativa konsekvenser av konflikten gör Vårdförbundet ansvarsfulla överväganden vid varsel för att åtgärderna inte ska medföra fara för människors liv eller för bestående ohälsa. I de varsel som Vårdförbundet lägger framgår de undantag som gjorts för att säkerställa verksamhet som behöver bedrivas. Det kan gälla generella undantag som till exempel psykiatri och enheter som vårdar barn, men kan även gälla ett antal individer som schemaläggs för att utföra vissa akuta åtgärder som inte kan vänta.

Syftet med en konflikt är att sätta press på motparten i avtalsförhandlingarna för att nå en överenskommelse. Arbetsgivare kan ansöka om dispens från vissa stridsåtgärder under en konflikt för att mildra dess effekter.

När kan arbetsgivare söka dispens?

Arbetsgivaren kan söka dispens för särskilt angivna arbetstagare eller yrkeskategorier, en arbetsplats eller vissa arbetsuppgifter vid en arbetsplats. Dispensansökningar kan inte omfatta en hel region eller kommun. Alla dispensansökningar handläggs och beslutas av Vårdförbundets konfliktledning. 

Dispensansökan

Arbetsgivare som vill söka dispens ska fylla i ett formulär som finns på vardforbundet.se. I kontaktformuläret fyller arbetsgivaren i uppgifter om den eller de funktioner eller personer som dispensansökan gäller.

Vad är skillnaden på skyddsarbete och dispens?

Skyddsarbete kan ansökas för specifika fall kopplade till en enskild händelse eller patient. Medan dispens kan ansökas för funktioner, arbetsplatser och/eller för hela eller delar av rådande konfliktåtgärd.

Arbetsgivarna kan kalla till möte för att ställa frågor om det är något de tycker är otydligt i den varselförteckning som Vårdförbundet lämnat.

En majoritet av befolkningen oroar sig över vårdpersonalens arbetsbelastning och hur det påverkar dem som patienter. Det visar en ny Novus-undersökning. Den visar också att nära 70 procent är positiva till Vårdförbundets krav på en arbetstidsförkortning och att en majoritet stödjer förbundets konfliktåtgärder.

Läs Novus-undersökningen (pdf)

I den här rapporten fokuserar vi på unga medlemmar som är i början av sin karriär. Enligt en undersökning gjord i samarbete med Novus sticker gruppen ut och upplever i högre grad otillräcklig bemanning och hög arbetsbelastning. 41 procent svarar att de sannolikt inte kommer att stanna i vården resten av sitt yrkesliv.

Ladda ner Vårdförbundets rapport om unga i vården

I den här rapporten fokuserar vi på deltidsarbetet bland Vårdförbundets medlemmar – hur omfattande det är, vilka orsakerna är och vilka åtgärder som skulle kunna få fler att arbeta i större omfattning eller heltid. Utgångspunkten är en stor undersökning som Vårdförbundet genomfört med hjälp av Novus våren 2023.

Ladda ner Vårdförbundets deltidsrapport (pdf)