Regelverket i vården

Lagar

Lagar är regler som stiftas av riksdagen. De tre viktigaste lagarna inom hälso- och sjukvården är patientsäkerhetslagen, patientlagen och Hälso- och sjukvårdslagen.

Patientsäkerhetslagen

Syftet med patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) är att främja hög patientsäkerhet och minska vårdskadorna. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om vårdgivarnas ansvar för systematiskt patientsäkerhetsarbete, legitimation och behörighet för vårdpersonal, skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Du kan läsa mer om patientsäkerhetslagen här.

Patientlagen

Syftet med patientlagen (2014:821) är att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, ny medicinsk bedömning samt val av utförare.

Du kan läsa mer om patientlagen här.

Hälso- och sjukvårdslagen

Från den 1 april 2017 gäller en ny hälso- och sjukvårdslag, HSL (2017:30). HSL innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Lagen fokuserar på de skyldigheter som vårdgivarna och huvudmännen har och anger målen för hälso- och sjukvården. HSL innehåller bland annat bestämmelser om krav på god vård och att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras. Enligt HSL ska det finnas personal, lokaler och utrustning som så att god vård ska kunna ges. I HSL finns även bestämmelser om att det ska finnas en verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Mer detaljerade regler till HSL finns från 1 april 2017 i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80)

Viktiga förordningar

Förordningar är regler som utfärdas av regeringen på bemyndigande av riksdagen. Det finns inte så många förordningar inom hälso- och sjukvårdens område. De som kan nämnas är patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80), Förordning (2013:196) om underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg om beslut att avskeda legitimerad yrkesutövare.

Viktiga föreskrifter

Föreskrifter och allmänna råd är regler som utfärdas av statliga myndigheter efter bemyndigande av regeringen. Föreskrifter är bindande, vilket innebär att man måste följa dem. Allmänna råd är generella rekommendationer. De är inte bindande, men ändå starkt vägledande. Exempel på viktiga föreskrifter är:

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Inom vissa områden kompletterar Socialstyrelsen innehållet i föreskrifter och allmänna råd med handböcker. De innehåller fakta, kunskapsunderlag och kommentarer som stöd för hur regelverket ska tillämpas.

Exempel på handböcker är: Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete och Ordination och hantering av läkemedel. Socialstyrelsen har också en webbplats, som svarar på vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården.

Lokala direktiv

I många föreskrifter och allmänna råd ställs krav på att det ska finnas lokala skriftliga direktiv, rutiner och instruktioner. Detta gäller till exempel läkemedelshantering, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt informationssäkerhet och journalföring.