Vårdens styrning

Vårdförbundet vill se en personcentrerad vård med jämlik hälsa som det övergripande målet. Men hur behöver vårdens styrning förändras för att ge stöd åt en sådan utveckling? Hur styr man mot ett förändrat förhållningssätt och för att skapa värde? Här beskriver vi i korthet Vårdförbundets idé om vårdens styrning.

Vårdmötet ska alltid vara utgångspunkten 

Vårdens värde skapas i det nära vårdmötet mellan patient och vårdpersonal. Teamets samlade bedömning av patientens behov och förmågor ska ligga till grund för en sammanhållen vård för varje person. Och självklart är patienten en del av det personcentrerade teamet. Därför ska vårdmötet i alla lägen vara utgångspunkten för vårdens styrning. Det ska inte, vilket ofta är fallet idag, vara vårdens organisation eller uppdelningen i olika professioner eller specialistområden som styr vilken vård patienten får, när eller var hen får den. 

Dialog, lärande och att mäta rätt saker

Vårdförbundet ser styrning som en utvecklingsprocess där dialog och lärande är viktiga förutsättningar. Alla olika nivåer för ledning och styrning måste vara aktiva för att driva den stora förändring som krävs för att vi ska nå en personcentrerad vård.

På varje arbetsplats inom vården behövs en kultur för ständigt lärande och utveckling. Men ständigt lärande behövs även på övriga styrande nivåer. Det är till exempel viktigt att det finns relevanta system för mätning och uppföljning som ger förutsättningar för en kontinuerlig utveckling av verksamhetens innehåll och utformning.

Vårdförbundet vill att målet för vården ska vara att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. För att det ska kunna bli verklighet så behövs en utökad kunskap både hos politiker och vårdgivare om människors behov och situation. Då måste vi fråga efter, och långsiktigt mäta värden som är relevanta för att kunna nå en jämlik hälsa.

Olika nivåer som styr

Det finns många olika nivåer som har inflytande över vårdens styrning. Vårdens chefer och ledare styr verksamheten genom bland annat ledarskap och chefskap, arbetsorganisation, arbetssätt, verksamhetsutveckling med mera.

Politiker och tjänstemän i kommuner och landsting styr bland annat genom att de utformar vårdens uppdrag, genom resursfördelning och genom hur ersättningssystemen till vårdens verksamheter ser ut.

Politiker på statlig nivå styr vården exempelvis genom lagstiftning, kunskapsstyrning och särskilda ekonomiska ersättningar.

Fackföreningar som tecknar kollektivavtal och deltar i samverkan med arbetsgivaren har också en viktig roll för vårdens styrning. Bland annat genom att främja utveckling, samarbete och samverkan i verksamheten och mellan olika verksamheter.

Chefer i vård och omsorg – utveckling av personcentrerad arbetsorganisation och arbetssätt

Chefer på alla nivåer i vården har ett stort ansvar för hur arbetsorganisation och arbetssätt utvecklas. Det kan tillexempel handla om arbetsidens förläggning och hur teamarbetet utformas. Ledarskapet ska visa vägen genom att alltid utgå från ett personcentrerat förhållningssätt.

En förutsättning för ett gott ledarskap är att chefer har ett rimligt antal medarbetare. Det ger varje chef tid och utrymme att utveckla både verksamhet och medarbetare och möjlighet att bemanna verksamheten rätt. Det ger också chefen utrymme att skapa nära och bra dialog med varje medarbetare. Ett rimligt antal medarbetare är mellan 10-25 personer.

Chefer och ledare ansvarar också för att skapa förutsättningar för en vård och omsorg som håller samman för varje person. Då krävs samarbete över organisationsgränser och vårdgivargränser. För att riva stuprör och skapa en sammanhållen och sömlös vård behöver alla chefer ha i uppdrag att samarbeta över gränserna mellan olika kliniker, enheter och huvudmän.

För att kunna använda vårdens alla olika professioners kunskap fullt ut och för att främja teamarbetet behöver alla ledningsgrupper ha representanter med kunskapsgrund som motsvarar vårdteamets olika kunskapsområden; exempelvis medicin, omvårdnad, rehabilitering och socialt arbete.

Politiker i kommuner och landsting – formulera uppdrag, utgå från värdegrund, visa riktning

Det är helt avgörande hur uppdraget till verksamheterna utformas för vilket resultat man kan uppnå. Därför menar vi att det behövs ett helt nytt sätt att beskriva uppdraget för vården och alla dess verksamheter. Det ansvaret ligger på politiker i kommuner och landsting.

Kommuner och landsting ska ha ett uttalat gemensamt ansvar för att vården ska vara sammanhållen för alla med komplexa behov. Det kan uppnås bland annat genom att uppdraget till vårdgivarna i större utsträckning utformas som en beställning av en lösning och ett värde, istället för en rad osammanhängande insatser.

Det kan exempelvis handla om att beställa lösningen "trygg hemma" när en person skrivs ut från sjukhus och ska övergå till annat boende. Då görs en bedömning utifrån patientens sammantagna situation om vad som behövs för att uppnå värdet "trygg hemma". Ansvaret är gemensamt för alla delaktiga, vilket innebär att personal från olika organisationer och olika delar av vården behöver samarbeta över gränserna.

Ersättningssystem – skapa grundtrygghet och förutsättningar för innovation

Ersättningsystemens utformning är viktig för att främja en personcentrerad vård och för att vården ska hålla samman för varje person.

Det är till exempel viktigt att ersättningsystemen skapar utrymme för att lyssna på berättelsen i vårdmötet och samtidigt – i ett större perspektiv – ge förutsättningar för den genomgripande innovation som hela vårdsystemet behöver för att kunna ställa om helt till en personcentrerad vård.

Förvaltningsorganisationen – stöd till politiker och chefer

Förvaltningsorganisationen i kommuner och landsting, i form av exempelvis administrativa funktioner, utvecklingsenheter, patientsäkerhetsenheter, HR- och personalenheter är viktig för att kontinuerligt utveckla ledning, styrning och samordning av vården och omsorgen.

Förvaltningsorganisationen ska både ha uppdrag att stödja politikerna och att stödja chefer som ansvarar för verksamheten. I uppdragen måste också förvaltningsorganisationens roll tydliggöras i förhållande till verksamhet som drivs i annan regi än av kommuner och landsting. Målet måste vara att stödja en sammanhållen vård och omsorg oavsett vem som driver verksamheterna.

Staten – fokus på målen jämlik hälsa och personcentrerad vård

Den statliga styrningen behöver utformas för att fokusera på att nå målen en jämlik hälsa och en personcentrerad vård. Staten kan bland annat bidra genom lagstiftning, genom kunskapsstyrning och genom ekonomiska ersättningar.

Fackliga organisationer – främja samarbete för långsiktig hållbarhet

De fackliga organisationerna inom vården har en viktig roll för att främja utveckling, samarbete och samverkan i verksamheten och mellan olika verksamheter. Den fackliga samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer kan bättre än idag tas tillvara som en del av uppföljning och utveckling.

Läs vår broschyr "Styrning för en personcentrerad vård och jämlik hälsa - Vårdförbundets idé om vårdens styrning". I den finns också ett antal frågor under varje område, för att locka till dialog om vårdens styrning.