Patientlagen

I patientlagen samlas de mest grundläggande bestämmelserna om patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Lagen främsta syfte är att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Det handlar mycket om det Vårdförbundet kallar personcentrerad vård.

Lagen ska stödja patientens möjligheter att medverka och vara aktiv i den egna vården. Det handlar mycket om det Vårdförbundet kallar personcentrerad vård. Enkelt uttryckt handlar det om att patienten ska synliggöras som person och inte bara som en diagnos eller ett sjukdomstillstånd.

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, ny medicinsk bedömning samt val av utförare. Av lagen framgår vilka skyldigheter vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har gentemot patienterna.

Barnets bästa

När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa stå i fokus. Vad som är barnets bästa är inte definierat, utan måste avgöras i varje enskilt fall. Vårdpersonalen måste se till vetenskap och beprövad erfarenhet, vad barnet själv och vårdnadshavare tycker.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig. Patienten ska snarast få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Patienter ska också erbjudas en vårdgaranti. Det innebär:

  • tillgänglighetsgaranti samma dag som den enskilde söker kontakt med primärvården
  • besöksgaranti inom primärvården inom sju dagar från det att den enskilde har sökt kontakt med primärvården, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver besöka läkare,
  • besöksgaranti inom den specialiserade vården inom 90 dagar från det att remiss har utfärdats eller, om någon remiss inte behövs, från det att den enskilde har sökt kontakt med den specialiserade vården
  • behandlingsgaranti inom 90 dagar från det att vårdgivaren har beslutat att den enskilde ska få den aktuella vården

Om vårdgarantin inte uppfylls, har patienten rätt att få vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad.

Rätt till information

Patienten ska få information om:

  • Sitt hälsotillstånd
  • De metoder som finns för undersökning, vård och behandling
  • De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
  • Vid vilken tidpunkt hen kan förvänta sig att få vård
  • Det förväntade vård- och behandlingsförloppet
  • Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar
  • Eftervård
  • Metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Patienten ska även få information om:

  • Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
  • Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt
  • Vårdgarantin
  • Möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den lämnas till en närstående. Informationen får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta.

Informationen ska anpassas till personens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Om personen vill avstå från information ska det respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått. Skriftlig information ska lämnas om det är lämpligt eller om personen ber om det.

Samtycke till vård

Det är viktigt att patientens självbestämmande och integritet respekteras. Vård ska normalt ges först efter att patienten blivit informerad och samtyckt. Men om patienten till exempel är medvetslös, ska denne  få akut vård för att rädda liv eller hälsa. 

Patienten kan skriftligen, muntligen eller på annat sätt visa sitt samtycke. Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska hen få information om vilka konsekvenser det kan få.

När patienten är ett barn är det viktigt att försöka ta reda på vad barnet själv tycker. Hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Rätt till delaktighet

Hälso- och sjukvården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Om patienten ska medverka i vården genom att själv utföra vissa åtgärder, ska det utgå från egna önskemål och individuella förutsättningar. Om det är lämpligt kan även närstående medverka vid utformningen och genomförandet av vården.

Fast vårdkontakt och individuell plan

Patienten har rätt till trygghet, kontinuitet och säkerhet. Olika insatser ska samordnas på bästa sätt. Om patienten själv önskar eller om det finns behov ska en fast vårdkontakt utses.

Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården.

För den som behöver insatser av både vård och omsorg ska en individuell plan upprättas. Landstinget eller kommunen gör bedömningen och samtycke krävs av patienten.

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet kan patienten själv välja. Det ska dock vara befogat med hänsyn till sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen.

När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ska patienten få välja det alternativ som hen föredrar. Även här ska det vara befogat med hänsyn till behov och till kostnaderna för hjälpmedlet.

Rätt till ny medicinsk bedömning

En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Om en ny behandling föreslås ska den erbjudas om den står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och det är befogat med hänsyn till sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen.

Rätt att välja utförare

En patient kan vända sig till andra vårdgivare av offentligt finansierad öppen vård, även utanför det egna landstinget. Det gäller även öppen specialiserad vård i hela landet. Hemlandstinget ska bekosta vård i ett annat landsting, under förutsättning att hemlandstingets remissregler följs. Patienten får själv bekosta resor.

En patient som vänder sig till ett annat landsting omfattas inte av vårdgarantin. I övrigt ska vården ges på samma villkor som gäller för landstingets egna invånare. Landstingen kan alltså inte prioritera sina egna invånare framför patienter som är bosatta i andra landsting.