Stick- och skärskador

Vårdförbundet arbetar för att höja medvetenheten och skyddsnivån för stick- och skärskador. Dessa var tidigare vanliga inom vården men har minskat på senare år.

Risker

Vårdförbundet menar att vi måste uppnå samma medvetenhet och samma skyddsnivå för stick- och skärskador som när det gäller till exempel strålskydd. Ingen skulle komma på tanken att acceptera strålskador på grund av bristande strålskydd.

Skador på grund av stick- och skärskador var tidigare vanliga inom hälso- och sjukvården. I en studie som genomfördes av Vårdförbundet 2005 hade 80 procent av 1 000 tillfrågade medlemmar råkat ut för någon form av tillbud.

Risken att smittas av en blodsmitta är högre för operationspersonal än för andra yrkesgrupper inom sjukvården då patienten ofta har ett öppet operationssår och det inte är ovanligt att personalen sticker eller skär sig på vassa instrument under operationen. Ett sätt att minska stick- och skärskador är att använda en överlämningsteknik av vassa instrument. Tekniken kallas hands free-teknik.

Läs mer om detta i "Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skärskador – en empirisk studie" av Annika Schöning och Amina Hussein, Röda korsets högskola, Omvårdnadsvetenskap 2011.

Den oro som många känner när de till exempel har stuckit sig på en kanyl har naturligtvis stor påverkan på välbefinnandet och kan även påverka den psykiska hälsan. Om man dessutom visar sig ha blivit infekterad, kan det innebära en livslång och även livshotande sjukdom. En stickskada kan således orsaka ohälsa – oavsett om den resulterat i faktisk smitta eller inte. Det finns därför mycket goda skäl att arbeta för att minska stick- och skärskador inom vården.

Läs mer om risker och åtgärder på Arbetsmiljöverkets webbsida.

Regler

De grundläggande reglerna återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.
EU antog 2010 RÅDETS DIREKTIV 2010/32/EU om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och EPSU. Direktivet har överförts till svensk lagstiftning och är genom Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrift AFS 2012:7 inarbetad i den uppdaterade versionen av AFS 20015:1.
Det innebär att arbetsgivaren måste se över befintliga rutiner, satsa på personalutbildningar samt gå över till att använda stickskyddade produkter.

Vad händer i Sverige?

Inför att ändringsföreskriften trädde ikraft genomförde, Kommunal, Vision och Vårdförbundet en enkätundersökning under november-december 2012.
Har då antalet stick- och skär skador minskat? Här görs jämförelsen med Vårdförbundets rapport från 2005. Vi kan konstatera att skadorna
• senaste månaden sjunkit från cirka 20 procent till 4 procent.
• senaste året sjunkit från ca 45 procent till 8 procent.
• senaste 10-årsperioden sjunkit från 90 procent till 63 procent.

Förklaringen är sannolikt att tillgången till och andelen användare av stickskyddade produkter ökat kraftigt de senaste åren. Andelen skador som ligger längre bak i tiden sjunker därför relativt sett långsammare.

Ett bra sätt att minska risken för blodburen smitta är att använda stickskyddade produkter. Resultatet av undersökningen leder fram till ett antal slutsatser inför det fortsatta arbetet med att uppnå en nollvision för blodsmitta orsakad av stickande eller skärande utrustning i vården.

Kommunal, Vision och Vårdförbundets gemensamma slutsatser är:
• Att använda stickskyddade produkter när sådana finns tillgängliga på marknaden och även se över om vassa instrument och verktyg kan bytas ut eller sorteras bort.
• Att tillämpa ett sticksäkert arbetssätt på arbetsplatsen. Arbetssättet innefattar rutiner för val av produkter, hur produkterna och gula burken hanteras samt behovet av personlig skyddsutrustning. Arbetssättet behöver också anpassas så att det stämmer överens med miljö- och hygienkrav samt patientsäkerhet.
• Att alla berörda yrkesgrupper får utbildning i hur man använder stickskyddade produkter och hur man tillämpar ett sticksäkert arbetssätt.
• Att personalen deltar vid framtagandet av kravspecifikationer inför upphandling av stickskyddade produkter. Detta för att säkerställa så användarvänliga, säkra och verksamhetsanpassade produkter som möjligt.
• Att verksamhetsledningen om en stick- eller skärskada inträffar har beredskap för att snabbt bedöma behovet av postexponeringsbehandling samt erbjuda psykologiskt stöd.