Remissvar avseende Rapport om insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte
Vårdförbundet har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerad rapport. Förbundet kan inte finna att underlaget i rapporten stödjer rekommendationen att generisk förskrivning inte införs i Sverige. Vi finner det anmärkningsvärt att rapporten utan att ha fullföljt utredningsuppdraget enligt direktiven går emot en stark och välgrundad opinion bland vårdens professioner. Vårdförbundet anser att det är angeläget med en noggrann analys av de exempel som finns på genomförd generisk förskrivning. I övrigt stödjer förbundet de andra förslagen i rapporten som syftar till att öka patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling och generiskt utbyte.
Generellt kan sägas att rapporten i alltför liten utsträckning tar hänsyn till alla olika led i läkemedelsbehandlingen. Särskilt vill vi lyfta fram det faktum att sjuksköterskornas mycket omfattande arbete i läkemedelsbehandlingsprocessen samt problemen vid läkemedelsbehandling inom sluten vård i princip helt förbigås. Det är allmänt omvittnat att arbetet med iordningsställande och administration av läkemedel har blivit mer riskabelt på grund av det generiska utbytet både inom den slutna vården och i öppna vårdformer. Utredningens snäva perspektiv på läkemedelsbehandlingsprocessen leder till en underskattning av problemen med generiskt utbyte.
Vårdförbundet anser att det är angeläget att genomföra kulturförändringen från produktnamn till generiskt namn i alla led av läkemedelshanteringen för att förbättra säkerheten och effektivisera arbetet. Fördelarna med att genomföra kulturförändringen som anges under 6.1.2 uppvägs enligt Vårdförbundet inte av de nackdelar som listas under 6.1.3.
I rapporten ägnas ett avsevärt utrymme i avsnitt 6.4 åt teoretiska resonemang runt svårigheterna med att införa generisk förskrivning. Däremot har man, tvärt emot en uttrycklig skrivning i direktiven (2014-05-28 sid.2, 4 st.), inte ”noggrant analyserat” de omfattande erfarenheter som finns i till exempel Storbritannien där man enligt rapporten (6.3.5) har tillämpat generisk förskrivning i flera decennier. Vårdförbundet anser att en så omfattande praktik måste äga avsevärd tyng såsom varande ”beprövad erfarenhet”. Någon sådan ”noggrann analys” redovisas i alla fall inte i rapporten, bara en mycket kort redovisning i p.6.3.6 och 6.3.7. Vårdförbundet finner det anmärkningsvärt att utredarna inte genomfört utredningsuppdraget enligt direktiven.
I rapporten framhålls att kostnaderna för de IT-anpassningar som krävs beräknas till 200 mkr och att det behövs ett omfattande och tidskrävande arbete (p.5.1 och 7.1.1.2). Vårdförbundet ifrågasätter beloppet och hur det har beräknats. Det pågår ett omfattande arbete med att införa den Nationella ordinationsdatabasen (NOD) och det behövs också ett resurskrävande arbete för att göra läkemedelsmodulerna i journalsystemen och ordinationssystemet Pascal mer användbara och patientsäkra. Genom att integrera övergången till generisk förskrivning i detta arbete kan man förmodligen få mycket av anpassningarna ”på köpet”.
Bedömningen att generisk förskrivning inte ger någon ytterligare besparing utöver den som redan uppnåtts med det generiska utbytet (7.1.3) saknar helt stöd av faktaredovisningen i rapporten. Det är uppenbart att man i detta fall har bortsett från det som framkommit vid intressentseminarierna och även i redovisningen av den internationella enkäten (6.3.6, första stycket).
Avslutningsvis anser Vårdförbundet att den föreliggande remissversionen av rapporten inte duger som beslutsunderlag vid ett ställningstagande till införandet av generisk förskrivning.
I arbetet med detta remissvar har undertecknad samrått med Vårdförbundets Vårdstrategiska chef Lisbeth Löpare Johansson.
Med vänlig hälsning,VÅRDFÖRBUNDET David Liljequist, Förbundsombudsman
Remissvar avseende Rapport om insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte
Vårdförbundet har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerad rapport. Förbundet kan inte finna att underlaget i rapporten stödjer rekommendationen att generisk förskrivning inte införs i Sverige. Vi finner det anmärkningsvärt att rapporten utan att ha fullföljt utredningsuppdraget enligt direktiven går emot en stark och välgrundad opinion bland vårdens professioner. Vårdförbundet anser att det är angeläget med en noggrann analys av de exempel som finns på genomförd generisk förskrivning. I övrigt stödjer förbundet de andra förslagen i rapporten som syftar till att öka patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling och generiskt utbyte.
Generellt kan sägas att rapporten i alltför liten utsträckning tar hänsyn till alla olika led i läkemedelsbehandlingen. Särskilt vill vi lyfta fram det faktum att sjuksköterskornas mycket omfattande arbete i läkemedelsbehandlingsprocessen samt problemen vid läkemedelsbehandling inom sluten vård i princip helt förbigås. Det är allmänt omvittnat att arbetet med iordningsställande och administration av läkemedel har blivit mer riskabelt på grund av det generiska utbytet både inom den slutna vården och i öppna vårdformer. Utredningens snäva perspektiv på läkemedelsbehandlingsprocessen leder till en underskattning av problemen med generiskt utbyte.
Vårdförbundet anser att det är angeläget att genomföra kulturförändringen från produktnamn till generiskt namn i alla led av läkemedelshanteringen för att förbättra säkerheten och effektivisera arbetet. Fördelarna med att genomföra kulturförändringen som anges under 6.1.2 uppvägs enligt Vårdförbundet inte av de nackdelar som listas under 6.1.3.
I rapporten ägnas ett avsevärt utrymme i avsnitt 6.4 åt teoretiska resonemang runt svårigheterna med att införa generisk förskrivning. Däremot har man, tvärt emot en uttrycklig skrivning i direktiven (2014-05-28 sid.2, 4 st.), inte ”noggrant analyserat” de omfattande erfarenheter som finns i till exempel Storbritannien där man enligt rapporten (6.3.5) har tillämpat generisk förskrivning i flera decennier. Vårdförbundet anser att en så omfattande praktik måste äga avsevärd tyng såsom varande ”beprövad erfarenhet”. Någon sådan ”noggrann analys” redovisas i alla fall inte i rapporten, bara en mycket kort redovisning i p.6.3.6 och 6.3.7. Vårdförbundet finner det anmärkningsvärt att utredarna inte genomfört utredningsuppdraget enligt direktiven.
I rapporten framhålls att kostnaderna för de IT-anpassningar som krävs beräknas till 200 mkr och att det behövs ett omfattande och tidskrävande arbete (p.5.1 och 7.1.1.2). Vårdförbundet ifrågasätter beloppet och hur det har beräknats. Det pågår ett omfattande arbete med att införa den Nationella ordinationsdatabasen (NOD) och det behövs också ett resurskrävande arbete för att göra läkemedelsmodulerna i journalsystemen och ordinationssystemet Pascal mer användbara och patientsäkra. Genom att integrera övergången till generisk förskrivning i detta arbete kan man förmodligen få mycket av anpassningarna ”på köpet”.
Bedömningen att generisk förskrivning inte ger någon ytterligare besparing utöver den som redan uppnåtts med det generiska utbytet (7.1.3) saknar helt stöd av faktaredovisningen i rapporten. Det är uppenbart att man i detta fall har bortsett från det som framkommit vid intressentseminarierna och även i redovisningen av den internationella enkäten (6.3.6, första stycket).
Avslutningsvis anser Vårdförbundet att den föreliggande remissversionen av rapporten inte duger som beslutsunderlag vid ett ställningstagande till införandet av generisk förskrivning.
I arbetet med detta remissvar har undertecknad samrått med Vårdförbundets Vårdstrategiska chef Lisbeth Löpare Johansson.
Med vänlig hälsning,VÅRDFÖRBUNDET
David Liljequist, Förbundsombudsman