Lyssna till den samlade vårdyrkeskårens uppmaning att dra tillbaka förslagen i Tidöavtalet och respektera vårdens yrkesetik, skriver representanter för 40 organisationer.
I Tidöavtalet mellan de partier som utgör regeringens underlag anges att syftet med de tilltänkta förändringarna i vården bland annat är att öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt att förbättra arbetsmiljön.
Samtidigt föreslås åtgärder som skulle leda till omfattande försämringar för personer utan uppehållstillstånd (asylsökande och papperslösa). Rätten till akut tandvård och tandvård som inte kan anstå ska enligt förslagen i praktiken tas bort för patienter som söker asyl eller befinner sig i en papperslös situation, vilket skulle leda till ökad sjuklighet och ökat lidande. Dessutom föreslås inskränkningar av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd, något som riskerar att leda till ökade medicinska risker.
Vidare föreslås en skyldighet för offentliganställda att anmäla papperslösa till Migrationsverket och Polismyndigheten, och det finns ingen garanti för att vårdpersonal kommer att undantas från denna anmälningsplikt. Införande av en sådan anmälningsplikt kan innebära en risk för att fler människor inte vågar söka vård för allvarliga tillstånd, hos sig själva eller sina barn. Om regeringen beslutar att genomföra dessa förslag riskerar såväl hälsan som livssituationen för personer i redan svårt utsatta lägen att försämras, samtidigt som hälso- och sjukvårdens möjligheter att bedriva en etisk och patientsäker vård kraftigt begränsas.
I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna anges att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter innebär bland annat att inget barn ska berövas sin rätt till hälso- och sjukvård. I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter anges vidare att konventionsstaterna, däribland Sverige, erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
Rätten till hälsa är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och den gäller alla, utan åtskillnad. Alla vårdprofessioner har tydliga etiska koder och riktlinjer som grundas i internationella deklarationer, framtagna med syfte att vägleda vårdpersonal i att ge vård av hög etisk standard. Grundläggande för dem är att vårdpersonalen ska ha patientens hälsa som det främsta målet och aldrig frångå principen om människors lika värde.
Vidare ska varje patient, utan åtskillnad, ha rätt till lämplig vård, och vårdpersonalen har en skyldighet att tillhandahålla vård oavsett patientens rättsliga status. De mänskliga rättigheterna och vårdprofessionernas yrkesetik har formulerats utifrån erfarenheter av hur avsaknaden av sådana riktlinjer lett till allvarliga övergrepp, även inom hälso- och sjukvården, mot utsatta och sårbara grupper. Det finns tragiska exempel på detta också från vårt eget land.
Vårdprofessionerna anser därför att följande ska tjäna som utgångspunkt vid vårdpersonals omhändertagande av varje människa, utan undantag. Detta inkluderar asylsökande och papperslösa.
- Vårdpersonalens uppgift är att ge vård, behandling, omvårdnad och rehabilitering på lika villkor för alla patienter.
- Vårdpersonalens bedömning ska utan åtskillnad utgå från varje patients behov och grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Patientens rättsliga status ska inte inverka på vårdpersonalens beslut att ge eller avstå från vård eller påverka vilken vård som ges.
- Patientsekretessen omfattar varje patient på lika villkor.
- Varje patient har rätt till information som kan förstås och är anpassad till patientens behov och förutsättningar.
Flera av vårdprofessionernas internationella organisationer uppmanar vårdpersonal att stå upp emot att människor nekas vård på grund av sin medborgerliga eller rättsliga status och ge sitt stöd för alla människors rätt till vård utifrån behov.
Tidöavtalets ovan nämnda förslag riskerar att leda till ökade medicinska risker på grund av inskränkt tolkanvändning, risk för att patienter undviker vård och i stället söker mediciner och vård genom icke-professionella kanaler, söker för sent eller med lånad identitet, liksom risk för ökad smittspridning.
Om dessa förslag genomdrivs kommer de inte bara att leda till inskränkta mänskliga rättigheter och försämrad hälsa för några av de mest utsatta grupperna i Sverige, utan också till risk för en försämrad folkhälsa genom förslagen om ändrad migrations- och integrationspolitik.
Förslagen står i strid med yrkesetiska koder och de etiska riktlinjer som beslutats och tillämpas inom de vårdprofessionella organisationerna sedan lång tid. Om regeringen genomdriver dem, kommer det därför också att utsätta stora och redan mycket pressade yrkesgrupper för en försvårad etisk stress och försämrad arbetsmiljö i deras yrkesgärning.
Vi vill uppmana regeringen att lyssna till den samlade vårdyrkeskårens uppmaning att dra tillbaka förslagen och respektera vårdens yrkesetik samt alla människors rätt till en trygg och säker hälso- och sjukvård.
Denna debattartikel bygger på ett uttalande från Rätt till vård-initiativet, där frivilligorganisationer, kyrkor, fack- och yrkesförbund ingår.
Läs debattartikeln på Dagens Samhälle
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande, Vårdförbundet
Kristina Taylor
Förbundsordförande, Sveriges Psykologförbund
Ida Kåhlin
Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Fouzieh Eliassy
Ordförande, Sveriges tandhygienistförening
Sofia Rydgren Stale
Ordförande, Sveriges läkarförbund
Kerstin Wiström
Ordförande, Logopedförbundet
Rachel Coleman
Vice ordförande för externa frågor, IFMSA Sweden
Tobias Alfvén
Ordförande, Svenska läkaresällskapet
Ewa Elvin
Styrelseledamot, Svenska barnmorskeförbundet
Heike Erkers
Ordförande, Akademikerförbundet SSR
Oili Dahl
Ordförande, Svensk sjuksköterskeförening
Kjell Olsson
Ordförande, Dietisternas riksförbund
Cecilia Winberg
Ordförande, Fysioterapeuterna
Mia Göransdotter Hammar
Ordförande, Riksföreningen för skolsköterskor
Maud Lundén
Ordförande, Svensk förening för röntgensjuksköterskor
Ulrika Ådén
Ordförande, Svenska barnläkarföreningen
Mårten Larsson
Ordförande, Global barn- och ungdomshälsa inom Barnläkarföreningen
Elin Karlsson
Ordförande, Sjukhusläkarna inom Läkarförbundet
Malin Ragnegård
Förbundsordförande, Kommunal
Veronica Magnusson
Förbundsordförande, Vision
Maysae Qutttineh
Ordförande, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Beatrice Rundström
Representant för kuratorerna på Karolinska universitetssjukhuset
Hannah Laustiola
Generalsekreterare, Läkare i världen
Pieter-Jan van Eggermont
Humanitär rådgivare, Läkare utan gränser
Anna Johansson
Generalsekreterare, Amnesty Sverige
Ulrika Wickman
Avdelningschef Hälsa och vård, Svenska Röda Korset
Liisa Korvenranta
FARR – Flyktinggruppernas riksråd
George Joseph
Generalsekreterare, Caritas Sverige
Sofia Bidö
Verksamhetschef för Rädda Barnens centrum för stöd och behandling, Rädda Barnen
Carin Klefbom
Ordförande, Hälsa och mänskliga rättigheter (HMR)
Elisabeth Frydén-Lange
Vice ordförande, Rosengrenska stiftelsen
Syster Karin
Representant för Alsike kloster
Patrik Furtenbach
Ordförande, Posithiva Gruppen
Maria Östberg Svanelind
Vice ordförande, Fackligt center för papperslösa
Mita Holmer
Tillförordnad generalsekreterare, Asylrättscentrum
Hans Linde
Ordförande, RFSU
Ingela Holmertz
Generalsekreterare, RFSU
Emil Mattsson
Direktor, Räddningsmissionen
Peter Sidlund Ponkala
Tillförordnad förbundsordförande, RFSL
John Stauffer
Chefsjurist, Civil Rights Defenders
Maria Ljuslin
Kanslichef, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN