En februarihälsning om lönearbetet

Vi är nu mitt i februari månad och förutom covid-19 och vaccinationer så pågår det ett intensivt arbete med löneöversynen för 2021. Här kommer, en innehållsrik information och tankar från detta arbete.

Lönearbete  och särskilt yrkesskickliga 

I olika forum och i dessa tider framför allt i de digitala, så finns vi här för att möta upp medlemmar, förtroendevalda, arbetsgivare och politiker och pratar avtalets innehåll och hur det ser ut och vad som behövs för att det ska fungera. I Region Halland har vi även satt ihop ett teamssamtal partsgemensamt med arbetsgivaren med dessa frågor och detta ligger på deras intranät och om tekniken fungerar så kommer det även att finnas på Vårdförbundet avdelning Hallands hemsida.

Under hösten 2020 gjordes det en utvärdering som var en del av den nationella utvärderingen och ställningstagandet för förbundsstyrelsen om vi skulle ha kvar avtalet. Det vi ser, påtalar och visar på, är utifrån halländsk nedbruten statistik från de åren vi haft avtalet kring hur det faktiskt har sett ut i utfallet. Vad har fungerat bättre och sämre i lönesamtalen och bedömningarna. Det krävs större påslag för att säkra kompetensförsörjningen både nu och på lång sikt samt för att värna en patientsäker vård.

Vi är nu inne på tredje året med detta avtal. Ett avtal med fokus på att lönenivåer och lönespridning inom respektive yrke ska öka. Avtalet ska öka möjligheten till lönekarriär och god löneutveckling under hela yrkeslivet där särskilt yrkesskickliga ska prioriteras.

Vårdförbundets målsättning är att särskilt yrkesskickliga ska ha 10 000 kronor mer i månaden under avtalsperioden. Vi bedömer att var fjärde barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska, sjuksköterska och chef kan bedömas vara särskilt yrkesskicklig. I Halland kan vi se individer som är på väg mot målet, men det är långt ifrån tillräckligt och det är inte inom alla grupperna.

 
Vilka är då de särskilt yrkesskickliga?


De särskilt yrkesskickliga medarbetarna har alltid funnits – och nästan alltid vet alla inklusive chefen vilka dessa är. Det handlar inte om varken utbildning, vilka arbetsuppgifter man utför utan mer om hur arbetsuppgifterna utförs och vad man tillför kollegorna och verksamheten.
För exempel inom vården handlar det om den där kollegan som bara hen är på plats så flyter arbetet i teamet och det finns en trygghet kring vem som gör vad även om det är kaos och stressigt. Alla vänder sig till hen för råd, även chefen. Det är hen som handleder den nya oerfarna kollegan, så att hen känner att det här kommer jag att klara.
Utan dessa erfarna medarbetare ökar stressen och pressen, vårdköerna blir ännu längre, operationer ställs in, tester och diagnoser fördröjs eller uteblir och blivande föräldrar stressas i jakt på en förlossningsplats.

För att det ska bli tydligt för både chef och medarbetare vem det är som är särskilt yrkesskicklig krävs det tydliga lönekriterier. Dessa ska vara väl kända av alla och kopplade till verksamhetens mål. I Halland har alla arbetsgivare lönekriterier. Det finns övergripande i löneavtalet och tillsammans med arbetsgivarens lönekriterier så gör chefen bedömningen vem hen är. Det som brister ibland är samtalet kring dem och hur de blir väl kända på en arbetsplats.

Men det handlar inte bara om lön. Särskilt yrkesskicklig är också ett begrepp som arbetsgivare kan använda sig av när de rekryterar, för att säkerställa att de har rätt kompetens i teamet. I en lärande organisation måste det finnas de som är duktigare än andra – vi behöver alla förebilder.


Syftet med ökad lönespridning – att kunna göra lönekarriär

Prioriteringen av särskilt yrkesskickliga är helt nödvändig för att nå det långsiktiga målet med stor lönespridning och möjligheten till lönekarriär i yrket över tid, så att fler söker sig till och vill stanna i våra yrken. Det gynnar kontinuiteten i vården, patientsäkerheten, arbetsmiljön och våra yrkens attraktivitet. Yngre som ser att löneutvecklingen fortsatt är god för deras mer erfarna kollegor blir mer benägna att stanna kvar och de som bedöms som särskilt yrkesskickliga får bättre löneutveckling, vilket leder till högre livslöner och pensioner.

Problemet vi har sett tidigare är att det inte är de särskilt yrkesskickliga som det satsas på när det gäller lön. Oftast får du din bästa löneutveckling när du är ung och rörlig och kan hoppa mellan olika arbetsgivare, medan de som har lång erfarenhet och känner verksamheten halkar efter. Resultatet blir att lönespridningen mellan den som är oerfaren och den som är erfaren samt särskilt yrkesskicklig blir alldeles för liten.

Vårdförbundet menar att det måste gå att dubblera sin lön under ett yrkesliv. Ett konkret exempel: om en nyexaminerad har en ingångslön på 25 000 kr då ska den som är erfaren och särskilt yrkesskicklig ha en lön på 50 000 kr. Precis på samma sätt som vi ser i andra, mer mansdominerade, akademikeryrken.


Hur har det gått?

Det finns inte något enhetligt svar på den frågan då det är olika mellan arbetsgivarna i Halland. Det finns på lokal nivå hos några arbetsgivare en tydlighet kring vilka som är de särskilt yrkesskickliga på den arbetsplatsen, men på de övergripande nivåerna så spretar det. Men bilden i statistiken av den nationella utvärderingen visar att vi är på rätt väg även i Halland. Men avtalet behöver tid och vi behöver på alla nivåer hjälpas åt med att påverka i detta.
Pandemin har tydligt visat allmänheten hur viktiga Vårdförbundets medlemmar är och vi har ett starkt stöd. Men tyvärr ser vi erfarna och särskilt yrkesskickliga kollegor som väljer att lämna vården på grund av brister i arbetsmiljön och dåliga arbetsvillkor såsom dålig löneutveckling. Att känna att man ger så mycket av sig själv samtidigt som man får så lite tillbaka av arbetsgivaren har fått flera att tänka till en extra gång om det är värt att stanna på arbetsplatsen, hos den arbetsgivaren och tyvärr även i yrket.


Till sist!

Vi går nu in i det sista av de tre ordinarie avtalsåren och ser att det är extra viktigt att kunna göra en ordentlig utvärdering efter denna lönerevision för att kunna ta ett bra beslut kring om vi ska ha kvar avtalet eller säga upp det. Nu är det upp till bevis för alla arbetsgivare att visa vad de vill med Vårdförbundets viktiga medlemmar!

Med vänlig hälsning
Styrelsen i avdelning Halland
genom Margot Kamruddin, ordförande