Krislägesavtal

Vårdförbundet tecknade i mars 2020 ett krislägesavtal med SKR och Sobona för anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag. Avtalet ger en större flexibilitet för arbetsgivaren att använda personalen, som i gengäld får bättre betalt. Utgångspunkten är att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina yrkeskvalifikationer och om legitimation eller behörighet krävs ska detta respekteras, något som varit viktigt för Vårdförbundet.

I juni 2021 kom Vårdförbundet överens med SKR och Sobona om ett nytt Krislägesavtal som kommer att börja gälla från och med 1 juli 2021. Det nya avtalet förhandlades fram utifrån att det under pandemin blivit tydligt att avtalet inte varit anpassat för mer långvariga kriser, eftersom många medlemmar fick gå på långa anvisningar utan möjlighet till återhämtning.

Det nya avtalet möter på ett bättre sätt upp i de utmaningar som en långvarig kris innebär för den som arbetar på krislägesavtalet. Fokus ligger på begränsningar i hur länge en medarbetare kan vara anvisad, mer vila och återhämtning efter varje anvisning samt höjda ersättningar som begränsar överutnyttjande av övertidsarbete.   

  • När börjar det nya avtalet att gälla?

    Alla de nya bestämmelserna i avtalet börjar gälla från och med 1 juli 2021.

  • Var kan jag läsa det nya avtalet?

    Det nya avtalet finns på Vårdförbundets hemsida och du kan även läsa det här:

    Krislägesavtal-2021.pdf

  • Varför behövdes ett nytt Krislägesavtal? 

    Krislägesavtalet aktiverades första gången i april 2020, och det har under pandemin funnits fortsatt behov av utökad arbetstid för att klara den akuta covidvården. Under pandemin blev det tydligt att avtalet inte var anpassat för mer långvariga kriser, eftersom många medlemmar fick gå på långa anvisningar utan möjlighet till återhämtning.

    Det nya avtalet möter på ett bättre sätt upp i de utmaningar som en långvarig kris innebär för den som arbetar på krislägesavtalet. Fokus ligger på begränsningar i hur länge en medarbetare kan vara anvisad, mer vila och återhämtning efter varje anvisning samt höjda ersättningar som begränsar överutnyttjande av övertidsarbete.   

    Här kan du läsa mer om vad som är nytt i avtalet:
    vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/nyheter/ja-till-nytt-krislagesavtal--starkt-vila-och-aterhamtning/

  • Finns det i det nya avtalet någon gräns för hur länge jag kan bli anvisad att arbeta på krislägesavtalet? 

    Tidigare har det inte funnits några gränser för hur länge någon kan arbeta enligt krislägesavtalet. Detta har varit problematiskt då det funnits de som arbetat väldigt lång tid utan att få möjlighet att bryta av med antingen ledighet eller med arbete enligt ordinarie schema. Därför har det varit viktigt för Vårdförbundet att förhandla in gränser för hur länge det går att arbeta enligt avtalet, så att det ges mer möjlighet till nödvändig vila och återhämtning, särskilt för de som arbetat länge på avtalet.

    Från 1 juli kan du bli anvisad att arbeta i högst 4 veckor. Det innebär att du även kan bli anvisad att arbeta en kortare period, exempelvis 2 eller 3 veckor. Efter varje anvisning har du sedan rätt till 36 timmars sammanhängande vila (vilket är mer än de tidigare 24 timmarnas vila). Därefter kan du vid behov bli anvisad att arbeta i ytterligare högst 4 veckor.

    När du arbetat sammanlagt 8 veckor på avtalet har du rätt till en karenstid på 12 veckor, vilket innebär att du under dessa karensveckor inte kan anvisas på avtalet. Under denna tid kan du till exempel istället arbeta enligt ditt ordinarie schema eller om möjligt vara ledig. 

    Om bemanningen inte kan säkras på annat sätt än att just du ändå behöver gå in och arbeta på krislägesavtalet, kan arbetsgivaren göra ett undantag och anvisa dig även efter 8 veckor – men då endast högst 2 veckor i taget. Arbetsgivaren ska då även beskriva för facket varför bemanningen inte kunnat lösas på annat sätt än att behöva anvisa just dig i ytterligare högst 2 veckor. Om du behöver arbeta enligt detta undantag har du ändå alltid rätt till 12 veckors karens efter det att din sista anvisning upphör.

    Ordinarie arbetstid kan enligt avtalet uppgå till i genomsnitt 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod som är högst 4 veckor.

  • Får jag större möjlighet till vila och återhämtning i det nya avtalet? 

    Ja, flera nya bestämmelser i avtalet innebär mer vila och återhämtning. Efter varje anvisning har du rätt till fler timmar vila än tidigare, då det från 1 juli ges 36 timmars sammanhängande vila efter ditt sista arbetspass, jämfört med tidigare 24 timmar. Dessutom har du rätt till en karenstid då du inte längre kan anvisas att arbeta på avtalet. Denna karens gäller under 12 veckor och börjar gälla efter det att du arbetat sammanlagt 8 veckor på avtalet. 

     

  • Vad har gjorts i nya avtalet för att minska övertidsarbetet? 

    Övertidsarbete, som i avtalet kallas för Särskild nödfallsövertid, kan vid behov beordras men ska inte planeras eller schemaläggas i förväg. För att begränsa uttaget av särskild nödfallsövertid har ersättningarna höjts ytterligare. Ersättningen för särskild nödfallsövertid höjs den 1 juli från 150 procent till 180 procent. 

  • Har ersättningarna ändrats i det nya avtalet?

    Vi har främst prioriterat mer vila och återhämtning i det nya avtalet, som ger mer vila efter varje anvisning, begränsning för hur länge du kan arbeta på avtalet samt en 12 veckors karenstid då du inte längre kan anvisas att arbeta på avtalet.

    Förutom större möjlighet till vila, har även de ekonomiska ersättningarna höjts i det nya avtalet. Förutom din ordinarie lön får du även en så kallad krisersättning för att arbeta på avtalet. Krisersättningen höjs från 120 procent till 130 procent. Det innebär att du från första timmen får 130 procent timlön utöver din ordinarie månadslön. I praktiken får du därmed cirka 230 procent av din vanliga lön under tiden du arbetar på avtalet.

    Om du beordras att arbeta på särskild nödfallsövertid får du från 1 juli 180 procent krisersättning för de timmarna, jämfört med tidigare 150 procent. Så från första övertidstimmen får du numera i praktiken cirka 280 procent av din vanliga lön. 

  • Vissa har behövt arbeta länge på krislägesavtalet medan andra inte anvisats alls – vad tycker Vårdförbundet om det? 

    Arbetsbelastningen behöver fördelas mer jämnt, både mellan enskilda medarbetare och mellan verksamheter hos arbetsgivaren, jämfört med hur det varit tidigare under pandemin. Därför anges nu i avtalet att arbetsbelastningen ska fördelas jämnt mellan all personal med adekvat kompetens, för att undvika för hård belastning på den enskilda medarbetaren.

    Arbetsgivaren har dessutom alltid ett arbetsmiljöansvar och arbetsmiljölagen gäller fullt ut även när krislägesavtalet är aktiverat. 

    Om du behöver stöd eller vill bolla frågor kring din arbetsmiljö när du arbetar på krislägesavtalet, kontakta din förtroendevalda på arbetsplats eller ring Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.   

  • Hur berörs den som arbetar i privat eller statlig sektor av det nya avtalet?

    Detta avtal gäller primärt de som arbetar i kommun- och regionsektorn. Den som arbetar i privat eller statlig sektor kan dock arbeta på avtalet, då genom att bli anställd på Bilaga 1 i krislägesavtalet. Genom denna bilaga kan du anställas tidsbegränsat av en region eller kommun för att arbeta under en kris. Villkoren i bilaga 1 liknar så långt som möjligt de villkor som gäller i Bilaga 2, som är den bilaga som gäller för de som redan är anställda i en region, kommun eller kommunalt bolag.

    Ändringar har införts i båda bilagorna, så även den som anställs tidsbegränsat för att arbeta i en kris får förbättrade villkor. Den som arbetar i privat eller statlig sektor kan ansöka om tjänstledighet hos sin ordinarie arbetsgivare för att därefter anställas av en kommun eller region på Krislägesavtalets Bilaga 1.

  • Vad räknas som ett krisläge?

    Till exempel naturkatastrofer som bränder och översvämningar, utbrott av epidemier eller pandemier, terrordåd eller hot.

    Enbart personalbrist i vården är inte att räkna som kris utifrån avtalets kriterier.

  • Vad krävs för att avtalet ska aktiveras?

    Till att börja med måste en region eller kommun utlysa krisläge. Därefter kan begäran om att aktivera krislägesavtalet ställas till SKR och/eller Sobona som fattar beslut utifrån att alla dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda:

    Det handlar om en händelse eller händelseförlopp som

    1. avviker från det normala,
    2. som innebär allvarliga samhällsstörningar,
    3. kräver omedelbara insatser av en kommun eller region,
    4. och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten.

    Krislägesavtalet ska tillämpas restriktivt.

  • Omfattas alla av avtalet när det är aktiverat?

    Nej, det är först efter att arbetsgivaren anvisat en medarbetare till arbete under krislägesavtalet som det tillämpas på individen. Det innebär att det är arbetsgivaren som avgör vilka personer som behöver tas i anspråk utifrån behoven under en pågående kris. Om du har giltiga skäl att inte arbeta under krislägesavtalet ska hänsyn tas till det.

  • Kan jag behöva arbeta någon annanstans i ett krisläge?

    En arbetsgivare kan i vissa fall behöva låna ut personal till en krisdrabbad arbetsgivare för att lösa krisläget. Utgångspunkten är att situationen ska lösas genom att en arbetstagare frivilligt åtar sig uppdraget, men om frivillighet inte löser situationen kan du beordras att utföra arbetet.

  • Vilken typ av arbete är jag skyldig att utföra enligt krislägesavtalet?

    Arbetsgivaren anvisar när arbete ska utföras och vad som ska göras. Utgångspunkten är alltid att du då sysselsätts inom ramen för dina yrkeskvalifikationer. Om situationen ändå inte kan lösas, kan arbetsgivaren behöva anvisa dig att utföra arbete som du vanligtvis inte utför.

  • Vilka tider kan jag behöva arbeta enligt avtalet?

    Arbete kan komma att utföras under dygnets alla timmar och veckans alla dagar, även helgdagar. Arbetsgivaren kan behöva göra förändringar i arbetstidsförläggningen med kort varsel.