Krislägesavtal

Vårdförbundet har tecknat ett krislägesavtal med SKR/Sobona för anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag. Avtalet ger en större flexibilitet för arbetsgivaren att använda personalen, som i gengäld får mycket bättre betalt. Utgångspunkten är att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina yrkeskvalifikationer och om legitimation eller behörighet krävs ska detta respekteras, något som varit viktigt för Vårdförbundet.
  • Varför har Vårdförbundet valt att teckna krislägesavtal just nu?

    Vårdförbundets medlemmar tar ett enormt stort ansvar under oerhört påfrestande omständigheter. De befinner sig verkligen i frontlinjen i kampen mot följderna av coronaviruset och covid-19. Utifrån det läge som vården befinner sig under pågående pandemi och med de förbättringar som skett i avtalet sedan vi frånträdde förhandlingarna förra året, har vi gjort bedömningen att de ekonomiska ersättningarna uppväger nackdelarna gällande arbetstid för våra medlemmar.

  • Vad i avtalet gör att Vårdförbundet väljer att teckna på avtalet nu?

    Nu finns bestämmelser i avtalet om högre ersättningar. Dessutom är utgångspunkten alltid att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina allmänna yrkeskvalifikationer. Arbetsgivaren ska utgå från den personalkategori som är bäst lämpad att utföra de arbetsuppgifter som behöver utföras. För arbetsuppgifter som kräver legitimation eller särskild behörighet ska villkor som gäller för uppgiften respekteras.

  • Vad räknas som ett krisläge?

    Till exempel naturkatastrofer som bränder och översvämningar, utbrott av epidemier eller pandemier, terrordåd eller hot.

    Enbart personalbrist i vården är inte att räkna som kris utifrån avtalets kriterier.

  • När börjar avtalet att gälla?

    Avtalet gäller från 26 mars 2020, men måste aktiveras utifrån flera hårda kriterier för att villkoren ska börja gälla. För att du som individ ska omfattas av villkoren måste du dessutom anvisas av arbetsgivaren att arbeta under krislägesavtalet. Det innebär att det är arbetsgivaren som avgör vilka personer som behöver tas i anspråk utifrån behoven under en pågående kris.

  • Vad krävs för att avtalet ska aktiveras?

    Till att börja med måste en region eller kommun utlysa krisläge. Därefter kan begäran om att aktivera krislägesavtalet ställas till SKR och/eller Sobona som fattar beslut utifrån att alla dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda:

    Det handlar om en händelse eller händelseförlopp som

    1) avviker från det normala,

    2) som innebär allvarliga samhällsstörningar,

    3) kräver omedelbara insatser av en kommun eller region,

    4) och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten.

    Krislägesavtalet ska tillämpas restriktivt.

  • Omfattas alla av avtalet när det är aktiverat?

    Nej, det är först efter att arbetsgivaren anvisat en medarbetare till arbete under krislägesavtalet som det tillämpas på individen. Det innebär att det är arbetsgivaren som avgör vilka personer som behöver tas i anspråk utifrån behoven under en pågående kris. Om du har giltiga skäl att inte arbeta under krislägesavtalet ska hänsyn tas till det.

  • Kan jag behöva arbeta någon annanstans i ett krisläge?

    En arbetsgivare kan i vissa fall behöva låna ut personal till en krisdrabbad arbetsgivare för att lösa krisläget. Utgångspunkten är att situationen ska lösas genom att en arbetstagare frivilligt åtar sig uppdraget, men om frivillighet inte löser situationen kan du beordras att utföra arbetet.

     

  • Vilken typ av arbete är jag skyldig att utföra enligt krislägesavtalet?

    Arbetsgivaren anvisar när arbete ska utföras och vad som ska göras. Utgångspunkten är alltid att du då sysselsätts inom ramen för dina yrkeskvalifikationer. Om situationen ändå inte kan lösas, kan arbetsgivaren behöva anvisa dig att utföra arbete som du vanligtvis inte utför.

  • Vilka tider kan jag behöva arbeta enligt avtalet?

    Arbete kan komma att utföras under dygnets alla timmar och veckans alla dagar, även helgdagar. Arbetsgivaren kan behöva göra förändringar i arbetstidsförläggningen med mycket kort varsel.

  • Vad är det för veckoarbetstid som gäller?

    Ordinarie arbetstid enligt krislägesavtalet kan uppgå till i genomsnitt 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod som är högst 4 veckor.

  • Vad gäller för övertidsarbete?

    Utöver den ordinarie arbetstiden på i genomsnitt 48 timmar per vecka kan särskild nödfallsövertid tas ut. Särskild nödfallsövertid är tid som överstiger den sammanlagda ordinarie arbetstiden under beräkningsperioden.

  • Vad gäller kring vila och återhämtning?

    Rast kan bytas mot måltidsuppehåll. Det bör eftersträvas att den sammanhängande dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av nio timmar samt att den sammanhängande veckovilan inte understiger 24 timmar.

  • Vad får jag för lön och ersättningar?

    1) Du behåller din månadslön (grundlön utan rörliga ersättningar).

    2) För tid utöver ditt ordinarie veckoarbetstidsmått upp till 48 timmar utgår timlön (beräknad som 1/165 av din månadslön).

    3) Därutöver läggs en krisersättning på 120 procent av månadslön plus timlön.

    4) Vid uttag av särskild nödfallsövertid (arbetad tid utöver 48 timmar per vecka) höjs krisersättningen från 120 procent  till 150 procent för de timmar som är nödfallsövertid.

    Du kan dessutom få restidsersättning.

  • Hur stor är skillnaden i lön och ersättningar jämfört med de centrala kollektivavtalen som gäller när krislägesavtalet inte är aktiverat?

    Vårdförbundet har gjort beräkningar för att jämföra krislägesavtalet med de centrala kollektivavtalen som vanligtvis gäller (HÖK 19/AB).

    Beräkningarna nedan har gjorts utifrån att arbetstagaren haft en arbetstidsförläggning som ger veckoarbetstidsmått som finns i centrala kollektivavtal. Dessa veckoarbetstidsmått är 40 timmar per vecka, 38 timmar 15 minuter per vecka, 36 timmar 20 minuter per vecka samt 34 timmar 20 minuter per vecka. Arbetstagare kan omfattas av lokala kollektivavtal eller enskilda överenskommelser som ger andra veckoarbetstidsmått och andra ersättningar, men dessa beräkningar har gjorts utifrån de centralt överenskomna kollektivavtalen. 

    Beräkningarna bygger på att alla arbetstagare, oavsett arbetstidsmått, arbetat 48 timmar per vecka. Detta för att på ett enkelt sätt kunna jämföra med krislägesavtalets genomsnittliga 48 timmar per vecka. I beräkningar för HÖK 19/AB har rörliga tillägg så som OB och övertidsersättning räknats med. Siffrorna är avrundade och utgår från att personen har 35 000 kronor i grundlön.