Ordförande har ordet

Malin Tillgren ordförande i Vårdförbundet avdelning Skåne

Vem är egentligen särskilt yrkesskicklig? När vi gick in i lönerörelsen för 2019 trodde jag att det skulle vara hyfsat enkelt att svara på denna fråga efter lönerevisionen. Men det visade sig att arbetsgivaren tyckte det var svårare än jag trott.

Vårdförbundet nationellt tog fram förslag på kriterier för att kunna bedöma vem som är särskilt yrkesskicklig. Dessa har vi överlämnat och diskuterat med alla arbetsgivare som vi mött. En del har tacksamt tagit emot dom, några anser att de redan har dessa delar med i sina befintliga kriterier och andra la dom nog i det runda arkivet. Det har blivit väldigt tydligt att många saknar tydliga kriterier och/eller att lönesättande chef har svårt att motivera varför de gett ett visst lönepåslag. Detta skapar en stor frustration där man som medarbetare inte förstår grunderna till sin nya lön och inte heller vet vad som krävs för att kunna få ett högre lönepåslag nästa gång. Detta är inte i linje med vårt avtal med region, kommuner och Sobona. Avtalet säger att lönen ska sättas utifrån väl kända kriterier och att lönen är ett styrinstrument för att uppnå verksamhetens mål.

Tyvärr har det visat sig att många arbetsgivare hukar rejält för uttrycket särskilt yrkesskicklig och vill inte ta det i sin mun. En av dessa är Region Skåne. När detta skrivs är vi fortfarande inte överens om uttrycket och dess tillämpning. Regionen anser att man inte kan säga att någon är särskilt yrkesskicklig och andra inte, de anser att det är en gråskala. Vårdförbundet menar att det kan man visst. Och det innebär inte att alla andra är dåliga i sin yrkesutövning, de har bara inte kommit till utvecklingssteget att vara särskilt yrkesskicklig. Många av oss har läst Patricia Benners bok ”Från novis till expert” och ser det som självklart att man utvecklas i sin yrkesutövning och sin profession. Att vara särskilt yrkesskicklig är nära begreppet att vara expert, dock anpassat efter kriterier som även speglar vår roll som anställda och vad vi bidrar med till verksamheten.

Att vara särskilt yrkesskicklig kan innebära att man har klinisk yrkeserfarenhet inom samma enhet eller inom samma kunskapsområde vilket ger förmågor, förhållningssätt, färdigheter och en utvecklad förtrogenhetskunskap. Kunskap kombinerat med praktisk erfarenhet och personliga egenskaper utvecklar yrkesrollen mot att vara särskilt yrkesskicklig. Att bli särskilt yrkesskicklig kan, under rätt förutsättningar, uppnås av i princip alla inom yrkeslivet.

Vårdförbundets förslag till kriterier för särskilt yrkesskickliga, som är presenterade för alla arbetsgivare:

Erfarenhet

Har en längre yrkeserfarenhet från patientnära eller annan klinisk verksamhet inom samma enhet och/eller inom sitt kunskapsområde. Är mycket skicklig i såväl grunduppgiften som kärnkompetenserna.

Samarbete och bemötande

Besitter stor yrkeskunskap, inhämtar ny kunskap samt delar med sig och integrerar den i verksamheten. Bidrar till lärande, optimerar arbetsflödet och därmed verksamhetens utveckling. Ett exempel kan vara att introducera nya kollegor eller handleda studenter. Det handlar i grunden om ett lärande och pedagogiskt förhållningssätt.

Bryr sig om både patienter, kollegor och sin uppgift samt skapar förtroende. Arbetar interprofessionellt och coachande och stärker andras resurser och förmågor.

Har ett personcentrerat förhållningssätt mot patienter, studenter och kollegor och är en god förebild för yrket och kollegorna.

Skapar en miljö som upplevs professionell och trygg. Samarbetar i och utanför teamet, använder allas kompetens samt skapar dialoger för gemensamt och interprofessionellt lärande.

Samarbete med patienter, närstående och kollegor präglas av respekt, värdighet och integritet.

Förtrogenhet

Uppvisar förtrogenhet i sin yrkesroll, vilket innebär förmågan att se, upptäcka, bedöma, ta beslut och agera bekvämt i arbetsvardagen. Tar sig an såväl vardagliga uppgifter som svårare situationer på ett tryggt och vant sätt och känner inte oro eller tvekan inför hantering av olika situationer i arbetsvardagen.

Personens handlingar och agerande tyder på kompetens baserat på erfarenhet, färdigheter och djupt kunnande.

Är en naturlig ledare och den som andra vänder sig till för råd, stöd och trygghet.

Utveckling av verksamhet

Visar på stort ansvarstagande och är drivande inom flera områden. Tar initiativ och bidrar till kvalitetsutveckling och förbättringsarbeten utifrån forskning och senaste rön. Initiativen leder till utveckling av verksamheten, gemensamt med och till fördel för de som berörs direkt eller indirekt av personens insatser. Dessa kan vara exempelvis patienter, närstående, kollegor, andra vårdprofessioner samt verksamheten som helhet.

Personen uppvisar stor förmåga att identifiera behov av kompetensutveckling, såväl eget behov som för verksamheten som helhet, för att bygga samman kompetens för vårdutveckling och effektivitet.

Utveckling av kvalitet och säkerhet

Uppvisar stor förmåga att reflektera kring det egna och kollegornas yrkesutövande utifrån yrkesetiska koder, teorier och modeller. Arbetar personcentrerat och kvalitetssäkrat och bidrar till ett systematiskt arbetssätt kring säker vård och arbetsmiljö inom hela verksamheten, genom att se helheten och sätta vården i ett större sammanhang.

Är riskmedveten och arbetar proaktivt, uppfattar tidigt avvikelser från det normala mönstret samt agerar och tar initiativ med konkreta förslag för att systematiskt hindra risker från att uppkomma igen.

Har en djup förståelse för den totala arbetssituationen och bidrar med tankar för vidareutveckling. Planerar och organiserar för en god och säker hälso- och sjukvård. Leder arbetet, alternativt följer instruktioner och vidareutvecklar och kommunicerar vidare viktiga säkerhetsdirektiv eller instruktioner.

Ser det mest centrala och de avgörande detaljerna i varje situation samtidigt och bedömer insats med utgångspunkt i båda delar.

Bidrar till att bygga en tydlig struktur som gör att arbetet fungerar smidigt och patientsäkert.

Vårdförbundets uppskattning är att ca 25 procent av medlemmarna är särskilt yrkesskickliga. Det kan självklart variera mellan arbetsplatser. Som vården ser ut idag med till exempel vårdavdelningar där den mest erfarna sjuksköterskan har varit legitimerad i två år finns inte någon (än) medan på specialistavdelningar och mottagningar kan alla vara särskilt yrkesskickliga.

Även här har arbetsgivaren på många håll misslyckats genom att säga att chefen kan/ska prioritera exempelvis 10 procent. Här ställs chefen inför ett svårt dilemma om man anser att den siffran inte alls stämmer överens med de behoven och den personal man har. Då är det inte lätt att motivera sin lönesättning.

En annan aspekt gällande särskilt yrkesskickliga och arbetsgivaren hantering är att det finns chefer som utsett vilka det är, men inte berättar det för individen. Men vi som förbund har fått ta del av det. Hur tror arbetsgivaren då att det ska vara motiverande att stanna. Det borde vara självklart att man själv får veta.

Är förvånad över att arbetsgivaren inte tar lönefrågan på större allvar. Det är ju en av medlemmarnas viktigaste frågor. Många erfarna och särskilt yrkesskickliga väljer att lämna verksamheterna på grund av svag löneutveckling, dåliga arbetsvillkor och brister i arbetsmiljön. Följden blir en eskalerande personalomsättning, höjda kostnader för bemanningspersonal, en allt sämre arbetsmiljö, bristande bemanning och kontinuitet samt ohälsa och höga sjuktal.

I löneavtalet finnas alla möjligheter för arbetsgivaren att tillsammans med Vårdförbundet ta krafttag mot denna utveckling genom att tydligt prioritera löner till särskilt yrkesskickliga, öka lönespridningen och ge möjlighet till lönekarriär i yrket.

Vad kan man göra själv?

Det är viktigt att hålla frågan levande, prata med varandra men framförallt lyfta frågan på APT. Efterlysa lönekriterier och fråga hur chefen tänker kring särskilt yrkesskickliga. De bästa lönekriterierna är de som finns framtagna på arbetsplatsen med hänsyn till den specifika verksamheten.

Den förtroendevalda på arbetsplatsen kan även trycka på och lyfta frågorna i samverkan. Vårdförbundet anordnar utbildning kring lön, löneprocessen och lönekriterier under våren för alla förtroendevalda. Uppmuntra gärna den förtroendevalda att gå utbildningen. Har ni ännu inte någon finns det fortfarande tid att bli vald och hinna gå.

Arbetsgivaren har denna lönerevision på sig att visa att man förstår och tänker följa avtalet gällande särskilt yrkesskickliga annars kan avtalet sägas upp igen vid årsskiftet. Hur svårt kan det vara!?

Malin Tillgren
Ordförande

Vårdförbundet
Avdelning Skåne