Kriterier för särskilt yrkesskickliga

Tre kvinnor som är sjukvårdsklädda sitter och samtalar och dricker kaffe runt ett bord.

Lokala överläggningar ska fastställa kriterierna för särskilt yrkesskicklig.

Så tänker vi kring begreppet särskilt yrkesskicklig.

Klinisk yrkeserfarenhet inom samma enhet eller inom samma kunskapsområde ger förmågor, förhållningssätt, färdigheter och en utvecklad förtrogenhetskunskap. Denna förtrogenhetskunskap innebär förmågan att se, upptäcka, bedöma, ta beslut och agera, samt att bemästra olika situationer. Genom sina kunskaper, egenskaper och erfarenheter är det dem som andra medarbetare vänder sig till, de som driver vårdens utveckling och utgör stabiliteten på arbetsplatsen och tryggheten i teamen.

Kunskap kombinerat med praktisk erfarenhet och personliga egenskaper utvecklar yrkesrollen mot att vara särskilt yrkesskicklig. Att bli särskilt yrkesskicklig kan under rätt förutsättningar uppnås av i princip alla inom yrkeslivet.

Förslag på kriterier för särskilt yrkesskickliga

Förslagen på kriterierna som anges i det här dokumentet är baserade i grundkraven för våra yrkesgrupper och vad som ingår i legitimationsansvaret. Men eftersom de är centralt framtagna som stöd för lokala parters överläggning och ska anpassas till lokala förutsättningar, håller vi dem generella. Vi ser att alla våra yrkesgrupper kan ta avstamp i dessa kriterier och det grundläggande tankesättet, samt att det lokalt finns anledning att anpassa kriterierna utifrån verksamhetens behov och redan befintliga lönekriterier.

Observera att kriterierna inte har någon inbördes ordning. De är inte viktade mot varandra och det ska heller inte uppfattas som att alla kriterier måste vara uppfyllda till 100 procent för att en individ ska definieras som särskilt yrkesskicklig.

Erfarenhet
Har en längre yrkeserfarenhet från patientnära eller annan klinisk verksamhet inom samma enhet och/eller inom sitt kunskapsområde. Är mycket skicklig i såväl grunduppgiften som kärnkompetenserna.

Samarbete och bemötande
Besitter stor yrkeskunskap, inhämtar ny kunskap samt delar med sig och integrerar den i verksamheten. Bidrar till lärande, optimerar arbetsflödet och därmed verksamhetens utveckling. Ett exempel kan vara att introducera nya kollegor eller handleda studenter. Det handlar i grunden om ett lärande och pedagogiskt förhållningssätt.

Bryr sig om både patienter, kollegor och sin uppgift samt skapar förtroende. Arbetar interprofessionellt och coachande och stärker andras resurser och förmågor.

Har ett personcentrerat förhållningssätt mot patienter, studenter och kollegor och är en god förebild för yrket och kollegorna.

Skapar en miljö som upplevs professionell och trygg. Samarbetar i och utanför teamet, använder allas kompetens samt skapar dialoger för gemensamt och interprofessionellt lärande.

Samarbete med patienter, närstående och kollegor präglas av respekt, värdighet och integritet.

Förtrogenhet
Uppvisar förtrogenhet i sin yrkesroll, vilket innebär förmågan att se, upptäcka, bedöma, ta beslut och agera bekvämt i arbetsvardagen. Tar sig an såväl vardagliga uppgifter som svårare situationer på ett tryggt och vant sätt och känner inte oro eller tvekan inför hantering av olika situationer i arbetsvardagen.

Personens handlingar och agerande tyder på kompetens baserat på erfarenhet, färdigheter och djupt kunnande.

Är en naturlig ledare och den som andra vänder sig till för råd, stöd och trygghet.

Utveckling av verksamhet
Visar på stort ansvarstagande och är drivande inom flera områden. Tar initiativ och bidrar till kvalitetsutveckling och förbättringsarbeten utifrån forskning och senaste rön. Initiativen leder till utveckling av verksamheten, gemensamt med och till fördel för de som berörs direkt eller indirekt av personens insatser. Dessa kan vara exempelvis patienter, närstående, kollegor, andra vårdprofessioner samt verksamheten som helhet.

Personen uppvisar stor förmåga att identifiera behov av kompetensutveckling, såväl eget behov som för verksamheten som helhet, för att bygga samman kompetens för vårdutveckling och effektivitet.

Utveckling av kvalitet och säkerhet
Uppvisar stor förmåga att reflektera kring det egna och kollegornas yrkesutövande utifrån yrkesetiska koder, teorier och modeller. Arbetar personcentrerat och kvalitetssäkrat och bidrar till ett systematiskt arbetssätt kring säker vård och arbetsmiljö inom hela verksamheten, genom att se helheten och sätta vården i ett större sammanhang.

Är riskmedveten och arbetar proaktivt, uppfattar tidigt avvikelser från det normala mönstret samt agerar och tar initiativ med konkreta förslag för att systematiskt hindra risker från att uppkomma igen.

Har en djup förståelse för den totala arbetssituationen och bidrar med tankar för vidareutveckling. Planerar och organiserar för en god och säker hälso- och sjukvård. Leder arbetet, alternativt följer instruktioner och vidareutvecklar och kommunicerar vidare viktiga säkerhetsdirektiv eller instruktioner.

Ser det mest centrala och de avgörande detaljerna i varje situation samtidigt och bedömer insats med utgångspunkt i båda delar.

Bidrar till att bygga en tydlig struktur som gör att arbetet fungerar smidigt och patientsäkert.

Ålder, utbildning och år i yrket: viktiga bedömningsstöd men inte avgörande
Yrkesskicklighet är något som utvecklas över tid – det är därför troligt att de flesta som bedöms som särskilt yrkesskickliga hör till de mer erfarna kollegorna, sett till ålder och år i yrket. Det betyder dock inte att alla äldre, med fler år i yrket, kan anses vara särskilt yrkesskickliga eller att alla yngre, med färre år i yrket, kan bedömas ligga utanför gruppen särskilt yrkesskickliga.

Samma sak gäller för utbildning. Det är troligt att flera av de som bedöms som särskilt yrkesskickliga är vidare- eller specialistutbildade, men det är inte ett måste. Vi vill därför understryka vikten av att göra en individuell bedömning innan de särskilt yrkesskickliga definieras. 

Lokala överläggningar ska fastställa kriterierna för särskilt yrkesskicklig

Vårdförbundet och arbetsgivaren lokalt behöver snarast komma överens om kriterierna för särskilt yrkesskickliga per yrke och i förekommande fall även för vissa verksamheter. Lönekriterierna bör fastställas så nära verksamheten som möjligt.

Ni kan komma överens om att antingen kombinera, införliva eller utveckla tidigare lönekriterier med de nya som definierar särskilt yrkesskicklig. Kriterierna behöver inte vara huggna i sten, utan kan behöva ändras och utvecklas när de varit i praktiskt bruk. Ta gärna upp den möjligheten med arbetsgivaren.

Samtal behöver också ske på arbetsplatserna mellan kollegor. Förtroendevald på arbetsplatsen är naturligt en viktig initiativtagare till att sådana samtal genomförs, vid APT eller medlemsmöten, och att de nya kriterierna blir kända och accepterade av medarbetarna.