Avtalet ger goda förutsättningar – men det är kommunen som ska leverera!

Avtalet ger förutsättningar till lönespridning

Avtalet, HÖK 19, innehåller tydliga krav på att särskilt yrkesskickliga ska prioriteras i den lokala lönebildningen. Det finns såklart stora förväntningar från er som medlemmar att prioriteringen ska synas tydligt redan i 2019 års lönerevision. Vi ska komma ihåg att detta är första lönerevisionen av tre. Vårdförbundet bedömer att var fjärde medarbetare kan bedömas vara särskilt yrkesskicklig och har fortfarande som mål att särskilt yrkesskickliga ska ha 10 000 kronor mer i månaden i slutet av den treåriga avtalsperioden. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att prioriteringen av särskilt yrkesskickliga är medlet, inte målet. Målet är ökad lönespridning, så att medarbetare ser att det är möjligt att göra lönekarriär i yrket. Vi kommer dock inte att kunna uppnå fullkomlig rättvisa överallt – lönesättning är subjektiv till sin natur och det är arbetsgivaren som slutligt sätter lönen.

 

De särskilt yrkesskickliga är ingen ny grupp, de har alltid funnits, men de har fått stå tillbaka i löneutveckling under många år, då arbetsgivarna i stället valt att ge högre löneökningar till mindre erfarna och nya i yrket. Det krävs därför en löneinjektion, en återställare för att rätta till det som redan borde ha skett. Arbetsgivarna har i avtalet fått verktyg för att klara vården i framtiden – nu är det dags för dem att börja använda verktygen och leverera.

Gemensamma krafter krävs

Vi utvärderar avtalet löpande och vi har också flera gemensamma avstämningar på vägen, både lokalt och centralt. Dessutom har vi i HÖK 19 nu fått igenom sänkt veckoarbetstid vid ständig natt i kommunerna som börjar gälla den 1 april 2020 om det inte redan finns ett lokalt avtal.

Vi är absolut inte nöjda med 2019 års utfall. Vi har fortfarande som mål att särskilt yrkesskickliga i slutet av den treåriga avtalsperioden har fått 10 000 kronor mer i månaden och vi kommer att fortsätta sätta hårt tryck på arbetsgivare och politiker. Det är de som sitter på besluten som gör att avtalets prioritering av särskilt yrkesskickliga kan bli verklighet. Här behöver både medlemmar och förtroendevalda ställa krav och trycka på både beslutsfattare i vården och de politiker som sätter de ekonomiska ramarna. De måste prioritera våra medlemsgrupper och i synnerhet de särskilt yrkesskickliga. Både för att det faktiskt står i vårt avtal, men också för att om de inte gör de så kommer de inte klara av att leverera vård till invånarna och väljarna.

En förutsättning för att lyckas med fackligt arbete är att vi är många. Det är då vi kan fortsätta sätta tryck och påverka, från opinionsbildning mot politiker och starka centrala avtal till samverkan och dialoger på arbetsplatsen.