Remissvar angående SOU 2015:32 "Nästa fas i e-hälsoarbetet"
Vårdförbundet har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade betänkande.
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 113 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Utvecklingen av svensk eHälsa har en central betydelse för medlemmarnas möjlighet att bedriva en effektiv, personcentrerad och säker vård av god kvalitet.
Vårdförbundet instämmer därför i huvudsak i de förslag som läggs fram och ser det som angeläget att de snarast omsätts i praktisk lagstiftning och handling. Vårdförbundet instämmer helt i Socialminister Gabriel Wikströms uttalande vid inledningstalet på Nationella eHälsodagen 6 oktober: "Det är inte tid nu för nya utredningar...Nu handlar det om att handla!"
E-hälsokommitténs arbetssätt
Genom att inbjuda till ett brett deltagande i en referensgrupp har utredaren skaffat sig en bra förståelse av situationen inom svensk eHälsa, de problem som finns och vilka lösningar som är aktuella. Vårdförbundet har löpande under arbetets gång givits möjlighet att lämna synpunkter på underlag och förslag.
I underlaget till utredningen har även legat den rapport om eHälsosystemens användbarhet som togs fram av professionsorganisationerna på uppdrag av Socialdepartementet, Störande eller stödjande? – eHälsosystemens användbarhet 2013. Vårdförbundet ser mycket positivt på utredarens arbetssätt.
Utredningens två huvudspår
Utredningsbetänkandet berör i huvudsak två huvudområden: behovet av tydligare ansvarsfördelning och samordning av eHälsoarbetet på nationell nivå samt en behovet av en gemensam läkemedelslista för att öka patientsäkerheten.
eHälsomyndighetens roll som samordnare på nationell nivå
I kapitel 7 avhandlas frågan om samverkan och beslutsformer. Vårdförbundet instämmer i förslagen att vidga eHälsomyndighetens uppdrag så att det innefattar ensamordningsfunktion för nationell eHälsa.
Oavsett vilken modell man väljer för beslut om standarder inom eHälsa, utredarens om en beslutande samverkansnämnd eller en traditionell modell där myndigheten får utfärda föreskrifter, så krävs en aktiv medverkan av vårdens professioner i beredningsarbetet.
Vårdförbundet vill särskilt understryka behovet av kompetensutveckling och stöd till huvudmän och vårdgivare som beskrivs i avsnitt 7.3.
Ett förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter Vårdförbundet ser det som angeläget att lagstiftaren, som utredaren föreslår, förtydligar huvudmännens ansvar för en ändamålsenlig och säker personuppgiftsbehandling. Det är viktigt att huvudmännen har ett övergripande ansvar för informationshanteringen inom hälso- och sjukvården inom sitt ansvarsområde. Dagens brister i det avseende utgör idag ett stort patientsäkerhetsproblem.
Vårdförbundet välkomnar särskilt utredarens förslag att skriva in krav på användbarhet m.m. när det gäller vårdens informationssystem (sid.50, 5§). Som beskrivits i flera rapporter och i betänkandets bakgrundsbeskrivning är bristande användbarhet hos eHälsosystemen ett stor säkerhets- och effektivitetsproblem i dagens vård.
Ansvar för Nationell Informationsstruktur
Vårdförbundet konstaterar att regeringen delvis har gått utredaren till mötes genom att föra in Socialstyrelsens ansvar för Nationell Informationsstruktur och Nationellt Fackspråk (NI/NF) i myndighetens ordinarie budget. I övrigt instämmer Vårdförbundet i förslagen avseende Socialstyrelsens och eHälsomyndighetens gemensamma ansvar för förvaltning, utveckling och tillgängliggörande av NI/NF.
Vårdförbundet vill särskilt understryka behovet av ett mer verksamhetsnära och stödjande arbetssätt från den statliga nivån gentemot huvudmän och verksamheter (sid.242, 5 st.) Att regeringen nu lägger in NI/NF i Socialstyrelsens budget får inte innebära att resurserna till detta arbete minskar. Tvärtom kräver en mer ändamålsenlig eHälsoutveckling att resurserna för att främja semantisk interoperabilitet ökar samt en större involvering av vårdens professioner i arbetet.
Gemensam läkemedelslista
Vårdförbundet anser att skapandet av en gemensam läkemedelslista för varje patient, som är tillgänglig både för berörd vårdpersonal och individen själv, är en av de viktigaste patientsäkerhetsåtgärderna som kan vidtas.
Förbundet ser det som ett bakslag att Inera AB har tvingats att pausa projektet runt den Nationella ordinationsdatabasen (NOD). Vi inser dock att de legala och praktiska frågorna runt den gemensamma läkemedelslistan är komplexa och instämmer därför helt i utredarens förslag till stegvis lösning av problemet.
Personuppgiftsansvar i anslutning till den gemensamma läkemedelslistan
I betänkandet (sid.315) föreslår utredaren att eHälsomyndigheten skall vara personuppgiftsansvarig för det nationella register som ligger till grund för den gemensamma läkemedelslistan. Vårdförbundet ställer sig tveksam till en sådan konstruktion som innebär att personuppgiftsansvaret för den enskilda patientens vårdinformation delas mellan vårdgivare och eHälsomyndigheten.
Det kan innebära att samtyckeshantering och direktåtkomst till vital information blir onödigt komplicerad. Förbundet anser att de uppgifter som eHälsomyndigheten har i detta sammanhang snarast är att betrakta som typiska för ett personuppgiftsbiträde enligt Personuppgiftslagen.
Privatmarkering
När det gäller förslaget om att patienten skall kunna "privatmarkera" uppgifter i läkemedelslistan så har Vårdförbundet inget att invända mot denna form av "mjuk spärr" som inte äventyrar patientsäkerheten.
Direktåtkomst till den gemensamma läkemedelslistan
Som framgår ovan anser Vårdförbundet att behörig vårdpersonals och patientens direktåtkomst till den gemensamma läkemedelslistan är en mycket angelägen fråga. Det är även mycket angeläget att vårdgivarna löser behörighets- och sekretessfrågorna på ett tillfredställande sätt, något som ofta inte är fallet idag. Förbundet anser dock att detta inte är avhängigt av att eHälsomyndigheten är personuppgiftsombud.
Övriga synpunkter
Ansvar för informationssäkerhet
Vårdförbundet instämmer i förslaget att ge eHälsomyndigheten ansvar för att verka för god informationssäkerhet vid behandling av personuppgifter i vården, på apoteken och inom socialtjänsten.
Som framgår av betänkandet, myndighetsgranskningar och av upprepade rapporter i media finns en betydande förbättringspotential hos vårdgivare, tillståndshavare och de som bedriver socialtjänst. Brister i informationssäkerheten riskerar att underminera invånarnas förtroende för vården och socialtjänsten och därmed skapa patientsäkerhetsrisker.
Finansiering
Vårdförbundet vill understryka den beskrivning av dagens situation avseende finansieringen av svensk eHälsa som utredaren bl.a. gör på sid.414. Förbundet anser att det är angeläget att en större del av de medel som används för eHälsa styrs över till den nationella nivån. I den situation svensk eHälsa är idag kommer det att behöva göras initiala resursförstärkningar innan man kan ta hem några rationaliseringsvinster.
Tillsyn
En fungerande och systematisk tillsyn är viktig för att driva på utvecklingen mot effektiva, personcentrerade och säkra eHälsosystem. Vårdförbundet instämmer helt med utredarens beskrivning av problem och behov inom tillsynen av eHälsa i Sverige.
Remissvar angående SOU 2015:32 "Nästa fas i e-hälsoarbetet"
Vårdförbundet har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade betänkande.
Vårdförbundet är ett yrkes- och fackförbund för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet har drygt 113 000 medlemmar, varav drygt 90 000 är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Utvecklingen av svensk eHälsa har en central betydelse för medlemmarnas möjlighet att bedriva en effektiv, personcentrerad och säker vård av god kvalitet.
Vårdförbundet instämmer därför i huvudsak i de förslag som läggs fram och ser det som angeläget att de snarast omsätts i praktisk lagstiftning och handling. Vårdförbundet instämmer helt i Socialminister Gabriel Wikströms uttalande vid inledningstalet på Nationella eHälsodagen 6 oktober: "Det är inte tid nu för nya utredningar...Nu handlar det om att handla!"
E-hälsokommitténs arbetssätt
Genom att inbjuda till ett brett deltagande i en referensgrupp har utredaren skaffat sig en bra förståelse av situationen inom svensk eHälsa, de problem som finns och vilka lösningar som är aktuella. Vårdförbundet har löpande under arbetets gång givits möjlighet att lämna synpunkter på underlag och förslag.
I underlaget till utredningen har även legat den rapport om eHälsosystemens användbarhet som togs fram av professionsorganisationerna på uppdrag av Socialdepartementet, Störande eller stödjande? – eHälsosystemens användbarhet 2013. Vårdförbundet ser mycket positivt på utredarens arbetssätt.
Utredningens två huvudspår
Utredningsbetänkandet berör i huvudsak två huvudområden: behovet av tydligare ansvarsfördelning och samordning av eHälsoarbetet på nationell nivå samt en behovet av en gemensam läkemedelslista för att öka patientsäkerheten.
eHälsomyndighetens roll som samordnare på nationell nivå
I kapitel 7 avhandlas frågan om samverkan och beslutsformer. Vårdförbundet instämmer i förslagen att vidga eHälsomyndighetens uppdrag så att det innefattar ensamordningsfunktion för nationell eHälsa.
Oavsett vilken modell man väljer för beslut om standarder inom eHälsa, utredarens om en beslutande samverkansnämnd eller en traditionell modell där myndigheten får utfärda föreskrifter, så krävs en aktiv medverkan av vårdens professioner i beredningsarbetet.
Vårdförbundet vill särskilt understryka behovet av kompetensutveckling och stöd till huvudmän och vårdgivare som beskrivs i avsnitt 7.3.
Ett förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter
Vårdförbundet ser det som angeläget att lagstiftaren, som utredaren föreslår, förtydligar huvudmännens ansvar för en ändamålsenlig och säker personuppgiftsbehandling. Det är viktigt att huvudmännen har ett övergripande ansvar för informationshanteringen inom hälso- och sjukvården inom sitt ansvarsområde. Dagens brister i det avseende utgör idag ett stort patientsäkerhetsproblem.
Vårdförbundet välkomnar särskilt utredarens förslag att skriva in krav på användbarhet m.m. när det gäller vårdens informationssystem (sid.50, 5§). Som beskrivits i flera rapporter och i betänkandets bakgrundsbeskrivning är bristande användbarhet hos eHälsosystemen ett stor säkerhets- och effektivitetsproblem i dagens vård.
Ansvar för Nationell Informationsstruktur
Vårdförbundet konstaterar att regeringen delvis har gått utredaren till mötes genom att föra in Socialstyrelsens ansvar för Nationell Informationsstruktur och Nationellt Fackspråk (NI/NF) i myndighetens ordinarie budget. I övrigt instämmer Vårdförbundet i förslagen avseende Socialstyrelsens och eHälsomyndighetens gemensamma ansvar för förvaltning, utveckling och tillgängliggörande av NI/NF.
Vårdförbundet vill särskilt understryka behovet av ett mer verksamhetsnära och stödjande arbetssätt från den statliga nivån gentemot huvudmän och verksamheter (sid.242, 5 st.) Att regeringen nu lägger in NI/NF i Socialstyrelsens budget får inte innebära att resurserna till detta arbete minskar. Tvärtom kräver en mer ändamålsenlig eHälsoutveckling att resurserna för att främja semantisk interoperabilitet ökar samt en större involvering av vårdens professioner i arbetet.
Gemensam läkemedelslista
Vårdförbundet anser att skapandet av en gemensam läkemedelslista för varje patient, som är tillgänglig både för berörd vårdpersonal och individen själv, är en av de viktigaste patientsäkerhetsåtgärderna som kan vidtas.
Förbundet ser det som ett bakslag att Inera AB har tvingats att pausa projektet runt den Nationella ordinationsdatabasen (NOD). Vi inser dock att de legala och praktiska frågorna runt den gemensamma läkemedelslistan är komplexa och instämmer därför helt i utredarens förslag till stegvis lösning av problemet.
Personuppgiftsansvar i anslutning till den gemensamma läkemedelslistan
I betänkandet (sid.315) föreslår utredaren att eHälsomyndigheten skall vara personuppgiftsansvarig för det nationella register som ligger till grund för den gemensamma läkemedelslistan. Vårdförbundet ställer sig tveksam till en sådan konstruktion som innebär att personuppgiftsansvaret för den enskilda patientens vårdinformation delas mellan vårdgivare och eHälsomyndigheten.
Det kan innebära att samtyckeshantering och direktåtkomst till vital information blir onödigt komplicerad. Förbundet anser att de uppgifter som eHälsomyndigheten har i detta sammanhang snarast är att betrakta som typiska för ett personuppgiftsbiträde enligt Personuppgiftslagen.
Privatmarkering
När det gäller förslaget om att patienten skall kunna "privatmarkera" uppgifter i läkemedelslistan så har Vårdförbundet inget att invända mot denna form av "mjuk spärr" som inte äventyrar patientsäkerheten.
Direktåtkomst till den gemensamma läkemedelslistan
Som framgår ovan anser Vårdförbundet att behörig vårdpersonals och patientens direktåtkomst till den gemensamma läkemedelslistan är en mycket angelägen fråga. Det är även mycket angeläget att vårdgivarna löser behörighets- och sekretessfrågorna på ett tillfredställande sätt, något som ofta inte är fallet idag. Förbundet anser dock att detta inte är avhängigt av att eHälsomyndigheten är personuppgiftsombud.
Övriga synpunkter
Ansvar för informationssäkerhet
Vårdförbundet instämmer i förslaget att ge eHälsomyndigheten ansvar för att verka för god informationssäkerhet vid behandling av personuppgifter i vården, på apoteken och inom socialtjänsten.
Som framgår av betänkandet, myndighetsgranskningar och av upprepade rapporter i media finns en betydande förbättringspotential hos vårdgivare, tillståndshavare och de som bedriver socialtjänst. Brister i informationssäkerheten riskerar att underminera invånarnas förtroende för vården och socialtjänsten och därmed skapa patientsäkerhetsrisker.
Finansiering
Vårdförbundet vill understryka den beskrivning av dagens situation avseende finansieringen av svensk eHälsa som utredaren bl.a. gör på sid.414. Förbundet anser att det är angeläget att en större del av de medel som används för eHälsa styrs över till den nationella nivån. I den situation svensk eHälsa är idag kommer det att behöva göras initiala resursförstärkningar innan man kan ta hem några rationaliseringsvinster.
Tillsyn
En fungerande och systematisk tillsyn är viktig för att driva på utvecklingen mot effektiva, personcentrerade och säkra eHälsosystem. Vårdförbundet instämmer helt med utredarens beskrivning av problem och behov inom tillsynen av eHälsa i Sverige.
Med vänlig hälsning,
VÅRDFÖRBUNDET
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande