Kvinnors hälsa försämras – trots stora satsningar. Med rätt verktyg kan barnmorskor vända utvecklingen och samtidigt använda sin kompetens fullt ut, skriver Sineva Ribeiro och Åsa Mörner, Vårdförbundet.

I Sverige älskar vi att prata om jämställdhet. Vi visar gärna upp våra topplaceringar i internationella rankningar, klappar oss själva på axeln och kallar oss föregångare. Det är dags att sluta blunda för verkligheten: kvinnors hälsa försämras. Vårdförbundet har lösningen på hur trenden ska vända.

Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin senaste "Lägesbild över de jämställdhetspolitiska målen" att utvecklingen mot en jämställd hälsa går i en negativ riktning. De flesta hälsoindikatorer pekar mot att kvinnors hälsa inte förbättras i relation till mäns, utan snarare försämras på flera områden. Den sexuella och reproduktiva hälsan är en förutsättning för att kvinnor ska uppnå en jämställd hälsa. De satsningar politiken har gjort när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa har inte haft jämställdhetsfokus.

Det är hög tid att sluta prata om "jämlik vård" som om det vore detsamma som "jämställd vård". När vård utformas utifrån normer baserade på manliga kroppar och livssituationer riskerar kvinnor att missgynnas – även när vården är "lika" för alla. En jämställd vård kräver kunskap om kvinnors unika behov, deras biologi, deras livsvillkor – och hur föreställningar om kön påverkar diagnos, behandling och bemötande.

Barnmorskor är experter på kvinnors hälsa, med sexuell, perinatal och reproduktiv hälsa genom hela livet som kompetensområde. Men i stället för att tillvarata och utveckla denna unika kompetens så hålls barnmorskor tillbaka av politiska låsningar och byråkratiskt motstånd. Barnmorskan är den som är särskilt lämpad för att möta individens behov – inte bara under graviditet, utan även exempelvis i samband med klimakteriet, mensrelaterade besvär, preventivmedelsrådgivning, abort samt många andra kvinnorelaterade tillstånd. Det är inte bara frustrerande. Det är oansvarigt att barnmorskors fulla kompetens inte tas tillvara.

Världshälsoorganisationen (WHO) har slagit fast i bland annat The State of the World’s Midwifery 2021 att en stärkt barnmorskekår är en av de mest kostnadseffektiva investeringarna vi kan göra för att förbättra kvinnors hälsa. Ändå saknas reglerade specialistutbildningar, och barnmorskor förvägras den förskrivningsrätt som skulle ge dem möjlighet att arbeta mer effektivt och självständigt.

Dessa två reformer kan inte vänta:

  1. Utöka barnmorskors förskrivningsrätt. Låt barnmorskor inte bara ge råd och stöd, utan även behandling inom sitt expertområde: reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Det skulle ge kvinnor snabbare och säkrare vård – och samtidigt minska trycket på andra delar av vården.
  2. Inför reglerade specialistutbildningar för barnmorskor. För att säkerställa en kunskapsbaserad vård måste barnmorskor ges möjlighet att fördjupa sin kompetens och bidra till forskning och utveckling inom sitt område. Det är en självklarhet – inte en lyx.

Barnmorskor möter kvinnor genom hela livet. De ser helheten och har den kompetens som krävs. Men de behöver rätt förutsättningar. Det är politikens ansvar att ge barnmorskor verktygen att ta hand om kvinnors hälsa – på riktigt.

Sverige står inför ett vägval. Ska vi fortsätta acceptera en vård där kvinnor kommer i andra hand? Eller ska vi agera? En mer jämställd vård börjar med att ta kvinnors behov på allvar – och att låta barnmorskor ta det ansvar de är utbildade för.

Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet
Åsa Mörner, barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.

Debattartikeln införd i Aftonbladet den 5 maj 2025  

Uppdaterad: