Vad innebär delegering?

Många medlemmar vänder sig till Vårdförbundet med frågor om delegering, arbetsfördelning och vem som får göra vad i hälso- och sjukvården. Delegering är en viktig patientsäkerhetsfråga och reglerna har ändrats från och med den 1 januari 2026. Här reder vi ut vad som gäller.

Vad innebär delegering?

Att delegera innebär att ge någon rätt att utföra en arbetsuppgift som personen annars inte har rätt att utföra. För att en arbetsuppgift ska kunna delegeras krävs att den som delegerar själv har både formell och reell kompetens för uppgiften och att den som tar emot delegeringen har reell kompetens, det vill säga faktiska kunskaper och färdigheter för att kunna utföra uppgiften på ett patientsäkert sätt.

Grundläggande principer för delegering

Delegering får endast ske om det är förenligt med god och säker vård
Bedömningen ska alltid vara individuell och professionell.
Reglerade arbetsuppgifter får inte delegeras om det inte uttryckligen framgår av lag eller föreskrift att delegering är tillåten.

Behöver du stöd i en konkret situation kan det vara klokt att kontakta Vårdförbundets rådgivning i ett tidigt skede.

Regelverk från 1 januari 2026 – bakgrund

Den 1 januari 2026 upphävdes Socialstyrelsens föreskrifter om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (SOSFS 1997:14). Den grundläggande bestämmelsen om delegering finns dock kvar i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Av patientsäkerhetslagen framgår att hälso- och sjukvårdspersonal endast får överlåta en arbetsuppgift till någon annan när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som delegerar ansvarar för att mottagaren har förutsättningar att fullgöra uppgiften.

Efter att delegeringsföreskriften upphävts finns formella krav endast för delegering av läkemedelshantering. För delegering av andra arbetsuppgifter ska vårdgivaren själv bedöma vilka processer och rutiner som ska gälla, med utgångspunkt i patientsäkerhetslagen.

Delegeringar som har beslutats före den 1 januari 2026 fortsätter att gälla under den beslutade giltighetstiden.

Alla länkar och källor kan du hitta längst ned på sidan.

Reglerade arbetsuppgifter

Delegering får inte ske när en delegering skulle strida mot lag, förordning eller föreskrift. Om det i en författning anges att en viss arbetsuppgift endast får utföras av en viss yrkesgrupp är det inte tillåtet att delegera uppgiften, om det inte samtidigt anges att delegering är tillåten. Sådana arbetsuppgifter kallas reglerade eller regelstyrda.

Exempel på arbetsuppgifter som inte går att delegera är:

estetiska injektionsbehandlingar
fastställande av dödsfall
ordination av läkemedel

Mer information om vem som får göra vad finns på Socialstyrelsens webbplats.

Arbetsfördelning

För arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade, till exempel sondmatning eller såromläggning, gäller att de kan utföras av hälso- och sjukvårdspersonal som har rätt kompetens. Det är vårdgivarens ansvar att det i verksamheten finns den personal som behövs för att god vård ska kunna ges och att personalen har den kompetens som krävs för sina arbetsuppgifter.

Delegering av iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel

Iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel är reglerade arbetsuppgifter som får delegeras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.

Delegering av läkemedelshantering är tillåten i all hälso- och sjukvård, inklusive ambulanssjukvård. Det finns inga föreskrifter som begränsar delegering till vissa typer av läkemedel, administrationssätt eller patientgrupper.

Vårdförbundets syn

Vårdförbundet anser:

att delegering inte bör vara tillåten inom ambulanssjukvård
att delegeringsmöjligheten bör användas restriktivt
att det av patientsäkerhetsskäl inte är rimligt att all läkemedelshantering ska kunna delegeras

Enligt Vårdförbundet bör iordningställande och administrering av infusioner, injektioner och högpotenta läkemedel inte kunna delegeras. Läkemedelshantering till barn är särskilt riskfylld och bör, med undantag för inhalationer, endast utföras av legitimerad personal.

Handräckning

För att få iordningställa, administrera eller överlämna läkemedel krävs antingen behörighet enligt yrkeslegitimation eller ett giltigt delegeringsbeslut. Det finns ingen reglering som tillåter handräckning som alternativ till delegering. Regelverket kan därför inte kringgås genom handräckning eller liknande förfaranden.

Vem får delegera läkemedel?

Endast läkare, tandläkare och sjuksköterskor får delegera iordningställande, administrering eller överlämnande av läkemedel. Den som delegerar måste dessutom ha reell kompetens för den arbetsuppgift som ska delegeras. Uppgiften måste ligga inom den delegerandes eget kompetensområde.

Kunskap och kompetens

Den som tar emot en delegering ska ha:

dokumenterade kunskaper om läkemedelshantering och de risker som är förenade med hanteringen
den kompetens som krävs för att kunna utföra uppgiften på ett korrekt och patientsäkert sätt

Den som fattar beslut om delegering ska kontrollera att mottagaren har dessa kunskaper och denna kompetens. Mottagaren ska kunna utföra hela den delegerade arbetsuppgiften och förstå vad den innebär för patientens säkerhet.

Den man delegerar till ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen samt den kompetens som krävs för att kunna utföra uppgiften på ett korrekt och patientsäkert sätt.

Av Socialstyrelsens handbok till läkemedelshanteringsföreskriften framgick tidigare att en viktig aspekt var att den som tar emot delegering har kunskaper och praktiska förutsättningar att exempelvis kontrollera ordinationer, göra rimlighetsbedömningar av doser och dokumentera korrekt. Denna skrivning finns inte kvar i den version av handboken som gäller från december 2025.

I Socialstyrelsens rapport Säker läkemedelshantering – med fokus på delegering inom kommunal hälso- och sjukvård anges bland annat att en grundläggande förutsättning för säker läkemedelshantering är att den personal som utför uppgifterna har adekvat kunskap och kompetens, exempelvis för att kunna läsa och förstå ordinationer, administrera läkemedel korrekt och göra rimlighetsbedömningar.

Beslut om delegering

Delegering får endast ske om det är förenligt med god och säker vård. Bedömningen ska göras av den som delegerar. Beslut om delegering ska:

vara skriftliga
vara personliga
gälla för en viss verksamhet
vara tidsbegränsade

Muntliga delegeringar är inte tillåtna. Besluten ska sparas i minst tre år.

Om den som fattat beslutet om delegeringen lämnar sin anställning fortsätter delegeringen att gälla under sin giltighetstid.

Uppföljning och återkallelse

Vårdgivaren ansvarar för att delegeringsbeslut följs upp. Uppföljning ska ske minst en gång per år och ska bland annat omfatta kontroll av att mottagarens kunskaper är aktuella.

Om ett delegeringsbeslut inte längre är förenligt med god och säker vård ska det återkallas. Uppgifter om uppföljningar och återkallelser ska dokumenteras och bevaras i minst tre år från det att delegeringsbeslutet upphörde att gälla.

Rutiner och riskanalys

Om en vårdgivare ska använda delegering ska det först göras en riskanalys i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Riskerna med att delegera iordningställande, administrering eller överlämnande av läkemedel ska bedömas och hanteras.

Delegeringar kan även påverka arbetsmiljön genom ändrad ansvarsfördelning, bemanning och arbetssätt. Vårdförbundet rekommenderar därför att en risk- och konsekvensanalys även görs ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Med utgångspunkt i riskanalysen ska vårdgivaren fastställa rutiner för:

i vilka situationer och under vilka förutsättningar delegering är förenlig med god och säker vård
vilken kunskap och kompetens som krävs av den som får delegering

Skyldighet att delegera eller ta emot en delegering?

Enligt den delegeringsföreskrift som inte längre gäller, kunde vårdgivare aldrig föreskriva att någon skulle delegera en medicinsk arbetsuppgift. Detta motiverades med att behovet och lämpligheten kräver en professionell bedömning. En skrivning med denna innebörd finns inte kvar i någon författning, handbok eller vägledning från Socialstyrelsen. Vårdförbundet anser dock att detta fortfarande bör anses gälla. Det krävs en individuell, professionell bedömning av både behov och lämplighet. Bedömningen gör den som delegerar under eget personligt yrkesansvar och det ansvaret kan ytterst prövas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Ingen ska heller vara tvungen att ta emot en delegering. Om mottagaren anser att hen saknar den kunskap och den förmåga som krävs, ska detta respekteras.

Ansvar vid delegering

Enligt regelverket ansvarar vårdgivaren för flera uppgifter om delegering. Vårdgivaren är den som bedriver verksamheten. En vårdgivare kan vara en vara statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. I regioner och kommuner ansvarar i regel politiska nämnder, som utses av regionfullmäktige och kommunfullmäktige, för de uppgifter som ska fullgöras av vårdgivare. I praktiken är det dock inte politikerna i nämnderna som utför uppgifterna, utan normalt ger nämnderna andra i uppdrag att utföra uppgifterna. Den som ska utföra en uppgift ska ha de kunskaper, resurser och befogenheter som krävs för det. Skyldigheten och ansvaret att följa författningskraven ligger dock kvar på vårdgivare och det ansvaret kan inte överlåtas på andra. Det är således endast utförandet av uppgifterna som kan fördelas i vårdgivarens verksamhet.

Vårdgivaren ska:

analysera risker med delegering,
utifrån analysen ta fram rutiner för delegering,
följa upp delegeringsbeslut minst en gång per år och
vid behov återkalla delegeringsbeslut.

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS:en) har ansvar för:

att beslut om delegering är förenliga med patientsäkerheten

Den som delegerar har ansvar för:

Kontroll av mottagarens kunskaper och kompetens
att delegering är förenligt med god och säker vård
sitt beslutet att delegera, men har inte ansvar för hur den delegerade arbetsuppgiften utförs.

Den som tar emot en delegering är hälso- och sjukvårdspersonal vid utförande av den delegerade uppgiften. Då har man ett personligt yrkesansvar att:

säga ifrån och inte ta emot en delegering om man är osäker på sin förmåga
utföra den delegerade uppgiften på ett patientsäkert sätt
att uppfylla även andra skyldigheter som åvilar hälso- och sjukvårdspersonal, exempelvis att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, rapportera skador och risker osv.

Tillsyn över delegering

Enligt patientsäkerhetslagen (PSL) utövar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Tillsyn enligt PSL innebär granskning av att verksamheten och personalen uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. IVO utövar alltså tillsyn över hur verksamheterna och hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar regelverket om delegering.

Källor och länkar

Webbstöd

Stärkt vårdgivaransvar vid delegering av läkemedelshantering - Socialstyrelsen

Läkemedel – delegera läkemedelshantering (särskilt reglerad). För hälso- och sjukvården och tandvården - Socialstyrelsen

Socialstyrelsens rapport om delegering i kommunal hälso- och sjukvård:

Säker läkemedelshantering – med fokus på delegering inom kommunal hälso- och sjukvård - Socialstyrelsen

Vårdförbundets remissvar:

Förslag till ändrade regler om delegering i hälso- och sjukvården och tandvården - Vårdförbundet

Mer information om lagar, förordningar, vägledningar kan du hitta genom att söka i följande källor:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/

https://www.socialstyrelsen.se/sok/?q=delegering

www.ivo.se

Uppdaterad: 15 jan 2026

Hjälpte informationen dig?

Hur kan vi hjälpa dig?

Vad innebär delegering?