Idag den 21 mars är FN:s dag för avskaffandet av rasdiskriminering. Sverige borde lyda FN:s råd och låta SCB samla in anonyma data om hudfärg, skriver ordförandena för tre fackförbund.

Debattartikel införd i Affärsvärlden 2026-03-21

Den 21 mars är FN:s internationella dag för avskaffandet av rasdiskriminering. För 50 år sedan ställde sig Sverige bakom konventionen. Trots det är rasismen fortfarande djupt rotad på den svenska arbetsmarknaden.

Därför kräver vi – fackförbunden Akademikerförbundet SSR, DIK och Vårdförbundet – att regeringen stärker skyddet mot hudfärgsbaserad rasism i arbetslivet.

Afrosvensk tjänar 100 när vit svensk får 150

Flera studier visar att hudfärg i hög grad påverkar om du blir kallad på jobbintervju, vilken position du får, din anställningstrygghet och hälsa, hur du behandlas på jobbet och din inkomst.

En rapport från Länsstyrelsen i Stockholm (2021) visar att vita svenskar med 3-årig eftergymnasial utbildning får en och en halv gånger mer i lön, jämfört med afrosvenskar med motsvarande utbildning. För varje 100-lapp en afrosvensk tjänar, tjänar en vit svensk 150 kronor – trots lika lång utbildning. Afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att få samma inkomst som personer i den övriga befolkningen med en 3-årig eftergymnasial utbildning.

Samla data utifrån hudfärg

FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) skriver i förra årets granskning av Sverige att regeringen inte gör tillräckligt för att skydda mot rasism. Kommittén uttrycker oro över att läget har försämrats sedan den senaste granskningen (2018) och uppmanar Sverige att säkerställa att diskrimineringslagen efterlevs, samt att samla in data om löner och anställningsförhållanden utifrån faktorer som hudfärg och kön (så kallad jämlikhetsdata). Jämlikhetsdata används redan i många länder, exempelvis Finland, Storbritannien och USA, liksom av en rad svenska forskare, arbetsgivare och fackförbund. 

Som fackförbund bär vi ett ovillkorligt ansvar att synliggöra och motarbeta de strukturella hinder som våra medlemmar dagligen möter i sitt arbetsliv. Så att alla får samma rätt till trygghet, bra villkor och en god försörjning – oavsett hudfärg. En viktig uppgift är att ställa krav på makthavare. Därför riktar vi tre gemensamma krav till regeringen: 

  1. Stärk lagstiftningen mot hudfärgsbaserad rasism.
    Både diskriminerings- och arbetsmiljölagstiftningen måste tydliggöra att alla arbetsgivare har ett ansvar att aktivt förebygga och åtgärda hudfärgsbaserad diskriminering i arbetslivet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) bör få ett särskilt uppdrag att analysera hudfärgsbaserad rasism och lämna förslag på åtgärder. Eftersom det sällan får konsekvenser att bryta mot diskrimineringslagen måste DO också få tydligare uppdrag, mer resurser och skarpare sanktioner för att kunna säkra tillsynen av lagen.

  2. Inkludera icke-vita kvinnors löner i arbetet med lönetransparens.
    När EU:s lönetransparensdirektiv nu ska implementeras i Sverige är det viktigt att ta itu med den dubbla lönediskriminering som drabbar icke-vita kvinnor. Det är en förutsättning för att det ska gå att stänga det ihållande lönegapet mellan kvinnor och män. 

  3. Inför jämlikhetsdata.
    Utan statistik kopplad till hudfärg kan vi inte synliggöra strukturell rasism – och inte heller utvärdera om våra insatser fungerar. Vi uppmanar regeringen att implementera jämlikhetsdata i den officiella statistiken genom att ge SCB och större statliga arbetsgivare i uppdrag att samla in anonyma data kopplade till alla diskrimineringsgrunder, inklusive hudfärg. 

Strukturell rasism på arbetsmarknaden kommer inte att försvinna genom att vi blundar för den. Det är dags att såväl regeringen, som arbetsgivare och fackförbund erkänner problemen och agerar därefter.

Heike Erkers, Anna Troberg, Sineva Ribeiro

Ordförande Akademikerförbundet SSR, fackförbundet DIK respektive Vårdförbundet

Uppdaterad: