Moderaterna, med Kristina Axén Olin och Noria Manouchi i spetsen, vill minska den akademiska tyngden i sjuksköterskeutbildningen för att lösa bristen på sjuksköterskor. Förslaget saknar kunskap om hälso- och sjukvårdens behov och om vilka reformer som faktiskt skulle öka antalet sjuksköterskor.
Replik införd i Dagens Medicin 2025-12-18
Moderaterna vill införa ett yrkesprov och det självständiga akademiska arbetet ska inte vara obligatoriskt. Om förslaget genomförs skulle det urholka kvaliteten i vården och drabba patienterna hårt.
Dessutom utgår förslaget från en verklighet 30 år tillbaka i tiden. Hälso- och sjukvården vilar på vetenskap och är i dag komplex, med fler multisjuka människor som kräver mer avancerade behandlingar. Förslaget är inte bara oansvarigt – det är farligt.
Vår profession vet att praktik är avgörande för yrkesskicklighet. I dagens och framtidens avancerade vård krävs förmåga att tolka forskning, väga risker och agera när sekunder kan avgöra liv. Det är inte ett jobb för den som bara väljer ”yrkesprovet”. För att kunna erbjuda en god patientsäker hälso- och sjukvård krävs både vetenskaplig kunskap och klinisk skicklighet.
Professionsutbildningar har under lång tid kritiserats för att tappa balansen mellan akademisk teori och praktik. Det är ett problem – men när nyutbildade sjuksköterskor känner sig oförberedda på yrkeslivet så är det inte främst bristen på koppling mellan teori och praktik som är orsaken. Dessa två områden är tätt sammanflätade, både i utbildningen och i det dagliga arbetet med patienterna. Det verkliga problemet är att resurser för handledning och introduktion har prioriterats bort.
I dag möter sjuksköterskor en arbetsmiljö där tid för stöd och lärande är en bristvara. Arbetsmiljöverket konstaterar i sin senaste rapport att arbetsbelastningen i vården är extremt hög. Det gör att erfarna kollegor inte har möjlighet att ge den introduktion som krävs för att nya sjuksköterskor ska känna sig trygga. Konsekvensen blir inte bara osäkerhet hos nyutbildade – utan också etisk stress hos personalen, som tvingas kompromissa med vårdens kvalitet.
Debattörerna hänvisar till Danmark och landets förändringar av sjuksköterskeutbildningen. Det är dock anmärkningsvärt att de inte lyfter det faktum att den danska utbildningen är längre än den svenska. Dessutom hade det varit smakfullt att lyfta fram fakta i stället för antaganden om hur många fler som kommer att utbildas i vårt grannland. Reformen införs först 2027, så det finns ingen utvärdering klar ännu.
Moderaterna har haft regeringsmakten i drygt tre år och haft goda möjligheter att genomföra reformer för att förbättra kompetensförsörjningen. Tyvärr har vården nedprioriterats och regeringsunderlaget har inte heller gått vidare med Riksrevisionens rekommendationer för att minska avhoppen från bristyrkesutbildningar.
Det är dock välkommet att Moderaterna lyfter fram behovet av kontinuerlig fortbildning i arbetslivet. Men inte heller här har regeringen gjort några satsningar, vilket är anmärkningsvärt om ambitionen är att komma till rätta med sjuksköterskebristen.
Vi har tidigare påtalat att Sverige bör satsa på bättre stöd under och efter utbildningen: mer resurser till handledning, fler mentorer, fler förenade anställningar, tydliga karriärvägar och goda förutsättningar för kontinuerlig fortbildning. Det är åtgärder som forskning tydligt visar stärker både utbildningens kvalitet och yrkets attraktivitet.
Om satsningarna genomförs kommer färre att hoppa av sin utbildning och fler kommer att stanna i yrket hela yrkeslivet, samtidigt som färre sjukskrivs på grund av den stress som dagens underfinansierade hälso- och sjukvårdssystem skapar.
Att ignorera verklighetens behov liksom insikter om vilka reformer som är effektiva är att spela högt med människors liv. Sverige behöver framåtsträvande lösningar – inte ett experiment som hör hemma på 1990-talet.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet
Oili Dahl, ordförande, Svensk sjuksköterskeförening
Replik på: "Stärk kopplingen mellan studier och yrkesliv i vården"