Promemorian Utökad registerkontroll i utbildningsväsendet och en ny grund för avskiljande av studenter
Vårdförbundet yttrar sig över promemorian även om förbundet inte fått promemorian på remiss. Förbundets svar begränsar sig till förslagen om belastningsregisterkontroll i samband med antagning till hälso- och sjukvårdsutbildningar.
Vårdförbundet lämnade 2022 in ett remissvar över det betänkande som promemorian bygger på; Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83). Förbundet var inte heller denna gång remissinstans. Förbundet vidhåller de synpunkter som lämnades i remissvaret.
Förbundet skrev då bland annat att de uppgifter som finns i belastningsregistret är av mycket integritetskänsligt slag och att en belastningsregisterkontroll i samband med antagning till högskolan skulle innebära en påtaglig integritetskränkning för den enskilde som förekommer i registret. Samtidigt utgör hälso- och sjukvården en verksamhet där allmänhetens förtroende är av stor vikt och det finns ett behov av att skydda utsatta personer. Vidare finns det ett starkt inslag av beroende mellan yrkesutövaren och patienten. Ett annat viktigt skäl för att införa en kontroll är att de som har dömts för allvarliga brott inte kan förväntas bli legitimerade efter avslutad utbildning. En högskoleutbildning är en investering i både tid och pengar såväl för den enskilde som samhället. Det bör redan på ett tidigt stadium vara förutsebart för den enskilde om det är meningsfullt att påbörja en utbildning eller inte.
Vårdförbundet bedömde att registerkontroll är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål; patientens krav på trygghet.
År 2022 hade Vårdförbundet synpunkter på att de utbildningar där registerkontroll föreslogs införas var så begränsade. Det rörde sig enbart om läkare, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska (om utbildningen kompletterar avslutad utländsk utbildning), psykolog och fysioterapeut, trots att det idag finns 22 yrken i hälso- och sjukvården som omfattas av regelverket om legitimation. Av dessa legitimationsyrken kräver 20 högskoleutbildning. Vårdförbundet efterlyste en mer utförlig analys och motivering till varför det för enbart dessa utbildningar ska vara obligatoriskt med belastningsregisterkontroll. Även Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) hade synpunkter på vilka utbildningar som skulle omfattas. De skrev följande i sitt remissvar:
”Ansvarsnämnden vill dock framhålla att många andra legitimationsyrken är förenade med ett stort förtroende från det allmännas sida, t.ex. att uppbära stora ekonomiska belopp såsom tandvårdsstöd eller att hantera narkotiska och andra begärliga läkemedel.”
Frågan om vilka utbildningar där registerkontroll ska genomföras, har inte ingått i uppdraget, men Vårdförbundet anser att detta behöver utredas och analyseras ytterligare.
I remissvaret 2022 tog Vårdförbundet också upp att uppräkningen av brott behövde kompletteras. Exempelvis med mordbrand, grovt och synnerligen grovt narkotikabrott, folkmord med mera. Här vill Vårdförbundet också hänvisa till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) remissyttrande där det bl.a. angavs följande: ”I ansvars-nämndens praxis beträffande återkallelse av legitimation det inte ovanligt att beslut om återkallelse fattas då den anmälde gjort sig skyldig till exempelvis grov kvinnofridskränkning eller annat våld mot närstående som inte utgör grov misshandel eller synnerligen grov misshandel. Ansvarsnämnden anser därför att fler brott av liknande karaktär bör omfattas av kontrollen.” Nämnden skrev också att det bör övervägas om inte också allvarliga förmögenhetsbrott och narkotikabrott bör omfattas av kontrollen.
I promemorian föreslås att ytterligare brott ska kontrolleras, dock inte alla de brott som Vårdförbundet eller HSAN föreslagit. De föreslagna kompletteringarna i promemorian är viktiga, men inte tillräckliga.
Här har Vårdförbundet också uppmärksammat att vare HSAN, Socialstyrelsen eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som är mycket viktiga myndigheter när det gäller legitimationsfrågor inom hälso- och sjukvården, inte är remissinstanser för nu aktuell promemoria.
Utöver detta anser förbundet, så som tidigare, att det behöver genomföras informationsinsatser för studenter på alla utbildningar som kan leda till legitimation, om att brott, även de som betraktas som mindre allvarliga än de som kan hindra antagning till utbildning, kan försvåra möjligheten att bli legitimerad.
I övrigt hänvisar Vårdförbundet till sitt tidigare remissvar över betänkandet Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83).
Promemorian Utökad registerkontroll i utbildningsväsendet och en ny grund för avskiljande av studenter
Vårdförbundet yttrar sig över promemorian även om förbundet inte fått promemorian på remiss. Förbundets svar begränsar sig till förslagen om belastningsregisterkontroll i samband med antagning till hälso- och sjukvårdsutbildningar.
Vårdförbundet lämnade 2022 in ett remissvar över det betänkande som promemorian bygger på; Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83). Förbundet var inte heller denna gång remissinstans. Förbundet vidhåller de synpunkter som lämnades i remissvaret.
Förbundet skrev då bland annat att de uppgifter som finns i belastningsregistret är av mycket integritetskänsligt slag och att en belastningsregisterkontroll i samband med antagning till högskolan skulle innebära en påtaglig integritetskränkning för den enskilde som förekommer i registret. Samtidigt utgör hälso- och sjukvården en verksamhet där allmänhetens förtroende är av stor vikt och det finns ett behov av att skydda utsatta personer. Vidare finns det ett starkt inslag av beroende mellan yrkesutövaren och patienten. Ett annat viktigt skäl för att införa en kontroll är att de som har dömts för allvarliga brott inte kan förväntas bli legitimerade efter avslutad utbildning. En högskoleutbildning är en investering i både tid och pengar såväl för den enskilde som samhället. Det bör redan på ett tidigt stadium vara förutsebart för den enskilde om det är meningsfullt att påbörja en utbildning eller inte.
Vårdförbundet bedömde att registerkontroll är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål; patientens krav på trygghet.
År 2022 hade Vårdförbundet synpunkter på att de utbildningar där registerkontroll föreslogs införas var så begränsade. Det rörde sig enbart om läkare, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska (om utbildningen kompletterar avslutad utländsk utbildning), psykolog och fysioterapeut, trots att det idag finns 22 yrken i hälso- och sjukvården som omfattas av regelverket om legitimation. Av dessa legitimationsyrken kräver 20 högskoleutbildning. Vårdförbundet efterlyste en mer utförlig analys och motivering till varför det för enbart dessa utbildningar ska vara obligatoriskt med belastningsregisterkontroll. Även Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) hade synpunkter på vilka utbildningar som skulle omfattas. De skrev följande i sitt remissvar:
Frågan om vilka utbildningar där registerkontroll ska genomföras, har inte ingått i uppdraget, men Vårdförbundet anser att detta behöver utredas och analyseras ytterligare.
I remissvaret 2022 tog Vårdförbundet också upp att uppräkningen av brott behövde kompletteras. Exempelvis med mordbrand, grovt och synnerligen grovt narkotikabrott, folkmord med mera. Här vill Vårdförbundet också hänvisa till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) remissyttrande där det bl.a. angavs följande: ”I ansvars-nämndens praxis beträffande återkallelse av legitimation det inte ovanligt att beslut om återkallelse fattas då den anmälde gjort sig skyldig till exempelvis grov kvinnofridskränkning eller annat våld mot närstående som inte utgör grov misshandel eller synnerligen grov misshandel. Ansvarsnämnden anser därför att fler brott av liknande karaktär bör omfattas av kontrollen.” Nämnden skrev också att det bör övervägas om inte också allvarliga förmögenhetsbrott och narkotikabrott bör omfattas av kontrollen.
I promemorian föreslås att ytterligare brott ska kontrolleras, dock inte alla de brott som Vårdförbundet eller HSAN föreslagit. De föreslagna kompletteringarna i promemorian är viktiga, men inte tillräckliga.
Här har Vårdförbundet också uppmärksammat att vare HSAN, Socialstyrelsen eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som är mycket viktiga myndigheter när det gäller legitimationsfrågor inom hälso- och sjukvården, inte är remissinstanser för nu aktuell promemoria.
Utöver detta anser förbundet, så som tidigare, att det behöver genomföras informationsinsatser för studenter på alla utbildningar som kan leda till legitimation, om att brott, även de som betraktas som mindre allvarliga än de som kan hindra antagning till utbildning, kan försvåra möjligheten att bli legitimerad.
I övrigt hänvisar Vårdförbundet till sitt tidigare remissvar över betänkandet Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83).
VÅRDFÖRBUNDET 2025-07-09
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande