Kompetensbrist på mammografienheter kan innebära risker för patientsäkerheten.
Debattartikel införd i Dagens Medicin 2025-10-22
Oktober är den internationella bröstcancermånaden. Vårdförbundet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor och Bröstcancerförbundet vill därför lyfta kvinnans rätt till en jämlik vård med fokus på bröstcancerscreening, även kallad mammografi. Tidig upptäckt av bröstcancer innebär oftast lindrigare behandling och bättre prognos.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och drabbar cirka 9 500 kvinnor och 60 män årligen i Sverige. De senaste decennierna har tioårsöverlevnaden för dem som drabbas av bröstcancer ökat från 50 till 90 procent. Förbättringen beror på en kombination av utvecklade behandlingsmetoder och tidig upptäckt via screening. Närmare 65 procent av alla bröstcancerfall bland kvinnor inom åldersspannet 40 till 74 år upptäcks vid just screening.
I dag kommer 81 procent av alla kallade kvinnor till sin mammografi. Kvinnor i åldrarna 40 till 74 år kallas med ett intervall på 18 till 24 månader till denna röntgenundersökning på specialiserade mottagningar. Det många inte vet är dock att det inte alltid är en röntgensjuksköterska som utför denna undersökning.
Röntgensjuksköterska är ett legitimationsyrke och de har alla en treårig universitetsutbildning inom huvudområdet radiografi, en utbildning som innefattar omvårdnad, bild- och funktionsmedicin, strålningsfysik och medicin. Detta krävs för att utföra ett kvalificerat arbete. Så när personal utan legitimation utför mammografiundersökningen saknas det kvalitetsbevis som en legitimation innebär, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Vi ska givetvis ha legitimerade röntgensjuksköterskor vid dessa undersökningar och uppmuntra fler att utbilda sig till detta viktiga yrke.
Bröstcancervården är tyvärr drabbad av vårdens resursbrist. Varannan bröstonkolog uppger att otillräcklig kompetensutveckling kan leda till att nya läkemedel inte förskrivs till bröstcancerpatienter. Lika många uppger att de har nekats kompetensutveckling det senaste året.
Enligt Socialstyrelsen rapporterar samtliga regioner brist på röntgensjuksköterskor och radiologer med specialkompetens i bröstradiologi. Vi kan inte nog betona vikten av att satsa på denna vård och främja att vårdpersonal tar del av den senaste forskningen.
Screening är ett sätt att värna en jämlik vård och den är en del av den förebyggande hälso- och sjukvården. Bland de kvinnor som regelbundet går på mammografi har dödligheten minskat med 45 procent.
Därför är det förenat med livsfara att inte gå på sin mammografi. Enligt en studie som bland annat utförts av Karolinska institutet har kvinnor som inte går på den första mammografiundersökning som de kallas till en högre risk (40 procent) att dö av bröstcancer senare i livet. Det framgår att deltagandet är särskilt lågt bland ensamstående kvinnor med låg socioekonomisk status och kvinnor med bakgrund i ett utomnordiskt land. Det är inte värdigt ett land som Sverige och här måste vi göra mer.
Trösklarna för deltagande behöver sänkas. Regionerna behöver också identifiera grupper med lägre deltagande och rikta informationsinsatser till dem. Här skulle möjligheten att få gå på mammografi på arbetstid kunna göra att fler kan gå på sin undersökning.
Med denna debattartikel vill vi betona följande:
- Att mammografi ska utföras av legitimerad röntgensjuksköterska.
- Att satsningar på vidareutbildning för röntgensjuksköterskor är nödvändiga.
- Att specialistutbildning för legitimerade röntgensjuksköterskor behöver regleras.
Vi ska satsa på en jämlik hälso- och sjukvård där kvinnor värnas och där bröstcancervården prioriteras. Då behövs resurser, prioriteringar och kompetens – och det behövs nu.
Madelene Meramveliotaki, vice ordförande, Vårdförbundet
Anna Persson, ordförande, Svensk förening för röntgensjuksköterskor
Susanne Dieroff Hay, ordförande, Bröstcancerförbundet