Coronaviruset och ditt arbete

I arbetet med coronaviruset uppstår både oro och frågor. Här hittar du vanliga frågor och svar från våra medlemmar, och vi fyller på dem efter hand.

Allmänna råd och riktlinjer kring coronaviruset

 

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivarens ansvar

Det är din arbetsgivare som ansvarar för både personalens arbetsmiljö och patientsäkerheten. Det är viktigt med löpande information från din närmaste chef, eftersom förutsättningarna kan komma att ändras med kort varsel.

Som medlem i Vårdförbundet kan du kontakta din lokalt förtroendevalda/skyddsombud eller vår rådgivningstjänst Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420 om du har ytterligare frågor kring hur du bör och kan agera.

Skyddsutrustning

Arbetsgivaren har ändrat riktlinjerna för vår skyddsutrustning och jag och mina kollegor är oroliga för att skyddsutrustningen nu är otillräcklig. Vad kan vi göra?

Uppdaterad: Vårdförbundets ställning är tydlig. Ingen ska behöva vara orolig för att vistas på sin arbetsplats och alla ska ha den skyddsutrustning som krävs för att förhindra smittspridning. Arbetsmiljölagen (AML) gäller fortfarande, liksom de föreskrifter som styr smittskyddet (AFS 2018:4).

Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram rekommendationer om användning av skyddsutrustning. Tyvärr ser de lite olika ut. WHO rekommenderar exempelvis långärmad skyddsrock, medan Folkhälsomyndigheten i sina rekommendationer anger att det i vissa situationer kan räcka med kortärmade arbetskläder och ärmlösa plastförkläden.

Vårdförbundet har dessutom sett att många arbetsgivares riktlinjer har en lägre skyddsnivå än den som WHO och andra experter än Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Om din arbetsgivare väljer att använda annan personlig skyddsutrustning än den som rekommenderas, måste arbetsgivaren kunna visa vad som ligger till grund för den bedömningen.

  1. Ta i första hand upp frågan med er chef.
  2. Om ni har ett skyddsombud på arbetsplatsen kan hen föra frågan vidare i organisationen. Skyddsombudet kan begära en riskbedömning och den ska göras fortlöpande.
  3. Om ni inte har något skyddsombud kan ni vända er till huvudskyddsombudet (HSO). Om ni inte vet vem det är, kontakta er lokalavdelning eller Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420. Om du arbetar i den privata sektorn och det saknas skyddsombud kan du vända dig till ditt regionala skyddsombud (RSO). Kontakta även här Vårdförbundet Direkt om du inte vet vem det är.

    Har frågan om förändringen tagits upp i samverkan/skyddskommittén? Har Vårdförbundet varit delaktig i samverkan? Om inte så kan förändringen av riktlinjerna tas upp där. Det är viktigt att föra en dialog om riskerna och att det görs en riskbedömning där alla som berörs får vara delaktiga. Lyft den psykosociala press som arbetskamraterna känner. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är viktig.

Vad har jag och mina kollegor för möjlighet att påverka i fråga om skyddsutrustning?

Är du orolig för tillgången av skyddsutrustning eller hur den används ska du i första hand prata med din chef.

Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga risker för smittspridning och sjukdom, och ska se till att skyddsutrustning finns tillgänglig och används på rätt sätt. Riskbedömningar ska göras i varje verksamhet – saknas rätt utrustning eller det börjar bli brist på den, måste arbetsgivaren vidta åtgärder som förhindrar att vårdpersonalen riskerar sin egen och patienternas hälsa, till exempel genom förändringar av arbetsformer eller arbetssätt. Görs inte kan skyddsombud ingripa.

Kontakta den förtroendevalda/skyddsombudet på arbetsplats om det behövs. Skyddsombud har rätt att avbryta arbete om arbetssituationen innebär risk för liv och hälsa och arbetsgivaren inte har förebyggt risker. Saknar ni förtroendevald/skyddsombud? Passa på att välja en person bland kollegorna som kan samla era synpunkter och påverka i de forum som den förtroendevalde/skyddsombudet har tillgång till. Här kan du läsa mer om hur det går till och hur ni tillsammans kan påverka situationen på arbetsplatsen.

 

Omplacering

Kan arbetsgivaren tillfälligt omplacera/förflytta mig till annan arbetsplats eller till andra arbetsuppgifter kopplat till behoven i coronabekämpningen?

Arbetsgivaren har rätt att arbetsleda dig inom ramen för den arbetsskyldighet som gäller för din anställning. Din arbetsskyldighet består något förenklat av de arbetsuppgifter och  geografiska placering som du kommit överens om med din arbetsgivare vid anställningstillfället eller senare.

Du är normalt skyldig att rätta dig efter arbetsgivarens arbetsledning. Om arbetsgivaren mot din vilja aviserar att du ska utföra nya arbetsuppgifter eller arbeta på ny placering som du bedömer ligger utanför din arbetsskyldighet måste du agera snabbt. Kontakta då genast Vårdförbundets förtroendevalda på arbetsplatsen alternativt Vårdförbundet Direkt på telefon 0771-420 420 för att få hjälp. Vårdförbundet kommer att bedöma ditt ärende och kan vid behov vidta åtgärder som skyddar dig. 

OBS! Det är mycket viktigt att du inte på egen hand vägrar utföra arbetet enligt arbetsgivarens anvisningar, eftersom ett sådant agerande kan få allvarliga arbetsrättsliga konsekvenser för dig.    

Kan jag kräva att arbetsgivaren omplacerar mig så att jag inte utsätts för risk att smittas?

Arbetsgivaren har ansvar enligt Arbetsmiljölagen för att förhindra smittspridning och sjukdom, men också att bemöta arbetstagarnas oro. Däremot finns ingen ovillkorlig rätt till omplacering.

I första hand bör du ta upp frågan med din chef. I andra hand ditt förtroendevalda skyddsombud.

Kan jag kräva att arbetsgivaren omplacerar mig om jag har en kronisk sjukdom och är därmed riskpatient, eller har en nära anhörig som är riskpatient?

I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att ta hänsyn till olika individers hälsostatus och även livssituation. Har du en kronisk eller underliggande sjukdom som innebär risk för dig ska anpassningar göras för att förhindra att du blir sjuk. Hur och på vilket sätt det kan göras där du arbetar beror på den enskilda situationen. Om du inte får gehör hos arbetsgivaren bör du kontakta ditt skyddsombud, företagshälsovård alternativt Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

För information om högriskskydd från Försäkringskassan, besök Försäkringskassan.se.

Kan jag kräva att arbetsgivaren omplacerar mig om jag är gravid och orolig för riskerna med coronaviruset?

Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att se till att du inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker, AFS 2018:4, är arbetsgivaren också skyldig att riskbedöma covid-19 i förhållande till en gravid medarbetare. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder enligt denna föreskrift.

Kunskapen om hur covid-19 påverkar barnet och dig under graviditeten är fortfarande ofullständig, men Folkhälsomyndigheten har den 29 april 2020 gått ut med att covid-19 kan innebära risker för gravida. Detta gäller i synnerhet mot slutet av graviditeten och inför förlossningen, eftersom en luftvägsinfektion i sen graviditet kan innebära risker för kvinnan.

Med hänsyn till det nya kunskapsläget är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att skydda dig mot smitta. Arbetsgivaren kan också vara skyldig att omplacera dig utifrån reglerna i föräldraledighetslagen (19-20 §§). Du har rätt att få din individuella situation bedömd.

Vårdförbundet anser att personal som ingår i riskgrupper för covid-19 ska undantas från att arbeta i den patientnära vården under pandemin och istället jobba med andra arbetsuppgifter.

Tala med din chef om din situation. Här kan även företagshälsovården vara behjälplig. Om du inte får gehör hos arbetsgivaren bör du kontakta ditt skyddsombud alternativt Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

Om du inte kan arbeta hemifrån eller omplaceras och befinner dig i v 20 eller senare kan du ansöka om graviditetsersättning hos Försäkringskassan eftersom Socialstyrelsen nu tagit ställning till att gravida är en riskgrupp. Graviditetsersättningen är ungefär 80% av din lön, men max 759 kr/dag. 

Vaccination mot covid-19

Vad gäller vid vaccination av vårdpersonal?

  • Den som ska vaccineras ska fylla i en hälsodeklaration för vaccination mot covid-19
  • Uppgifter om vaccination och hälsodeklaration med mera är integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess (i vissa fall av inre sekretess).
  • Vaccinationen ska ordineras av en läkare eller en sjuksköterska som har behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19.
  • Den som ordinerar vaccinet ska göra en lämplighetsbedömning där det bland annat ska tas hänsyn till aktuellt hälsotillstånd, indikationer och kontraindikationer.
  • Ordinationen ska dokumenteras i patientjournalen.
  • Vaccinationen ska iordningsställas och administreras av en läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Enligt huvudregeln ska samma person som iordningsställer vaccinet också administrera det. Det finns dock möjligheter till undantag från det om det är förenligt med god och säker vård.
  • Den som ansvarar för vaccinationen ska före vaccinationen påbörjas försäkra sig om att det finns tillgång till personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner och att det finns tillgång till akutbricka eller akutväska.
  • Iordningsställandet och administrationen ska dokumenteras i patientjournalen och då ska också batchnummer anges.
  • Vaccinationen ska rapporteras till Nationella vaccinationsregistret hos Folkhälsomyndigheten.
  • Eventuella biverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket.

Bör man ha med sig en kollega eller kan man vara ensam vid vaccination på exempelvis särskilda boenden och inom hemsjukvården?

Det finns inga specifika regler om huruvida man ska vaccinera ensam eller tillsammans med en kollega. Däremot kan man få lite vägledning av bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner.

Av de reglerna framgår bland annat att det vid vaccinationer krävs tillgång på personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner. Dessutom anges att den läkare, eller i förekommande fall sjuksköterska, som ansvarar för vaccination, ska ha försäkrat sig om att det finns en akutbricka eller akutväska samt kompetent personal tillgänglig innan en behandling påbörjas.

Av patientsäkerhetsskäl kan man behöva vara två om det  saknas tillgång på annan hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner. Detta gäller exempelvis hemsjukvården där man annars saknar tillgång till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Då kan man hjälpa varandra om det inträffar en överkänslighetsreaktion.

Får arbetsgivaren kräva att jag vaccinerar mig?

Nej, det är inte tillåtet med tvångsvaccinering. Enligt grundlagen (2 kap 6 § regeringsformen) är alla medborgare skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp från det allmänna (stat, myndigheter, kommuner och regioner), såsom vaccinering.

Grundlagsskyddet innebär att offentliga arbetsgivare inte har rätt att beordra en arbetstagare att vaccinera sig. Skyddet innebär också att arbetsgivare inte får hota med arbetsrättsliga sanktioner för att förmå en anställd att vaccinera sig. Grundlagsregeln är inte direkt tillämplig på privata arbetsgivare (som ju inte är ”det allmänna”), men även privata arbetsgivare har att beakta grundlagsskyddet.

Om din arbetsgivare vill beordra dig att vaccinera dig mot din vilja bör du kontakta Vårdförbundets förtroendevalda på arbetsplatsen alternativt Vårdförbundet Direkt på telefon 0771-420 420 för att få hjälp. Vårdförbundet kommer att bedöma ditt ärende och kan vid behov vidta åtgärder.

Är det lämpligt att jag vaccineras av en kollega?

Det finns inget direkt förbud i regelverket för att personalen vaccineras av kollegor på arbetsplatsen. Dock ska man vara medveten om att uppgifterna om vaccination och hälsodeklaration med mera är integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess.

Om vaccinationen utförs inom den egna verksamheten gäller reglerna om inre sekretess. Enligt de reglerna får den som arbetar hos en vårdgivare ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om hen deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Uppgifterna får inte användas för andra syften – det innebär att vårdgivaren, i sin roll som arbetsgivare inte ska kunna ta del av uppgifterna om vaccination.

Enligt Vårdförbundet är det lämpligare att vaccinationerna utförs av en utomstående mottagning med vaccinationskompetens, till exempel företagshälsovård, primärvård eller vaccinationsmottagning.

Kan arbetsgivaren kräva att få ut uppgifter om jag blivit vaccinerad eller inte?

Uppgifterna om vaccination, hälsodeklaration med mera är integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess. Om vaccinationen utförs av en extern vårdgivare (offentlig eller enskild), krävs i regel samtycke av den vaccinerade för att uppgifterna ska kunna lämnas ut.

Det gäller också i fråga om uppgifter till arbetsgivare. Om vaccinationen utförs på den egna arbetsplatsen och inom den egna verksamheten gäller reglerna om inre sekretess. Enligt de reglerna får den som arbetar hos en vårdgivare ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.

Uppgifterna får inte användas för andra syften och det innebär att vårdgivaren i sin roll som arbetsgivare, inte ska kunna ta del av uppgifterna om vaccination.

Sjukdom och smitta

Vad gäller om jag själv är sjuk?

Om du är sjuk ska du sjukanmäla dig och kan ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Följ de råd läkaren ger dig för att förhindra vidare smittspridning. 


Uppdatering 
Den 11 mars meddelade regeringen att karensavdraget slopas genom att staten betalar ut ersättning för första dagen i sjukfallet. Håll dig uppdaterad när och hur du har möjlighet att ansöka om ersättning genom Försäkringskassan.se

När måste jag lämna sjukintyg?

I vanliga fall behöver du lämna läkarintyg från dag 8 till din arbetsgivare eller Försäkringskassan. Men det kravet har regeringen beslutat att tillfälligt ta bort. Dock inte om du redan är deltidssjukskriven och blir sjukskriven i en högre omfattning. Då behöver du fortfarande ett läkarintyg från och med dag 8 i den nya ökade sjukskrivningen. 

Annars gäller följande: 
Om din första sjukdag är 15 december eller senare så behöver Försäkringskassan ett läkarintyg från dig från dag 22 i sjukperioden. Om din första sjukdag inträffar före den 15 december 2020 behöver du ha läkarintyg redan från dag 15 när du ansöker om sjukpenning.  

Regeringen har meddelat att karensavdraget ska slopas. Vad betyder det?

Uppdaterad 2021-07-01: Regeringen har beslutat att staten ska ersätta dig för det löneavdrag, det så kallade karensavdraget, som arbetsgivaren gör från din lön för din första sjukdag. Beslutet gäller fram till 30 september 2021. Du ersätts med 700 kronor, oavsett hur stort karensavdrag som din arbetsgivare gör. Du måste själv söka om ersättning hos Försäkringskassan. Det gör du under e-tjänsterna på Mina sidor.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats:

Coronaviruset – det här gäller 

Om du blir sjuk eller skadas

Jag är frisk, men orolig för smitta från andra – kan jag stanna hemma från jobbet?

Om du inte själv är sjuk är du enligt anställningsavtalet skyldig att gå till jobbet. Om du ändå inte går till jobbet gör du dig skyldig till olovlig frånvaro och kan riskera uppsägning.

Du kan alltid prata med arbetsgivaren om din oro. Eventuellt kan du få besked från arbetsgivaren om att du kan arbeta hemifrån (i de få fall detta är möjligt för anställda i vården).

Kan arbetsgivaren säga åt mig att stanna hemma från jobbet om jag kan vara smittad eller har utsatts för smittorisk?

Om du arbetar inom kommun, region eller kommunalt bolag kan arbetsgivaren kräva att du ska stanna hemma för att förhindra att smitta sprids. Du behåller i sådana fall dina avlöningsförmåner (lön och andra ersättningar). Detta regleras i Allmänna bestämmelser, AB §10 mom 4.

Om du arbetar i privat sektor har arbetsgivaren inte rätt att utestänga dig från arbetsplatsen. Om arbetsgivaren ändå vill utestänga dig från arbetsplatsen, bör detta ske genom en överenskommelse med dig och arbetsgivaren ska betala lön. Ni kan komma överens om att du ska arbeta hemifrån, i den mån det är möjligt. Är det inte möjligt att arbeta hemifrån ska arbetsgivaren ändå betala lön. Detta gäller om inget annat är reglerat i kollektivavtalet.

Smittbärarpenning från Försäkringskassan betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av läkares bedömning att det föreligger risk för att du kan vara smittobärare. Det krävs alltid ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Coronaviruset klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom som omfattas av smittskyddslagen. Det innebär att en läkare kan besluta om inskränkningar, som att du inte får vistas på din arbetsplats.

Läs mer om smittbärarpenning på Försäkringskassans webbplats

Det kan också finnas särskilda regleringar i ditt kollektivavtal.

Vad gäller om jag misstänker att jag själv bär på smitta?

De grundläggande reglerna kring allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar och smittskydd finns i smittskyddslagen. Var och en ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Kontakta Vårdguiden 1177 för vidare instruktioner.

Coronaviruset klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det innebär att en läkare kan besluta om inskränkningar, som att du inte får vistas på din arbetsplats.

Om du arbetar inom kommun, region eller kommunalt bolag kan arbetsgivaren kräva att du ska stanna hemma för att förhindra att smitta sprids. Du behåller i sådana fall dina avlöningsförmåner (lön och andra ersättningar). Detta regleras i Allmänna bestämmelser, AB §10 mom 4.

Om du arbetar i privat sektor kan du i stället få smittbärarpenning från Försäkringskassan. Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta andra. Det krävs alltid ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Läs mer om smittbärarpenning på Försäkringskassans webbplats

Det kan också finnas särskilda regleringar i ditt kollektivavtal på privata sektorn.

 

Arbetsskada

Räknas det som arbetsskada om jag smittas av covid-19 på jobbet?

Sedan tidigare gäller för laboratoriepersonal att de anses smittade i arbetet om laboratoriet har hanterat smittoämnet i fråga. En person som vårdar patienter med covid-19 löper självklart en risk att själv insjukna i covid-19 .

Arbetsmiljöverket menar att om personal som vårdat eller vistats i samma rum som en smittad patient/brukare insjuknar i covid-19 ska arbetsgivaren betrakta det som att arbetstagaren har smittats i arbetet. Detta gäller oavsett om skyddsutrustning har använts eller inte har använts. I praktiken betyder detta att arbetsgivaren i dessa situationer ska göra en anmälan om arbetsskada.

Det är sedan Försäkringskassan och AFA Försäkringar som kommer att bedöma i de enskilda ärendena om det är fråga om arbetsskada eller inte.

Vårdförbundet anser att du ska få ersättning från arbetsskadeförsäkringar när du vårdar patienter med covid-19 och sedan själv blir sjuk.

Om jag blir sjuk och misstänker arbetsskada, vad gör arbetsgivaren och vad gör jag själv?

Sjukanmälan gör du själv direkt till arbetsgivaren, som i sin tur sjukanmäler dig till Försäkringskassan om du är sjuk längre än 14 dagar. Efter 21 dagar behöver du komplettera med sjukintyg som styrker din arbetsoförmåga. Normalt sker detta redan vid dag 8, men denna regel är tillfälligt ändrad under coronapandemin.

Har du blivit smittad av covid-19 och misstänker att det skett på arbetet ska en arbetsskadeanmälan göras. Det gäller oavsett om smittan misstänks komma från kollegor, patienter eller på annat sätt överförts.

Arbetsgivaren är skyldig att anmäla varje misstanke om arbetsskada. Arbetsgivaren är också skyldig att informera skyddsombudet om skadan och normalt skrivs anmälan under, utöver arbetsgivaren, av skyddsombudet.

Det är alltså arbetsgivaren som ska anmäla arbetsskadan, men om arbetsgivaren inte gör det, kan du anmäla själv. Anmälan görs antingen genom www.anmalarbetsskada.se eller hos Försäkringskassan.

Du själv ska anmäla arbetsskadan till AFA Försäkring. Här gör du anmälan. Preskriptionstiden är 10 år.

Kontakta gärna ditt skyddsombud om du har frågor. Är du osäker på vem som är ditt skyddsombud, ring Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

Om jag har en konstaterad arbetsskada på grund av covid-19, vilka ersättningar kan jag få?

Om du går miste om inkomst på grund av en arbetsskada kan du få ersättning från Försäkringskassan. Det kallas livränta. För att du ska kunna få livränta måste en läkare ha bedömt att din arbetsskada kommer att påverka dina möjligheter att arbeta under minst ett år framåt i tiden. Du ansöker själv om ersättning vid arbetsskada på Försäkringskassans webbplats

Det finns också en kompletterande försäkring genom ditt kollektivavtal. För att ansöka om att ta del av den måste du själv göra en anmälan till AFA Försäkring  I anmälan ska du beskriva hela händelseförloppet.

Jag har anmält att jag drabbades av covid som arbetsskada, vad händer nu?

För att kunna få ersättning för din anmälda arbetsskada ska besvären du drabbats av ha kvarstått i 180 dagar efter det att du blev sjuk. Efter anmälan av arbetsskada behöver du därför också ansöka om ersättning.

Hos Försäkringskassan innebär detta att ansöka om arbetsskadelivränta. För att uppfylla villkoren för arbetsskadelivränta behöver din inkomst ha sjunkit med minst 1/15-del sedan du fick skadan. Dessutom måste din nedsatta förmåga att arbeta under minst ett år framåt styrkas av ett läkarintyg.

Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada (forsakringskassan.se)

Om dina besvär kvarstår kan du få ersättning för ärr och/eller medicinsk invaliditet hos AFA Försäkring. Om du inte kan arbeta fullt ut kan du få ersättning för inkomstförlust och kostnader. I sådana fall kommer du behöva komplettera din ansökan om ersättning med medicinska underlag som styrker detta. Inom kommun och region kan du även få ersättning för inkomstförlust under sjukskrivningstid, samt för sveda och värk.

Arbetsskadeförsäkring – läs mer och anmäl - AFA Försäkring (afaforsakring.se)

 

Ersättningar och försäkringar

Vad får mina efterlevande för ersättning om jag avlider till följd av covid-19?

Allmänna pensionen

Inom den allmänna försäkringen kan efterlevande ha rätt till omställningspension, änkepension, omställningslivränta och änkelivränta. Om det finns efterlevande barn kan de ha rätt till barnpension och barnlivränta. Omställningslivränta, änkelivränta och barnlivränta förutsätter att det är fråga om arbetsskada.

Läs mer:

Omställningspension.

Ersättning vid arbetsrelaterat dödsfall 

Barnpension och efterlevandestöd till barn

Tjänstegrupplivförsäkring

Alla kollektivavtal innehåller tjänstegrupplivförsäkring (TGL) som ger efterlevande ett engångsbelopp. Utöver det innehåller olika kollektivavtal också specifika ersättningar beroende på vilket kollektivavtalsområde du omfattas av.

Läs mer:

Tjänstegrupplivförsäkring KPA

Tjänstegrupplivförsäkring Collectum

Vårdförbundet om försäkringar vid dödsfall

 

Trygghetsförsäkring

Om din arbetsgivare har kollektivavtal och det fråga om en arbetsskada, kan det från Trygghetsförsäkring (TFA) lämnas ersättning till efterlevande för bland annat begravningskostnader och för förlust av underhåll till anhöriga. Efterlevande kan ansöka om ersättning hos AFA Försäkring.

Privata försäkringar

Du kan också ha privata försäkringar som kan ge ersättning.

Samlad information till efterlevande

Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan har samlat information till de efterlevande på webbplatsen www.efterlevandeguiden.se

Vilka ersättningar kan jag få om jag blir arbetslös?

Regeringen har nyligen aviserat ett krispaket med temporära regler under 2020. De temporära reglerna innebär att det så kallade medlemsvillkoret, det vill säga att du ska ha varit medlem i en a-kassa i 12 månader, nu ändras till att det räcker att du har varit medlem i tre månader.

Taket i a-kassan höjs också temporärt till 1 200 kronor de första 100 dagarna i arbetslöshet. Det innebär att under 2020 nås taket i a-kassan vid en månadsinkomst på 33 000 kronor istället för som tidigare 25 000 kronor. Den högsta a-kassa man kan få är 26 400 kronor i månaden för år 2020, mot tidigare 20 020 kronor per månad. De sex karensdagarna föreslås också slopas tillfälligt.

Med Vårdförbundets inkomstförsäkring kan du få upp till 80 procent av din tidigare månadsinkomst efter skatt om du blir arbetslös. Den ingår i medlemsavgiften och gäller i 200 dagar ,under förutsättning att du är berättigad till ersättning från a-kassan. 

Kan jag få ersättning för att vara hemma om jag har en anhörig som tillhör en av riskgrupperna?

Smittbärarpenning ska kunna lämnas till dig som  
1) Helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att undvika att du smittar en anhörig som tillhör riskgrupp* och som du bor tillsammans med, och som du på deltid arbetar som personlig assistent åt.  
2) Avstår arbete för att inte smitta någon som du får närståendepenning för. 

För att du ska få ersättning krävs att du i ditt arbete 
a) inte har möjlighet att utföra sitt förvärvsarbete i hemmet och att  
b) att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller  
c) att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att ur smittskyddssynpunkt lämpligt avstånd kan hållas till andra. 

Ersättningen lämnas max 184 dagar och med 804 kr/dag vid full förmån. Dessa regler gäller från 1 juli och ansökan görs till Försäkringskassan. 
 
* Listade riskgrupper: 
1. en aktiv cancersjukdom med pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdomen, med undantag för hormonell adjuvant behandling, 
2. samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom 
(kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, 
kronisk njursjukdom och njursvikt eller kronisk leversjukdom, 
3. en kronisk lungsjukdom som påverkar lungornas struktur och funktion, 
med undantag för astma, 
4. diagnosen fetma och body mass index (BMI) 40 och däröver, 
5. en neurologisk eller neuromuskulär sjukdom med påverkad funktionsnivå, 
6. en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning), 
7. en immunbristsjukdom, 
8. en ryggmärgsskada med behov av kontinuerligt andningsstöd, 
9. genomgången organtransplantation, eller 
10. ett resttillstånd efter en sjukdom eller en sjukdom som allvarligt 
påverkar viss organfunktion eller genomgår behandling som kan försämra 
kroppens försvar mot virusinfektioner. 
 
 

Gäller min inkomstförsäkring om jag blir arbetslös?

A-kassan är grunden för att din inkomstförsäkring ska gälla – om du inte är medlem i Akademikernas a-kassa gäller inte inkomstförsäkringen alls. Du betalar din avgift direkt till Akademikernas a-kassa. Logga in på Mina sidor på Akademikernasakassa.se för att kontrollera hur länge du varit medlem. Är du ännu inte medlem – gå med direkt till medlemsansökan på Akademikernasakassa.se.

 

Semester och annan ledighet

Vad gäller när jag har rest från utlandet och uppmanas att stanna hemma tillfälligt även om jag är frisk och kan arbeta?

Utgångspunkten är att du och din chef planerar innehållet i ditt arbete gemensamt och kommer överens om att du arbetar hemifrån, för det fall det är möjligt. Det är bra om du och chefen hinner ha denna dialog redan innan din ledighet. Kommer ni inte överens, ska du förklara för arbetsgivaren att du står till arbetsgivarens förfogande för arbete.

Om chefen beordrar dig att stanna hemma utan lön är det viktigt att du ber om att få besked skriftligt, till exempel via e-post. Kontakta sedan din lokalt förtroendevalda, skyddsombud eller Vårdförbundet Direkt på telefon 0771-420 420 för vidare stöd.

Enligt kollektivavtalet mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Vårdförbundet har arbetsgivaren rätt att stänga av dig från arbete för att förhindra smittspridning (AB § 10 mom. 4). Du har då rätt till lön under avstängningen. Arbetsgivaren är också skyldig att överlägga med Vårdförbundet innan beslut om avstängning fattats.

Jag är föräldraledig. Kan arbetsgivaren beordra in mig till arbetet med hänvisning till att jag behövs i tjänst?

Nej, den som är föräldraledig kan inte beordras att avbryta sin föräldraledighet i förtid för att personen behövs i tjänst. Är du föräldraledig och arbetsgivaren ändå vill beordra in dig, kontakta Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

Jag har fått semester beviljad, men arbetsgivaren återtar den innan den är påbörjad med hänvisning till att jag behövs på arbetet på grund av coronaviruset – vad gäller?

I undantagsfall får arbetsgivaren återta en redan beviljad semester vid oförutsedda händelser som arbetsgivaren inte i förväg kunnat planera för eller förutse och det krävs också att det finns starka skäl utifrån verksamheten. Arbetsgivaren måste då visa att situationen inte gått att lösa på annat sätt. Dessutom ska arbetsgivaren förhandla med Vårdförbundet innan beslutet.

Om arbetsgivaren återtar din semester, begär ersättning för dina kostnader för den planerade semestern. Om arbetsgivaren återkallar din semester utan fog, kan du också ha rätt till allmänt skadestånd.

Vill arbetsgivaren återkalla din semester, kontakta omgående din förtroendevalda eller Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420.

Jag har fått semester beviljad och påbörjat den, men arbetsgivaren beordrar in mig för arbete – vad gäller?

Om du arbetar inom region, kommun eller kommunalt bolag finns en särskild bestämmelse, AB § 27 mom. 13, som säger att din påbörjade semester endast kan avbrytas om det finns synnerliga skäl. Denna bestämmelse utgår från att det ska vara fråga om extraordinära situationer som arbetsgivaren inte i förväg kunnat planera för eller förutse och även i detta fall krävs det att det finns starka skäl utifrån verksamheten. Arbetsgivaren måste också kunna visa att situationen inte gått att lösa på annat sätt och förhandla arbetsgivaren med Vårdförbundet innan beslut.

En arbetsgivare som ändrar beviljad semester ska ersätta arbetstagaren för skäliga kostnader som arbetstagaren har för den planerade semestern och om arbetsgivaren återkallar en beviljad semester i strid med regelverket, kan arbetstagaren också ha rätt till allmänt skadestånd.

Kontakta Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420 eller förtroendevald på arbetsplatsen för närmare rådgivning i ditt enskilda fall.

Min arbetsgivare har ännu inte meddelat mig om jag får semester – vad gäller?

Framför till din chef att du vill ha besked. Om du inte får ett ordentligt svar, kontakta din förtroendevalda eller Vårdförbundet Direkt. Arbetsgivaren måste upprätta en semesterlista och lämna besked om din semester i enlighet med de tidsfrister som gäller enligt kollektivavtal eller semesterlagen.

Kan arbetsgivaren kräva att jag är tillgänglig under min semester?

Nej, du har ingen skyldighet att vara tillgänglig under din semester.

Jag är på semester och kan inte kan komma till arbetet på grund av att jag satts i karantän. Vad gäller?

  1. Inga prover är tagna och du inte är konstaterad smittad 
    Om du inte kan utföra arbetet på distans kan du inte heller få lön, om inte arbetsgivaren beslutar att ändå betalar dig lön. Om du inte får lön, kan du ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan. Då krävs att du har läkarintyg. Läs mer om smittbärarpenning på Försäkringskassans webbplats

    Kontakta ditt försäkringsbolag och hör vad din reseförsäkring täcker. Ta kontakt med myndigheterna i det land du befinner dig för att kontrollera om det finns annan ersättning att få.

  2. Du är kvar i väntan på provsvar
    Om du inte kan utföra arbetet på distans kan du inte heller få lön, om inte arbetsgivaren beslutar att ändå betalar dig lön. Om du inte får lön, kan du ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan. Då krävs att du har läkarintyg. Läs mer om smittbärarpenning på Försäkringskassans webbplats

    Kontakta ditt försäkringsbolag och hör vad din reseförsäkring täcker. Ta kontakt med myndigheterna i det land du befinner dig för att kontrollera om det finns annan ersättning att få.

  3. Du är i karantän för att du är konstaterat smittad 
    Vid sjukdom ska du sjukanmäla dig och du har då rätt till sjuklön eller sjukpenning.

Jag vill åka på semester, men arbetsgivaren vägrar bevilja semester för att mitt resmål anses osäkert ur smitthänseende – vad gäller?

Arbetsgivaren kan inte bestämma vart du ska åka på din semester, men däremot styra över om semestern beviljas eller inte. Du kan inte heller åka iväg utan att fått semestern beviljad. Du bör också själv fundera på vad som kan hända när du kommer tillbaka från en riskzon. Kontakta gärna Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420 eller förtroendevald på arbetsplatsen för närmare rådgivning i ditt enskilda fall.

Kan jag vara hemma från arbetet om jag tillhör en riskgrupp och inte kan arbeta hemifrån?

Om du tillhör en riskgrupp* och helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att undvika att smittas av viruset som
orsakar sjukdomen covid-19 och
a) du inte har möjlighet att utföra ditt arbete i hemmet
b) arbetsgivaren inte har möjlighet att erbjuda andra arbetsuppgifter
c) det inte går att anpassa dina arbetsuppgifter så att ur smittskyddssynpunkt lämpligt avstånd kan hållas till andra

kan du från 1 juli ansöka om förebyggande sjukpenning. Ersättningen ges i max 90 dagar eller tills Folkhälsomyndigheten bedömt att risken för spridning av covid-19 i samhället uppgår till risknivå 3 eller lägre nivå. Ersättningen för full förmån är 804 kr/dag. I ansökan till Försäkringskassan ska du intyga att du inte kan arbeta på grund av punkt b) och c) samt styrka att du tillhör en riskgrupp med ett läkarintyg. I nuläget gäller dessa bestämmelser fram till 30 september 2020.

  1. * Listade riskgrupper som kan få ersättning:
    1. en aktiv cancersjukdom med pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdomen, med undantag för hormonell adjuvant behandling,
    2. samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom
    (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer,
    kronisk njursjukdom och njursvikt eller kronisk leversjukdom,
    3. en kronisk lungsjukdom som påverkar lungornas struktur och funktion,
    med undantag för astma,
    4. diagnosen fetma och body mass index (BMI) 40 och däröver,
    5. en neurologisk eller neuromuskulär sjukdom med påverkad funktionsnivå,
    6. en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning),
    7. en immunbristsjukdom,
    8. en ryggmärgsskada med behov av kontinuerligt andningsstöd,
    9. genomgången organtransplantation, eller
    10. ett resttillstånd efter en sjukdom eller en sjukdom som allvarligt
    påverkar viss organfunktion eller genomgår behandling som kan försämra
    kroppens försvar mot virusinfektioner.

 

Pension

Hur påverkas min pension av pandemin?

Vad gäller den allmänna pensionen består den till allra största delen av det du tjänat in under ditt arbetsliv. De allra flesta har också tjänstepension som ett komplement till sin allmänna pension. 

Den stora delen av din framtida allmänna pension heter Inkomstpension. Den är inte placerad på börsen, men däremot påverkas uppräkningen av pensionerna av Sveriges ekonomi. Om samhällsekonomin går dåligt under en längre tid kan balanseringen, den så kallade ”bromsen”, i pensionssystemet aktiveras. Den minskar i så fall uppräkningen av inkomst- och tilläggspensionen. Detta skulle tidigast kunna ske vid årsskiftet 2021/2022. Vid årsskiftet 2019/2020 var överskottet i systemet mycket stort. Det krävs en kraftig försämring av systemets ekonomiska ställning för att balanseringen, eller bromsen, ska minska omräkningen av inkomstpensionen.

En mindre del av den allmänna pensionen heter Premiepension. Den delen kan du välja att placera på börsen.

Garantipensionen, som de som har låg allmän pension får, påverkas inte av de ekonomiska svängningarna, eftersom den räknas om med prisutvecklingen varje år. Har du en inkomstpension som är högre än 12 500 kr får du ingen garantipension.

Om du har blivit korttidspermitterad får du mer än 90% av lönen av din arbetsgivare och staten. Den delen av lönen som inte ersätts påverkar din pension negativt. Men på de 90 procent som du fortsatt får ut kommer du att tjäna in pension.

Om du blir arbetslös och får a-kassa så är ersättning från a-kassan pensionsgrundande precis som lön. Det innebär att även när du är arbetslös så tjänar du in till din allmänna pension, dock på en lägre nivå. Om du har en inkomstförsäkring som ger ersättning utöver den vanliga ersättningen från a-kassan så är de pengarna inte pensionsgrundande.

Vad gäller tjänstepensionen så finns det olika kollektivavtal med olika regler. Oftast har de som är äldre en viss del av sin tjänstepension ”förmånsbestämd”. Den förmånsbestämda pensionen påverkas inte av svängningar på börsen. De som är yngre får ofta hela sin tjänstepension i form av procent av lönen (premier) som sätts av varje månad. Dessa premier kan sättas av till traditionell förvaltning som normalt sett anses lite tryggare eller till fondförsäkring där topparna kan bli högre och dalarna lägre.

Påverkas min pension om jag får högre ersättning, till exempel utifrån ett aktiverat krislägesavtal eller mer övertid?

Högre inkomster ger högre pensionsavsättningar. För allmän pension finns dock ett tak på 519 700 kronor per år, vilket innebär att inkomster över den nivån inte ger mer allmän pension.

Vad gäller tjänstepensionerna ger en högre lön nu en mindre effekt om pensionen är   förmånsbaserad. För de premiebaserade pensionerna ger större lön också större avsättningar till pension.

Hur påverkas min pension och mitt försäkringsskydd av korttidspermittering?

Om du blivit korttidspermitterad får du mer än 90 procent av lönen av din arbetsgivare och staten. Den delen av lönen som inte ersätts påverkar din pension negativt. Men på de mer än 90% procent som du fortsatt får ut kommer du att tjäna in pension. Eftersom det är liten del av lönen som inte ger dig pension och pension är ett långsiktigt sparande, kommer det inte att påverka din pension nämnvärt.

Vad gäller dina försäkringar genom anställningen så kommer de att beräknas på din ordinarie anställningsgrad och påverkas alltså inte av korttidspermitteringen.

 

 

Fackligt uppdrag

Kan arbetsgivaren avbryta mitt fackliga uppdrag med hänvisning till att jag på grund av corona behövs i verksamheten?

I normalfallet nej. Om arbetsgivaren lyfter frågan med dig, kontakta Vårdförbundets förtroendevalda på arbetsplatsen alternativt Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420 för att få hjälp. 

 

Graviditet

Kan jag kräva att arbetsgivaren omplacerar mig om jag är gravid och orolig för riskerna kring Coronaviruset?

Kunskapen om hur Covid-19 påverkar barnet och kvinnan under graviditeten är fortfarande ofullständig. Folkhälsomyndigheten framhöll 2020 att gravid löper särskilda risker p.g.a. Covid-19, vilket sedan förtydligats av Socialstyrelsen samt Arbetsmiljöverket.

Socialstyrelsen har förtydligat att gravida i vecka 20-36 är att likställa med riskgrupp vid smitta av Covid-19. Studier visar att gravida har en något högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19, vilket kan innebära en förhöjd risk för att barnet föds för tidigt. Det är dessutom viktigt att undvika att bli smittad inför förlossningen eftersom en luftvägsinfektion i slutet av graviditeten kan vara besvärlig och kan innebära risker för den gravida kvinnan.

Utifrån  det uppdaterade kunskapsläget och arbetsmiljöverkets allmänna råd om smittrisker (AFS 2018:4) samt föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) är arbetsgivare skyldiga att vidta särskilda åtgärder för att skydda gravida medarbetare mot smitta, genom att göra en individuell riskbedömning och anpassa arbetsplatsen till den aktuella situationen eller genom att omplacera medarbetare utifrån reglerna i föräldraledighetslagen (19-20 §§)

Arbetsgivaren ska i första hand göra förändringar i arbetsmiljön, så att den skadliga exponeringen upphör. Det kan till exempel handla om att: 

  • Byta ut skadligt ämne om det går, annars tillse rätt skyddsrutiner och skydd
  • Utesluta vissa arbetsmoment för den som är gravid eller erbjuda andra arbetsuppgifter under period

Känner du oro inför din arbetssituation i samband med pandemin ska även det tas upp i dialog med närmaste chef så att du har en säker och tryggarbetssituation under hela graviditeten.

På varje arbetsplats ska chefen hitta rätt lösningar, som är anpassade till dig, graviditeten och den aktuella arbetssituation, så att arbetsmiljö är utan risker. Vidtagna åtgärder ska inte drabba dig ekonomiskt.

Jag är fullvaccinerad mot Covid-19 och gravid, vad gäller för mig?

Även om du är fullvaccinerad så har du rätt till en individuell riskbedömning utifrån din graviditet. Vid genomförande av personlig riskbedömning ska fler faktorer sammanvägas såsom din enskilda hälsa, graviditet och i vilken arbetssituation du befinner dig i. Du ska ha möjlighet att få framföra dina synpunkter och frågor på ett sätt som för dig är tryggt.

Arbetsgivaren har fortfarande samma skyldighet att se till att du inte utsätts för smitto- och hälsorisker i ditt arbete.

Tänk på att det idag saknas evidens för hur lång tid full vaccination skyddar. Därför gäller fortfarande försiktighetsprincipen. Det innebär att fler skyddsåtgärder ska vidtas hellre än för få.

Riskbedömning ska göras utifrån hela din arbets-och hälsosituation, inte endast att du är gravid, utan till just den arbetsplats du finns på -hur ditt arbete ser ut, vilka arbetsmoment är särskilt riskfyllda, vad kan behöva ändras ifråga om skydd, rutiner, tid, ändrade uppgifter eller placering.

Riskbedömningen ska sedan ligga till grund för de åtgärder som du och din chef enas om. Åtgärder ska syfta till att minimera de risker som finns för dig som gravid att smittas.

Om du inte får gehör eller om du vill ha vägledning och stöd i hur du kan föra frågan enskilt eller tillsammans med andra, kontaktar du ditt skyddsombud eller huvudskyddsombud från Vårdförbundet som är kopplat till din arbetsplats.

Om kunskap saknas om hur frågan ska omhändertas har skyddsombudet rätt att begära att företagshälsovården anlitas som expertresurs, för att säkerställa arbetsmiljörisker på arbetsplatsen. Skyddsombudet har även formell rätt att agera genom att begära åtgärd av chef, Arbetsmiljöverket eller genom att stoppa arbete. Du kan också kontakta Vårdförbundet Direkt på tel. 0771-420420

Barnomsorg

Har jag som yrkesverksam i vården rätt till barnomsorg för mitt barn om förskolan stänger?

Ja, om förskolan stänger ska barnomsorg erbjudas till vårdnadshavare vars arbetsinsats är nödvändig för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Hälso- och sjukvård som behövs för att upprätthålla liv, hälsa och rimligt goda livsvillkor räknas som samhällsviktig verksamhet. Detta framgår av en ny föreskrift från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. MEN, man har dock bara rätt till omsorg om man inte kan ordna barnomsorgen på annat sätt. Om det finns två vårdnadshavare och bara den ena deltar i samhällsviktig verksamhet ska som utgångspunkt den andra ta hand om barnet. Du ska anmäla behov av barnomsorg till din hemkommun eller huvudmannen för förskolan. Då kan du få en begäran om att styrka behovet av barnomsorg från din arbetsgivare.

Du kan läsa mer om föreskriften MSBFS 2020:3 på MSB:s webbplats. 

Student

Har jag som student rätt till barnomsorg för mitt barn om förskolan stänger under tiden jag genomför min VFU?

Nej, det är endast vårdnadshavare vars arbetsinsats är nödvändig för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet som har rätt till barnomsorg om förskolan stänger. Detta framgår av en föreskrift från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSBFS 2020:3). VFU räknas som studier, inte som arbete. Du kan läsa mer här

Om min högskola stänger ner eller det saknas handledare för min VFU på grund av corona - hur påverkar det mig?

Om du inte kan bedriva dina studier får du behålla de studiemedel du beviljats för terminen. Nästa gång när du söker studiemedel kontrollerar CSN hur många poäng du har klarat. Om det fattas poäng på grund av att skolan inte kunde bedriva undervisning under tiden då smittspridningen av coronaviruset pågick, tar CSN hänsyn till det. Men du behöver kunna visa upp ett intyg från skolan som styrker detta, till exempel att prov och examinationer behövt ställas in eller skjutas upp på grund av coronaviruset. Det kan vara bra att ordna med det innan terminen är slut.

Läs noga vad CSN skriver gällande studiestöd om skolan stänger, om dina studieresultat påverkas eller om du blir sjuk.

Jag vill gå in och arbeta extra under mina studier, för att stötta i corona-arbetet - vad ska jag tänka på?

Först behöver du fundera över om dina studier, om du studerar på heltid, medger att du också hinner arbeta. Det är viktigt att det inte blir någon försening av din examen och dina möjligheter att ansöka om legitimation.

Om du arbetar under studietiden har du inte samma behörigheter som en legitimerad yrkesutövare har och du får troligen inte utföra samma uppgifter som under en VFU. Du kan få utföra uppgifter efter delegering och där är det viktigt att du verkligen känner att du är säker på de uppgifter det handlar om. Annars bör du tacka nej till delegering. Det är framförallt viktigt att du har koll på verksamhetens rutiner och riktlinjer för att hindra smittspridning för att skydda dig själv, patienter och din omgivning. Se till att du får ordentlig utbildning om hur och när skyddsutrustning ska användas.

Uppdaterat: Fribeloppet, det vill säga hur mycket du kan tjäna utan att det påverkar dina studiemedel, har tillfälligt tagits bort under 2020. Även om du får högre inkomster får du alltså behålla dina studiemedel. Om du avbryter dina studier för att arbeta behöver du dock meddela CSN om det.

Om du tidigare har meddelat CSN om att du har för höga inkomster under 2020 kommer du få mer studiemedel utbetalda.

 

Vad gäller för mig under min VFU, kopplat till risker kring corona?

Som student utan anställning men på verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har arbetsgivaren samma ansvar för din arbetsmiljö som för andra anställda. Du ska inte vistas i riskmiljöer utan ordentlig genomgång av vilka rutiner som används på just den platsen.

Utse gärna ett särskilt studerandeskyddsombud som kan få uppdraget att arbeta med denna och andra frågor. Kontakta din VFU-ansvarige eller skyddsombudet på arbetsplatsen eller där du studerar. Du kan också höra av dig till vår centrala rådgivning Vårdförbundet Direkt om du har ytterligare frågor. De nås på 0771-420 420 alla vardagar klockan 8-18.

Hur ser mitt försäkringsskydd ut som student?

Om du studerar på statligt universitet eller högskola är du försäkrad under skoltid samt under restid till och från skolan. Du är också från den 18 mars 2020 försäkrad under distansstudier, om olycksfallet står i direkt samband med studier som ska utföras.

Om du inte kan arbeta på grund av skadan kan försäkringen till exempel täcka vårdkostnader och ersätta dig för utebliven inkomst. Försäkringen täcker däremot inte materiella skador.

Under praktik har du skydd för olycksfall samt smitta. Covid-19 räknas numera till de smittor som kan ge ersättning.

Ersättning för personskada omfattar bland annat sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk samt lyte eller annat stadigvarande men. Om du skulle avlida av olycksfall eller smitta får dina efterlevande viss ekonomisk ersättning.

Läs mer. 

Under tiden som du gör praktik omfattas du också av allmän försäkring. Om du får långvarig nedsättning av arbetsförmågan kan du få arbetsskadelivränta som ska ersätta förlorad arbetsinkomst. Då kan din inkomst komma att beräknas utifrån vad du sannolikt skulle ha tjänat. 

Vi rekommenderar dock att du ser över ditt försäkringsskydd. Som studerandemedlem kan du teckna kompletterande gruppförsäkringar via Folksam.

 

Media

Får jag prata med media om hur corona påverkar min arbetssituation?

Alla har rätt att lämna uppgifter för offentliggörande i media. Detta kallas meddelarfrihet.

Meddelarfriheten gäller inte för vissa sekretessbelagda uppgifter som till exempel avser vårdtagares hälsotillstånd och annan personlig information.

Alla har rätt att vara anonyma när de kontaktar media. Det är inte tillåtet för media att lämna ut namnen på någon som lämnat information. Detta kallas källskydd.

Inom offentlig verksamhet och offentligt finansierad privat vård, skola och omsorg får arbetsgivaren inte försöka ta reda på vem som lämnat en uppgift till media. Detta kallas efterforskningsförbud. Arbetsgivare inom dessa verksamheter får inte heller bestraffa den som lämnat uppgifter till media. Detta kallas repressalieförbud.

Är det fritt för media att filma på min arbetsplats?

Det kan vara bra att media rapporterar från vården, men det får aldrig göras på ett sådant sätt att enskilda patienters integritet kränks. Varje patient och närstående ska kunna känna förtroende för vården. Detta är både en etisk och en juridisk fråga. Inom vården gäller sekretess för uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. De patienter som medverkar måste ha gett ett giltigt samtycke i förväg. Patienterna måste veta vad de samtycker till och ska inte på något sätt känna sig pressade till att samtycka. Eftersom man som patient ofta befinner sig i ett underläge och beroendeförhållande till vården kan man inte alltid utgå från att patientens samtycke är helt frivilligt. Man bör därför helt avstå från att låta media filma eller fotografera enskilda patienter.

Dessutom kan fotografering/filmning av personal i en vårdsituation vara störande och stressande och ska även behandlas som en arbetsmiljöfråga.

Många arbetsgivare har riktlinjer där det framgår att filmning eller fotografering endast får ske efter medgivande av ansvarig personal. Är du osäker på om arbetsgivaren har fattat ett sådant beslut, fråga din chef om det finns en skriftlig vägledning/policy eller beslut i frågan.