Oacceptabel livslön för Vårdförbundets medlemmar

Det råder stor brist på sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor – men också brist på bra villkor. Vårdförbundets rapport visar på en livslön långt under den för andra med jämförbar utbildningsnivå. För att nå upp till en rimlig livslön för våra fyra yrkesgrupper skulle det innebära runt 30 procent mer i lön under ett yrkesliv.

Vårdförbundets nya rapport visar att medellönen är lägst i kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor. Dessa ligger konsekvent lägre i lönenivå än övriga yrken. Lönespridningen i de vårdrelaterade yrkena är också betydligt snävare än i övriga yrkesgrupper.

Några framträdande resultat ur undersökningen

  • För att nå upp till en rimlig livslönenivå för Vårdförbundets fyra yrkesgrupper skulle det innebära runt 30 procent mer i lön under yrkeslivet.
  • En civilingenjör har under yrkeslivet 31 procent mer i bruttolön än en barnmorska.
  • Livslönen för samtliga yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom samtliga sektorer är 17,4 miljoner kronor. Högst livslön har civilingenjörer, drygt 20 miljoner.
  • Av Vårdförbundets yrkesgrupper har barnmorskor högst livslön och röntgensjuksköterskor lägst, 15,6 respektive 14,1 miljoner kronor. För specialistsjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor är livslönen 14,9 respektive 14,3 miljoner kronor.
  • Att arbeta som specialistsjuksköterska ger endast 600 000 kronor mer i bruttolön under hela yrkeslivet jämfört med en legitimerad sjuksköterska.
  • Bland vårdpersonalen har läkare den högsta livslönen, 28 miljoner.
  • När det gäller livslön för yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande har ingenjörer och tekniker högst lön av de valda referensyrkena, 17,2 miljoner kronor. Biomedicinska analytiker har 13,9 miljoner kronor i ackumulerad lön vid 65 års ålder.
  • Medellönen för barnmorskor är 33 200 kronor och för specialistsjukskötersor 31 700 kronor. Röntgensjuksköterskor tjänar i genomsnitt 29 800 kronor och legitimerade sjuksköterskor 29 400 kronor. Som jämförelse har civilingenjörer och kemister medellöner på 42 000 kronor respektive 41 200 kronor.
  • Biomedicinska analytiker har 29 000 kronor i medellön. Som jämförelse har nätverks- och systemtekniker en medellön på 35 800 kronor.

Det här måste göras enligt Vårdförbundet

Medlingsinstitutet visar att löneskillnaden mellan män och kvinnor i dag är 13,2 procent. Skillnaden har minskat de senaste åren, men i en alltför långsam takt. Medlingsinstitutet konstaterar dessutom att fem procent av löneskillnaden är oförklarad, det vill säga inte kan kopplas till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid.

Ett av problemen är att vi har en alldeles för sammanpressad lönestruktur bland våra yrkesgrupper. En betydligt bättre löneutveckling och en ökad lönespridning är förutsättningar för att nå upp till en acceptabel livslön och i förlängningen en rimlig pension. Det är naturligtvis också en viktig förutsättning för arbetsgivare att kunna locka och behålla personal.

Dessutom visar den sammanpressade lönestrukturen att det knappt lönar sig att specialistutbilda sig. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor har sjunkit från 65 procent till 45 procent de senaste 20 åren – samtidigt som vården blir alltmer specialiserad. I en situation där det råder stor brist på främst specialistsjuksköterskor är det oacceptabelt att villkoren inte är bättre.

Det här ser vi måste till:

  • En lönespridning där de högst betalda tjänar dubbelt så mycket som de lägst betalda. Den sammanpressade lönestrukturen är destruktiv både när det gäller möjligheten att rekrytera och behålla personal i vården.
  • Arbetsgivare som tar ansvar för löneprocessen och använder individuell och differentierad lönesättning.
  • En kraftig ökning av livslönen så att våra medlemmar minst har samma löneutveckling som andra motsvarande grupper under ett yrkesliv.
  • En specialistutbildning som lönar sig. Rejäla lönelyft efter kompetensutveckling är en självklarhet.