Svenska folket lever allt mer ohälsosamt

54 organisationer: Vi kräver en nationell handlingsplan från regeringen.

Folkhälsan i Sverige står inför stora utmaningar: Drygt halva Sveriges vuxna befolkning lever nu med övervikt eller fetma, åtminstone 40 procent av oss äter ohälsosamt och i snitt sitter vuxna stilla nio timmar om dagen.

I dagarna kom också alldeles färska data som visar att övervikt och fetma bland ungdomar i gymnasieåldern fortsätter öka. Denna utveckling är särskilt oroande.

Kopplingen mellan levnadsvanor och att drabbas av sjukdomar som fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa är tydlig. Det är därför mycket oroande att utvecklingen av folkhälsan går åt fel håll. Och då har vi ännu inte räknat in effekterna av covid-19.

Orsakerna till att folkhälsan försämrats över tid är många, men framför allt handlar det om att det blivit svårare för individen att göra hälsosamma val. Till exempel påverkar matutbudet och längre öppettider i butiker och serveringsställen hur vi äter och en förändrad arbetsmarknad gör att färre har fysiskt aktiva arbetsuppgifter och fler sitter stilla.

Lyckligtvis vet vi att det går att vända trenden. Sjukdomar som orsakar lidande och för tidig död går att undvika. 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke, samt tre av tio cancerfall kan förebyggas genom förändrade levnadsvanor som ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor.

För att förändringen ska kunna ske krävs att regeringen visar aktiv politisk vilja. Det viktigaste regeringen kan göra är att besluta om en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor.

Detta för att skapa strukturella förändringar som gör det lättare att göra hälsosamma val.

En sådan handlingsplan kan vända trenden och få effekt på folkhälsan. Stödet i samhället är stort och vi är många som står redo att kavla upp ärmarna och börja ta itu med problemen.

Det finns dessutom ett redan påbörjat arbete; både 2003 och 2016 fick Livsmedelsverket och dåvarande Folkhälsoinstitutet uppdrag av regeringen att skriva ett underlag till en liknande plan vi nu vill se. Bland annat listades 79 åtgärdsförslag som aldrig genomfördes, men som fortfarande är relevanta.

Viktigt då som nu är att en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor bidrar till hälsosamma matvanor för hela befolkningen och ökar den fysiska aktiviteten i vardagen och minskar stillasittandet. Det är också viktigt att jämlikheten i hälsa ökar.  

Handlingsplanen behöver innehålla konkreta åtgärder och förslag. Det finns en växande samsyn och evidens kring vilken typ av insatser som krävs för att vända trenden. Några exempel är:

  • Utred och besluta om hur offentliga styrmedel (subventioner, skatter, upphandlingsregler) kan öka utbudet och tillgången till näringsriktiga livsmedel.
  • Öka incitamenten för hälsosam produktutveckling inom livsmedelsindustrin (till exempel mindre salt och socker, mer fullkorn samt nyckelhålsmärkning).
  • Garantera samhällsplanering och infrastruktur som gynnar fysisk aktivitet (t ex aktiva transportmedel, grönytor och cykelgarage).
    Öka det hälsofrämjande arbetet i vården (till exempel fysisk aktivitet på recept, hälsosamtal i alla regioner).
  • Rikta insatser för utsatta grupper (som genom ökade medel för specifika målgrupper, ökad fysisk aktivitet i skolan utöver idrotten).

Vi vill att Sverige ska vara ett land där det är enkelt för alla att ha hälsosamma levnadsvanor, oberoende av kön, ålder, socioekonomi eller funktionshinder. Kort sagt en folkhälsa för alla.

Det är inte bara en rättighetsfråga och viktigt för alla de tusentals som drabbas varje år av sjukdomar och för tidig död. En bättre folkhälsa är också centralt för att bygga motståndskraft för kommande pandemier och hälsokriser och för att värna vården och dess resurser.


Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden, initiativtagare till Folkhälsa för alla
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden, initiativtagare till Folkhälsa för alla
Oruba Abu-Hammam, tf. ordförande, Sveriges ungdomsråd
Christina Allaskog, ordförande Riksföreningen Äldres hälsa
Daniel Almgren, vd, Marathongruppen
Anders Andersson, generalsekreterare, Svenska dragkampförbundet
Susann Ask, ordförande, Dietisternas riksförbund
Martin Bergman, förbundsdirektör Göteborgs friidrottsförbund
Cecilia Bernard, generalsekreterare, Mentor Sverige
Eva Bjernudd, generalsekreterare, Korpen svenska motionsidrottsförbundet
Peter Brune, generalsekreterare, Warchild
Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6-miljonerklubben
Ing-Mari Dohrn, ordförande, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet
Henrik Engblom, ordförande Svenska hjärtförbundet
Mikael Ericson, grundare, Barnens karta
Anette Eriksson, klubbchef, Båstads GIF
Johanna Forsberg, ordförande, Unga hörselskadade
Daniel Grahn, generalsekreterare, Erikshjälpen
Janna Hellerup Ulvselius, generalsekreterare, En frisk generation
Anna-Karin Hennig, generalsekreterare, Scouterna
Dag Johansson, generalsekreterare, Svenska kanotförbundet
Kerstin Kjellin, ordförande Neuro Stockholms länsförbund
Carolina Klüft, verksamhetschef Generation pep
Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter
Matti Leijon, folkhälsovetare, Sätt Östergötland i rörelse.nu
Jonas Leth, generalsekreterare, Skolidrottsförbundet
Lars Lundström, generalsekreterare, Friluftsfrämjandet
Susann Magnusson, ordförande, Riksföreningen för skolsköterskor
David Mathiasson, verksamhetsledare, Fritidsbanken
Sofia Nankler, verksamhetschef, Centrum för fysisk aktivitet Göteborg
Anja Nordenfelt, verksamhetschef, Mamma united
Yvonne Nyblom, ordförande, Sveriges tandhygienister (STHF)
Emma Odsell Jangö, verksamhetschef, Hej främling!
Stefan Olsson, generalsekreterare Svenska friidrottsförbundet
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska institutet
Fredrik Quistbergh, tränare och initiativtagare Stockholm Frame fotboll
Angela Refuerzo Larsson, generalsekreterare, Maktsalongen
Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet
Inger Ros, ordförande, Riksförbundet HjärtLung
Ann-Kristin Sandberg, förbundsordförande, Riksförbundet Attention
Karin Schulz, generalsekreterare, Mind
Kjell Selander, ordförande, Brain athletics
Frode Slinde, prefekt, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet
Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non smoking generation
Åsa Strahlemo, förbundsordförande, Delaktighet handlingskraft rRörelsefrihet (DHR)
Mattias Sunneborn och Jenny Åkervall, initiativtagare 100 trappsteg
Karl Svansbo, ordförande, Wallby DK
Susanne Söderholm, förbundschef, Svenska orienteringsförbundet
Micke Thorén, vd, En svensk klassiker
Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen
Pia Watkinson, generalsekreterare, Cancerrehabfonden
Anitha Wijkström, förbundsordförande, SRAT
Jahja Zeqiraj, ordförande, Göteborgsvarvet
Chaim Zlotnik, förbundsordförande, Sveriges tandläkarförbund

 

Gå till webbplatsen Folkhälsa för alla.