Utebliven fortbildning innebär en risk för patienterna och utgör ett problem för den legitimerade vårdpersonalens arbetsmiljö. Därför uppmanar Vårdförbundet och Läkarförbundet Elisabet Lann att gå vidare med utredningens förslag om att reglera ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning.
Debattartikel införd i Dagens Medicin 2026-05-06
Kristdemokraterna har under många år varit pådrivande i frågan om vårdpersonalens rätt till fortbildning. Våren 2022 drev de tillsammans med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet igenom ett beslut i riksdagen om att vårdpersonal ska ha rätt till kontinuerlig fortbildning.
I höstas lade en utredning fram lagförslag som kan göra verklighet av detta. Det välkomnades av både Vårdförbundet och Läkarförbundet. Läkares fortbildning har mer än halverats de senaste 20 åren och i lika många år har Läkarförbundet lyft fram behovet av en förändring. När det gäller Vårdförbundets professioner är kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning näst intill obefintlig.
Men nu när ett förslag ligger på bordet har sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) fått kalla fötter. Hon vill inte att ansvaret och kostnaderna för fortbildning ska föras över från regionerna till staten och menar att en lagreglering skulle innebära just det, säger hon i Dagens Medicin 12 mars 2026.
Men regionerna, och alla andra arbetsgivare i hälso- och sjukvården, har redan detta ansvar. Det finns uttryckt på olika sätt i hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, arbetsmiljölagen, lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen. Dessutom är det reglerat i kollektivavtal. Med andra ord handlar det inte om ett nytt uppdrag till regionerna – utan om att förtydliga ett ansvar som regionerna redan har, men som de inte tar.
Skälen till att det behövs en särskild reglering av hälso- och sjukvårdpersonalens fortbildning är flera. Till att börja med har fortbildningen minskat drastiskt, samtidigt som kunskapsutvecklingen sker i en rasande takt. För att patienter ska få den bästa tillgängliga vården behöver legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal få en regelbunden fortbildning.
I de flesta jämförbara länder finns därför tydliga och bindande krav på fortbildning – men inte i Sverige. 2005 deltog en läkare i 9,1 dagar extern fortbildning per år. 2022 var vi nere på 4,2 dagar extern fortbildning. Under 2022 fick hela 18 procent av läkarna inte någon extern fortbildning alls. För Vårdförbundets professioner ser det än värre ut. Omfattningen på fortbildningen är inte reglerad och i bästa fall får barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor upp till 3 dagar per år. Det visar medlemsundersökningar från förbunden.
Att investera i fortbildning är helt nödvändigt för att kvalitetssäkra vården. Fortbildning kan samtidigt bidra till lägre kostnader, till exempel genom introduktion av effektivare, billigare och enklare metoder. Bara genom att minska antalet extra vårddagar som vårdskador medför skulle en mer strukturerad fortbildning kunna spara många miljarder kronor.
Utebliven fortbildning innebär en risk för patienterna och utgör ett problem för den legitimerade vårdpersonalens arbetsmiljö. Många vårdanställda tvingas i dag lägga såväl privata pengar som fritid på fortbildning, för att kunna göra ett bra jobb.
Hittills har inte regionerna arbetat tillräckligt aktivt för att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen får den fortbildning de behöver. Ibland saknas budget. I andra fall råder osäkerhet kring var ansvaret för fortbildning ligger.
Därför behöver ansvaret för fortbildning tydliggöras, både för arbetsgivarna och för hälso- och sjukvårdens personal. Detta är något som Kristdemokraterna har slagits för i flera år. Den tidigare ministern tog initiativ till att tillsätta utredningen, som presenterade sitt förslag på reglering av fortbildning förra sommaren. Förslaget togs emot väl av alla relevanta remissinstanser, inklusive Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Patienter ska kunna lita på att vårdens personal har uppdaterade kunskaper, oavsett var i landet de bor. Och vårdens personal ska känna sig trygga i att de får den kompetensutveckling de behöver för att kunna ge god vård under ett långt arbetsliv.
Vi uppmanar därför Elisabet Lann att gå vidare med utredningens förslag om att reglera ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalens fortbildning. Kristdemokraterna har haft en viktig roll i att driva frågan, men om de backar nu riskerar de att svika både vårdens personal och patienterna. En reform för stärkt kompetens är nödvändig för en trygg, jämlik och modern sjukvård.
Hanna Kataoka ordförande för Läkarförbundet
Sineva Ribeiro förbundsordförande för Vårdförbundet