Örebro växer, men inte BVC

På BVC, två barn i förgrunden, en sjuksköterska vid ett skrivbord i bakgrunden

Örebro växer så det knakar. Befolkningstätheten har ökat med 58 % de senaste 25 åren vilket placerar Örebro kommun på en bronsplacering i tillväxtligan i landet. Men det räcker inte med att bygga bostäder. Med ett ökat antal bostäder följer att ökat antal människor och familjer vilket ställer krav på tillgång till vård, skola och omsorg.

Länets barnavårdscentraler är i kris. Under lång tid har bemanningssituationen varit alltför låg och skapat ohållbar arbetsmiljö för de specialistsjuksköterskor som finns i verksamheterna. I och med arbetsgivarens oförmåga att erbjuda tillräckligt attraktiva villkor, såsom god löneutveckling och hälsosam arbetsmiljö, så har flera barnavårdcentraler stått helt utan personal och därför tvingats stänga. Men patienterna, det vill säga barnen som ska besöka BVC regelbundet för vaccinationer och hälsokontroller har inte upphört att existera, utan är i samma behov av vård som alltid.

Resultatet har blivit att de barnavårdscentraler som har personal fått överta de arbetsuppgifter som den stängda enheten skulle haft. Något som lett till en alltför tung belastning för de anställda. Dessutom har de befintliga vårdprogram som utarbetats för barnets bästa blivit naggat i kanten för att kunna hanteras någorlunda av en redan överfull mottagning. Hembesök bortprioriteras trots vetenskapliga belägg som styrker betydelsen av just hembesök och risken ökar för att utvecklingsförseningar, syn- och hörselnedsättningar och social utsatthet blir oupptäckt i och med färre antal besök. Det utökade ansvaret ger inte heller något extra i lön, trots att man faktiskt adderar arbetsuppgifter som egentligen skulle hanteras av en kollega, ovanpå de redan existerande arbetsuppgifterna.

Konstant stress och en känsla av otillräcklighet

Vad blir konsekvensen av detta? Den eftertraktade professionen som finns i tjänst på länets BVC-mottagningar går på knäna och kan inte leva upp till det uppdrag som deras arbete medför. Sjuksköterskorna lämnar sitt arbete med en känsla av otillräcklighet och en konstant stress. Det finns en överhängande risk att personalen blir utmattad och antingen sjukskrivs eller söker sig efter ett nytt arbete, något som leder till att fler barnavårdscentraler tvingas stänga.

BVC-verksamheterna i Region Örebro Län befinner sig i en negativ spiral, ett ogynnsamt hamsterhjul där arbetsgivaren försöker täppa till alla hål med häftmassa, trots att det läcker som ett såll. När man lyckas bemanna en tom enhet så blir en annan stängd på grund av bemanningsbrist.

Lösningen är egentligen enkel

För att kunna möta nutidens och framtidens behov måste vården expandera, det gäller inte minst vår primärvård där barnavårdscentraler ingår. Arbetsgivarens inställning och agerande leder till risker, inte bara för personalens hälsa, utan även för barnen och deras familjer som förtjänar en god och säker vård. Genom att erbjuda goda villkor i form av utbildningstjänster, skälig löneutveckling och möjligheter att påverka sitt arbete kommer vi långt. Men istället för dessa till synes enkla åtgärder, lappar man och lagar en alltför trasig verksamhet med risk för allvarliga konsekvenser som följd. Var finns långsiktigheten?

Åsa Mörner
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Örebro
Leg. sjuksköterska och barnmorska