Sjukfrånvaron i den kvinnodominerade välfärden är alldeles för hög. Vi som parter har gjort mycket, men det är uppenbart att det inte har räckt – vi har inte haft tillräckligt starkt fokus på frågan. För att säkra kompetensförsörjningen och förbättra arbetsmiljön sätter vi nu ett skarpt mål om att sjukfrånvaron bland välfärdens medarbetare inte ska vara högre än på övriga arbetsmarknaden. Genom vår partsgemensamma arena Välfärdsrådet bjuder vi in regeringen till vårt arbete.

Välfärden är grunden för ett tryggt och demokratiskt samhälle. Det är våra 1,3 miljoner medarbetare och medlemmar i skolan, vården och omsorgen som varje dag ser till att barn och elever får möjlighet att utvecklas, att patienter får vård, att unga i utsatthet får stöd och att äldre får en trygg och meningsfull omsorg. Utan medarbetare med rätt kompetens stannar välfärden.

Samtidigt har medarbetare i välfärden en högre sjukfrånvaro jämfört med anställda i andra sektorer. Det påverkar framför allt den enskilda individen, men också verksamheternas möjligheter till kompetensförsörjning, kontinuitet och kvalitet. Kvinnors sjukfrånvaro är betydligt högre än mäns. Och när tre av fyra av de anställda i välfärden är kvinnor, blir sjukfrånvaro ett tydligt jämställdhetsproblem som påverkar hela vårt samhälle.

Vi vet att vägen till att skapa friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser är lång och att vi inte är framme än. Vi tar arbetet på största allvar och är medvetna om att mer behöver göras. Medarbetare ska ha inflytande över sin arbetssituation och tidiga insatser ska göras vid tecken på ohälsa. Chefer ska kunna bedriva ett nära och tillgängligt ledarskap. Med en rimlig arbetssituation och ett rimligt antal medarbetare per chef skapas ökade förutsättningar för att arbeta förebyggande med god arbetsmiljö och hälsa. Vinsten är dubbel – individen drabbas inte av ohälsa och välfärden får fler medarbetare på plats.

För att minska sjukfrånvaron tar vi, fack och arbetsgivare i välfärden, nu ett långsiktigt helhetsgrepp över alla välfärdens verksamheter. Vårt mål är att sjukfrånvaron hos välfärdens medarbetare inte ska vara högre än på arbetsmarknaden i övrigt. Utöver det är vi överens om att kvinnor inte ska ha högre sjukfrånvaro än män samt att rätten till hälsa, arbete och arbetsförmåga inte får begränsas av bristande ekonomiska eller organisatoriska resurser eller ojämlika förutsättningar, varken i eller utanför arbetslivet.

För att vårt arbete ska få önskad effekt måste också regeringen ta ett större ansvar. Under lång tid har regeringar talat om höjda ambitioner för välfärden. Då måste det finnas en rimlig balans mellan krav och resurser i de politiska besluten från regering och riksdag. Framför allt genom att välfärden får långsiktiga och stabila förutsättningar. Vi ser tre konkreta åtgärder regeringen kan genomföra här och nu:

  1. Värdesäkra de generella statsbidragen till kommuner och regioner. I dag sker inte det. Eftersom statsbidragen inte räknas upp med löner och inflation, innebär det i praktiken att välfärden gått miste om 18 miljarder kronor i generella statsbidrag mellan 2022 och 2026. Pengar minskar i sig inte sjukfrånvaron, men de skapar ökade möjligheter att planera långsiktiga insatser.  
  2. Säkra kompetensförsörjningen i hela landet. Kompetensförsörjningen i välfärden är en nyckelfråga för att vi ska kunna minska sjukfrånvaron. Tillgång till fler kollegor och chefer i hela landet kräver att det statliga utbildningssystemet dimensioneras bättre. Fack, arbetsgivare och regering behöver tillsammans diskutera förutsättningar för utbildning, omställning och matchning så att fler kan och vill arbeta i välfärden. Samtidigt är vi medvetna om att hur stor kompetensbristen än är så måste arbetsmiljön förbättras för att personal ska vilja stanna kvar i yrket.
  3. Ta ansvar tillsammans med parterna. En verklig ambitionshöjning för välfärden kräver att regeringen, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna arbetar tillsammans. Vi har ett gemensamt ansvar för att hantera helheten och de strukturella drivkrafterna bakom hög sjukfrånvaro.

Nu bjuder vi in regeringen till Välfärdsrådet, den självklara arenan för fortsatt dialog. Frågor om hållbar arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro, kompetensförsörjning och långsiktig finansiering hänger nära samman och måste också hanteras tillsammans.

Vi ser att det krävs kontinuitet över mandatperioder, med tydliga åtaganden som ger varaktig effekt och som inte bygger på tillfälliga satsningar eller kortsiktiga projektmedel. Tillsammans kan vi ta ansvar för en starkare välfärd, där människor kan arbeta hållbart, verksamheter utvecklas och kvaliteten för invånarna säkras över tid.

Heike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSR

Sophia Godau
Ordförande Vårdförbundet

Anna Olskog
Ordförande Sveriges Lärare

Hanna Kataoka
Ordförande Sveriges läkarförbund

Veronica Magnusson
Ordförande Vision

Malin Ragnegård
Ordförande Kommunal

Anna Troberg
Ordförande Akademikeralliansens representantskap

Anders Henriksson
Ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Leif Sandberg
Vice ordförande SKR

Carina Wutzler
Vice ordförande SKR

Uppdaterad: