Vårdköer, brist på personal och ohållbara villkor gör att svensk hälso- och sjukvård inte alltid är så säker som den borde vara. I dag, på Patientsäkerhetsdagen, är det dags för omvalda och nyvalda politiker att omsätta sina löften i handling, skriver Sophia Godau och Emma Brulin.
Införd i Aftonbladet 2026-09-17
Forskning, både internationellt och i Sverige, visar ett tydligt samband mellan hög arbetsbelastning, stressrelaterad ohälsa och försämrad vårdkvalitet. Den visar också att vårdskador har ökat över tid i takt med att vårdpersonalen rapporterar en högre grad av utmattning. Sambandet är svårt att bortförklara.
Trots det behandlas arbetsmiljö och patientsäkerhet fortfarande som två olika frågor. Det är ett misstag. En god arbetsmiljö är en förutsättning för säker vård.
Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor vill ge patienterna den vård de har rätt till. Men inget system kan långsiktigt bygga på att personalen ständigt kompenserar för brister genom övertid, hög arbetsbelastning och uppoffringar.
Sverige har alla förutsättningar att erbjuda vård i världsklass. För att skapa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård måste de strukturella problemen åtgärdas – inte som idag bara beskrivas och analyseras.
Nu måste valets viktigaste fråga flytta från väntrummet till beslutsrummen. Alla politiska beslutsfattare på nationell och regional nivå behöver ta ledningen för en vård med hållbara villkor – där en god arbetsmiljö är en självklar förutsättning för säker och jämlik vård. Det nås genom:
Långsiktig finansiering. För att säkra kompetens, kvalitet och beredskap krävs stabil och tillräcklig finansiering som följer kostnadsutvecklingen över tid.
Helhetsgrepp om arbetsmiljön. Arbetsmiljö och patientsäkerhet måste integreras fullt ut. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska systematiskt undersökas, riskbedömas, åtgärdas och följas upp.
Minskad onödig administrativ börda. Takten i arbetet med den nationella samordningen av vårdens digitala system måste öka. I dag stjäl ineffektiva system tid från patienterna, gör arbetet mindre attraktivt och ökar belastningen på personalen.
Ett starkare ledarskap. En nationell ledarskapsutbildning för chefer i vården, som sträcker sig bortom första linjens chefer, bör införas. Att leda en komplex verksamhet med ansvar för liv och hälsa kräver rätt kompetens och mandat.
En nationell modell för patientsäker bemanning. En nationell modell för patientsäker bemanning bör tas fram, där det tydliggörs hur många patienter varje legitimerad yrkesgrupp kan ansvara för – i linje med kraven på en jämlik och säker vård. Modellen bör tas fram av Socialstyrelsen eller likvärdig myndighet i nära samverkan med professionen.
Antingen fortsätter vi att lappa och laga ett system som bygger på att personalen kompenserar för bristerna. Eller så bygger vi en vård som är säker från början. Det är inte fler analyser som saknas. Det är politisk handlingskraft. Vi har lösningar och vet att det är möjligt att göra svensk hälso- och sjukvård ännu starkare. Låt oss nu under denna mandatperiod tillsammans göra det möjligt.
Sophia Godau, förbundsordförande
Emma Brulin, Leg. Sjuksköterska, docent och lektor, Karolinska Institutet