Vallöften om välfärden duggar tätt. Välfärden sägs vara den viktigaste frågan och bör därför tas på allvar av samtliga partier. Men vi inom Facken i Välfärden ser hur politiken har gjort andra prioriteringar de senaste åren. Om de generella statsbidragen hade värdesäkrats mot kostnadsutvecklingen hade kommuner och regioner haft 42 miljarder kronor mer att röra sig med under mandatperioden.
Debattartikel i Aftonbladet 2026-09-05
När kommuner och regioner inte får en ekonomi i balans blir resultatet att allt fler får stå i nya långa vårdköer, större skolklasser, nedrustat förebyggande socialt arbete och färre kollegor i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.
Avsaknaden av prioritering av välfärden i rikspolitiken slår hårt mot våra medlemmars arbetsvardag. Välfärden har arbetsmarknadens högsta sjukskrivningstal. Det är ont om kollegor, vakanser som inte tillsätts och en personalomsättning som gör att erfarna kollegor ofta är en bristvara på många arbetsplatser.
De politiska partierna vet att väljarna tycker att välfärden är det viktigaste i valet. Det visar inte minst Facken i välfärdens senaste rapport där välfärdens anställda uppger att partiernas svar kring välfärden kommer att vara avgörande för hur de röstar i höstens val. Ändå innehåller den här valrörelsen få konkreta löften som skulle göra skillnad i välfärdsarbetarnas vardag. I stället haglar det ofinansierade utspel och riktade statsbidrag ingen bett om.
Häromveckan sa finansministern att det finns ett reformutrymme på 50 miljarder kronor de närmaste fyra åren, dvs cirka 12 miljarder kronor per år. Konjunkturinstitutet har däremot sagt att reformutrymmet är 95 miljarder kronor den närmaste mandatperioden, dvs 23 miljarder kronor per år.
För att återupprusta välfärden behöver reformutrymmet användas via de generella statsbidragen. En indexering av de generella statsbidragen skulle kosta 11 miljarder kronor det första året. Det skulle ge en långsiktighet i finansieringen och en möjlighet för kommuner och regioner att kunna planera sina budgetar och anställa fler medarbetare.
Bara i årets budgetar har 40 miljarder lagts på skattesänkningar och andra kortsiktiga skattesatsningar. Samma ekonomiska utrymme skulle i stället kunna användas till sådana långsiktiga satsningar som välfärden behöver mest: fler kollegor, minskad stress och bättre arbetsmiljö. De senaste årens urholkning av välfärdens finansiering har satt kommuner och regioner under hård press. Sjuktalen är höga och kostnaderna för sjukfrånvaro uppgår till omkring 50 miljarder kronor per år. Det är pengar som skulle kunna användas mycket bättre – till en välfärd där det finns tid för människor och där personalen orkar stanna kvar.
När vi nu har endast dagar kvar till valet behöver de olika partierna ge tydliga och konkreta besked kring välfärdens finansiering. Vi inom Facken i välfärden kräver:
Värdesäkring av statsbidragen så att de automatiskt följer inflation, löneutveckling och demografiska förändringar.
Stopp för ”pressmeddelandepengarna”. Politiska satsningar ska redovisas mot faktiska kostnadsökningar och inte framställas som förstärkningar när de i praktiken innebär nedskärningar
Samtliga partier behöver sluta upp bakom en långsiktig och värdesäkrad finansiering av välfärden. Men ett särskilt ansvar vilar på de regeringsbärande partierna.
Socialdemokraterna har lovat att värdesäkra statsbidragen - det löftet förväntar vi oss att de håller. Moderaterna har inte lovat att värdesäkra statsbidragen - det löftet förväntar vi oss att de ger.
För Facken i Välfärden:
Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal
Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare
Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision
Sophia Godau, förbundsordförande, Vårdförbundet