Vårdförbundet tillstyrker Socialstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret och nya föreskrifter för registret över administrerade läkemedel. Förbundet noterar samtidigt att konsekvensbeskrivningarna saknar en analys av konsekvenserna i arbetsmiljön för den personal som ska utföra uppgifterna.
Remissvar beträffande förslag till ändringar i föreskrifterna (HSLF-FS 2023:33) om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister och förslag till föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens register över administrerade läkemedel (HSLF-FS 202X:XX)
Vårdförbundets synpunkter
Vårdförbundet välkomnar förslagen och instämmer i att en rikstäckande och strukturerad insamling av uppgifter från hälso- och sjukvården kan skapa bättre förutsättningar för uppföljning och kvalitetssäkring. Bättre statistik kan också bidra till bättre beslutsunderlag och stärka underlaget för forskning och kunskapsutveckling.
Vårdförbundet var positivt till utökad uppgiftsinsamling och mer ändamålsenliga, enhetliga och överblickbara regler redan i sitt remissvar över betänkandet Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57). I förbundets remissvar 2025-01-24 framhöll förbundet att Socialstyrelsen i sitt föreskriftsarbete rörande förslagen i betänkandet, borde fördjupa sig i de ekonomiska konsekvenser som skulle kunna uppstå med anledning av utökad administration.
Förbundet kan konstatera att konsekvensbeskrivningen i förslaget till uppgiftsskyldighet till patientregistret innehåller vissa beräkningar bland annat rörande tid för ökad administration. Konsekvensbeskrivningen tar även upp uppskattningar av kostnader för bl.a. utbildning, insamling och rapportering av uppgifter.
Konsekvensbeskrivningen i förslaget beträffande administrerade läkemedel innehåller inga uppskattningar av tidsåtgång eller någon uppskattning i siffror av kostnader för exempelvis utbildning, insamling och rapportering. Detta är en stor brist i förslaget.
Ingen av konsekvensbeskrivningarna tar upp arbetsmiljökonsekvenser för den hälso- och sjukvårdspersonal som ska utföra uppgifterna.
Vårdförbundet konstaterar i en rapport, Den dumma digitaliseringen (2025), att sjuksköterskor spenderar i genomsnitt fem timmar per dag framför datorn och att cirka 15 minuter av den tiden består av att registrera statistik och rapportera till kvalitetsregister. Den totala kostnaden för enbart dessa uppgifter uppskattas i rapporten till 2,3 miljarder per år. Det administrativa arbetet tar bort mer och mer från mötet med patienten. Minskad tid med patienten leder i sin tur till utebliven vård vilket skapar ökad stress och försämrad arbetsmiljö.
Även om det är viktigt med förbättrad statistik vill Vårdförbundet framhålla att genomförandet av den rapportering som kommer att krävas är beroende av att hälso- och sjukvårdens professioner får de resurser som krävs för uppdraget. De professioner som troligen kommer att genomföra rapporteringen i praktiken är de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar, dvs. barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Konsekvenserna för dessa yrkesgrupper har inte analyserats tillräckligt. Vårdförbundet vill understryka att ett genomförande av rapporteringen förutsätter att vårdgivarna avsätter tillräckliga resurser för att en inrapportering av hälsodata inte ska belasta hälso- och sjukvårdspersonalen med ytterligare utökad administrativ tid. Det är också nödvändigt att ta fram tekniska lösningar som automatiserar inrapporteringen. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste kunna utföra de nya uppgifterna utan att arbetsbelastning och arbetsmiljö påverkas negativt.
Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsen
Vårdförbundet tillstyrker Socialstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret och nya föreskrifter för registret över administrerade läkemedel. Förbundet noterar samtidigt att konsekvensbeskrivningarna saknar en analys av konsekvenserna i arbetsmiljön för den personal som ska utföra uppgifterna.
Remissvar beträffande förslag till ändringar i föreskrifterna (HSLF-FS 2023:33) om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister och förslag till föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens register över administrerade läkemedel (HSLF-FS 202X:XX)
Vårdförbundets synpunkter
Vårdförbundet välkomnar förslagen och instämmer i att en rikstäckande och strukturerad insamling av uppgifter från hälso- och sjukvården kan skapa bättre förutsättningar för uppföljning och kvalitetssäkring. Bättre statistik kan också bidra till bättre beslutsunderlag och stärka underlaget för forskning och kunskapsutveckling.
Vårdförbundet var positivt till utökad uppgiftsinsamling och mer ändamålsenliga, enhetliga och överblickbara regler redan i sitt remissvar över betänkandet Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57). I förbundets remissvar 2025-01-24 framhöll förbundet att Socialstyrelsen i sitt föreskriftsarbete rörande förslagen i betänkandet, borde fördjupa sig i de ekonomiska konsekvenser som skulle kunna uppstå med anledning av utökad administration.
Förbundet kan konstatera att konsekvensbeskrivningen i förslaget till uppgiftsskyldighet till patientregistret innehåller vissa beräkningar bland annat rörande tid för ökad administration. Konsekvensbeskrivningen tar även upp uppskattningar av kostnader för bl.a. utbildning, insamling och rapportering av uppgifter.
Konsekvensbeskrivningen i förslaget beträffande administrerade läkemedel innehåller inga uppskattningar av tidsåtgång eller någon uppskattning i siffror av kostnader för exempelvis utbildning, insamling och rapportering. Detta är en stor brist i förslaget.
Ingen av konsekvensbeskrivningarna tar upp arbetsmiljökonsekvenser för den hälso- och sjukvårdspersonal som ska utföra uppgifterna.
Vårdförbundet konstaterar i en rapport, Den dumma digitaliseringen (2025), att sjuksköterskor spenderar i genomsnitt fem timmar per dag framför datorn och att cirka 15 minuter av den tiden består av att registrera statistik och rapportera till kvalitetsregister. Den totala kostnaden för enbart dessa uppgifter uppskattas i rapporten till 2,3 miljarder per år. Det administrativa arbetet tar bort mer och mer från mötet med patienten. Minskad tid med patienten leder i sin tur till utebliven vård vilket skapar ökad stress och försämrad arbetsmiljö.
Även om det är viktigt med förbättrad statistik vill Vårdförbundet framhålla att genomförandet av den rapportering som kommer att krävas är beroende av att hälso- och sjukvårdens professioner får de resurser som krävs för uppdraget. De professioner som troligen kommer att genomföra rapporteringen i praktiken är de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar, dvs. barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Konsekvenserna för dessa yrkesgrupper har inte analyserats tillräckligt. Vårdförbundet vill understryka att ett genomförande av rapporteringen förutsätter att vårdgivarna avsätter tillräckliga resurser för att en inrapportering av hälsodata inte ska belasta hälso- och sjukvårdspersonalen med ytterligare utökad administrativ tid. Det är också nödvändigt att ta fram tekniska lösningar som automatiserar inrapporteringen. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste kunna utföra de nya uppgifterna utan att arbetsbelastning och arbetsmiljö påverkas negativt.
VÅRDFÖRBUNDET
Sophia Godau
Förbundsordförande