Avstyrkande av fortsatt särreglering av abortläkemedel
Vårdförbundet avstyrker Läkemedelsverkets förslag om att behålla särskilda begränsningar för läkemedel innehållande mifepriston och att endast läkare ska kunna rekvirera dessa. Förbundet anser att abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept av både läkare och barnmorskor efter individuell medicinsk bedömning, och att regelverket bör främja en mer sammanhållen, tillgänglig och personcentrerad vårdprocess.
Vårdförbundet remissvar avseende förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel samt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.
Förbundet avstyrker den del av förslaget som innebär att läkemedel innehållande mifepriston även fortsättningsvis ska omfattas av särskilda begränsningar avseende förordnande och utlämnande samt förslaget som innebär att endast läkare ska kunna rekvirera mifepriston.
Vårdförbundets allmänna synpunkter
Vårdförbundet delar regeringens ambition att skapa en god, säker och tillgänglig abortvård. Förbundet anser dock att den föreslagna regleringen innebär att mifepriston fortsatt särbehandlas utan att tillräckliga medicinska eller patientsäkerhetsmässiga skäl redovisas. Förbundets bedömning är att regleringen därför inte framstår som proportionerlig i förhållande till läkemedlets riskprofil eller till de mål om ökad tillgänglighet och självbestämmande som ligger bakom den förändrade abortlagstiftningen.
Vårdförbundets närmare synpunkter
Vårdförbundet välkomnar de förändringar som syftar till att modernisera abortvården och stärka den abortsökandes möjligheter att själv bestämma när och var en medicinsk abort ska genomföras. Förbundet har länge verkat för en mer tillgänglig, personcentrerad och sammanhållen abortvård där individens självbestämmande står i centrum.
Den medicinska aborten har sedan abortlagens tillkomst utvecklats till den helt dominerande metoden för abort i Sverige. Nästan 97 procent av alla aborter genomförs idag medicinskt och en stor majoritet av dessa fullföljs helt eller delvis i hemmet. Utvecklingen av vården, tillgänglig vetenskaplig evidens samt regeringens förslag till ny abortlagstiftning motiverar enligt Vårdförbundets uppfattning ett moderniserat regelverk som utgår från dagens vårdpraxis och inte från de förutsättningar som rådde när abortlagen infördes.
Vårdförbundet anser att reglering av läkemedel ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, patientsäkerhet samt proportionalitet. Särskilda begränsningar bör endast införas när det föreligger tydliga och väl underbyggda medicinska eller säkerhetsmässiga skäl.
Särregleringen av mifepriston saknar tillräcklig grund
Läkemedelsverket föreslår att mifepriston även fortsättningsvis endast ska kunna lämnas ut mot rekvisition till särskilt godkända verksamheter och inte mot recept till en enskild patient. Som motiv anges främst läkemedlets användningsområde samt att frågan om receptförskrivning bedömts behöva analyseras ytterligare.
Vårdförbundet anser att detta inte utgör en tillräcklig grund för fortsatt särreglering.
Av konsekvensutredningen framgår att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) funnit vetenskapligt stöd för att behandling med mifepriston i hemmet är lika effektiv som behandling på vårdinrättning. Det finns inte heller någon påvisbar skillnad avseende följsamhet eller komplikationer och komplikationer relaterade till behandlingen är ovanliga. Konsekvensutredningen redovisar samtidigt inte någon dokumenterad patientsäkerhetsrisk som är specifik för mifepriston och som motiverar att läkemedlet ska omfattas av särskilda begränsningar som inte gäller för andra receptbelagda läkemedel.
Vårdförbundet bedömer därför att den föreslagna regleringen inte framstår som proportionerlig. Om ett läkemedel ska omfattas av särskilda restriktioner bör det kunna visas att läkemedlets riskprofil motiverar detta. Sådan argumentation saknas i remissunderlaget.
Abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept
Vårdförbundet anser att abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept efter individuell medicinsk bedömning.
Läkemedelsverket konstaterar att utredningen om en förändrad abortlag inte föreslog något förbud mot förskrivning av abortläkemedel utan att frågan bedömdes behöva ytterligare analys. Myndigheten hänvisar huvudsakligen till framförda farhågor och bedömningar om komplexitet, men redovisar inte några nya vetenskapliga underlag som visar att receptförskrivning skulle vara olämplig eller medföra oacceptabla patientsäkerhetsrisker.
Vårdförbundet anser att det är svårt att förena den föreslagna begränsningen med de övergripande målen bakom den nya abortlagstiftningen. Om lagstiftaren anser att en medicinsk abort kan genomföras i hemmet, om vetenskapligt stöd visar att behandling med mifepriston i hemmet är säker och effektiv samt om individens självbestämmande ska stärkas, framstår det som inkonsekvent att samtidigt upprätthålla ett generellt förbud mot receptförskrivning av abortläkemedel.
En möjlighet till receptförskrivning skulle skapa en mer sammanhållen och tillgänglig vårdprocess, minska onödig administration och ge patienter bättre möjligheter att själva planera sin vård utifrån sina individuella förutsättningar.
Förslaget riskerar dessutom att skapa en fragmenterad läkemedelsbehandling. Vårdförbundet ställer sig därför särskilt frågande till Läkemedelsverkets bedömning att endast de läkemedel som direkt används för att genomföra aborten ska omfattas av utlämnandebestämmelsen. Av konsekvensutredningen framgår uttryckligen att exempelvis smärtstillande och blödningshämmande läkemedel inte ska kunna lämnas ut med stöd av den föreslagna regleringen.
Smärta utgör en välkänd och förväntad del av den medicinska abortprocessen. Smärtlindring är därför en integrerad del av behandlingen. Det framstår som ologiskt att vården ska kunna lämna ut abortläkemedel men inte de läkemedel som krävs för att hantera de förväntade symtom som behandlingen ger upphov till. Konsekvensen riskerar att bli att patienten behöver få abortläkemedlen från vårdgivaren men därefter hämta ut smärtstillande läkemedel separat från apotek. För vissa patienter kan det dessutom vara aktuellt med receptbelagd smärtlindring. En sådan ordning skapar en mer komplicerad vårdprocess utan tydlig patientnytta och riskerar att försämra tillgängligheten, särskilt för patienter som har långt till sjukvårdsinrättning och apotek eller befinner sig i en utsatt situation.
Detta illustrerar enligt Vårdförbundet ytterligare varför abortläkemedel bör kunna förskrivas på samma sätt som andra läkemedel. En samlad receptförskrivning av de läkemedel som behövs för aborten, inklusive nödvändig symtomlindring, skulle skapa en mer sammanhållen, säker och personcentrerad vårdprocess.
Kravet på att endast läkare får rekvirera läkemedlet bör omprövas
Vårdförbundet avstyrker även den del av förslaget som innebär att endast läkare ska kunna rekvirera mifepriston.
Läkemedelsverket konstaterar i konsekvensutredningen att barnmorskor redan idag har ett omfattande ansvar inom abortvården, ofta handlägger tidiga medicinska aborter självständigt och bör kunna lämna ut abortläkemedel till patienten. Myndigheten bedömer dessutom att ett ökat ansvar för barnmorskor innebär en effektivare användning av vårdens samlade kompetens. Det framstår därför som motsägelsefullt att barnmorskor ska kunna ansvara för stora delar av abortprocessen och lämna ut läkemedlen till patienten, men samtidigt vara uteslutna från möjligheten att rekvirera dem.
Förbundet har tidigare framfört att barnmorskor har den kompetens och erfarenhet som krävs för ett utökat ansvar avseende läkemedel inom kunskapsområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Samma bedömning görs avseende abortvården.
Vårdförbundets avslutande synpunkter
Vårdförbundet bedömer att:
det saknas vetenskaplig och patientsäkerhetsmässig grund för att mifepriston även fortsättningsvis ska särregleras
abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept efter individuell medicinsk bedömning
den föreslagna regleringen riskerar att skapa en fragmenterad vårdprocess där patienten behöver få olika delar av behandlingen från olika aktörer
smärtlindring utgör en integrerad del av den medicinska abortbehandlingen och regelverket bör utformas så att hela behandlingen kan hanteras sammanhållet
kravet på att endast läkare ska kunna rekvirera läkemedlet inte speglar dagens ansvarsfördelning inom abortvården
barnmorskors kompetens bör tas tillvara i större utsträckning inom abortvården
Vårdförbundet avstyrker därför förslaget om fortsatt särreglering av mifepriston och anser att abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept av både läkare och barnmorskor efter individuell medicinsk bedömning. Vidare anser förbundet att regelverket bör utformas så att abortbehandlingen, inklusive nödvändig symtomlindring, kan erbjudas genom en sammanhållen, tillgänglig och personcentrerad vårdprocess.
Avstyrkande av fortsatt särreglering av abortläkemedel
Vårdförbundet avstyrker Läkemedelsverkets förslag om att behålla särskilda begränsningar för läkemedel innehållande mifepriston och att endast läkare ska kunna rekvirera dessa. Förbundet anser att abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept av både läkare och barnmorskor efter individuell medicinsk bedömning, och att regelverket bör främja en mer sammanhållen, tillgänglig och personcentrerad vårdprocess.
Vårdförbundet remissvar avseende förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel samt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.
Förbundet avstyrker den del av förslaget som innebär att läkemedel innehållande mifepriston även fortsättningsvis ska omfattas av särskilda begränsningar avseende förordnande och utlämnande samt förslaget som innebär att endast läkare ska kunna rekvirera mifepriston.
Vårdförbundets allmänna synpunkter
Vårdförbundet delar regeringens ambition att skapa en god, säker och tillgänglig abortvård. Förbundet anser dock att den föreslagna regleringen innebär att mifepriston fortsatt särbehandlas utan att tillräckliga medicinska eller patientsäkerhetsmässiga skäl redovisas. Förbundets bedömning är att regleringen därför inte framstår som proportionerlig i förhållande till läkemedlets riskprofil eller till de mål om ökad tillgänglighet och självbestämmande som ligger bakom den förändrade abortlagstiftningen.
Vårdförbundets närmare synpunkter
Vårdförbundet välkomnar de förändringar som syftar till att modernisera abortvården och stärka den abortsökandes möjligheter att själv bestämma när och var en medicinsk abort ska genomföras. Förbundet har länge verkat för en mer tillgänglig, personcentrerad och sammanhållen abortvård där individens självbestämmande står i centrum.
Den medicinska aborten har sedan abortlagens tillkomst utvecklats till den helt dominerande metoden för abort i Sverige. Nästan 97 procent av alla aborter genomförs idag medicinskt och en stor majoritet av dessa fullföljs helt eller delvis i hemmet. Utvecklingen av vården, tillgänglig vetenskaplig evidens samt regeringens förslag till ny abortlagstiftning motiverar enligt Vårdförbundets uppfattning ett moderniserat regelverk som utgår från dagens vårdpraxis och inte från de förutsättningar som rådde när abortlagen infördes.
Vårdförbundet anser att reglering av läkemedel ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, patientsäkerhet samt proportionalitet. Särskilda begränsningar bör endast införas när det föreligger tydliga och väl underbyggda medicinska eller säkerhetsmässiga skäl.
Särregleringen av mifepriston saknar tillräcklig grund
Läkemedelsverket föreslår att mifepriston även fortsättningsvis endast ska kunna lämnas ut mot rekvisition till särskilt godkända verksamheter och inte mot recept till en enskild patient. Som motiv anges främst läkemedlets användningsområde samt att frågan om receptförskrivning bedömts behöva analyseras ytterligare.
Vårdförbundet anser att detta inte utgör en tillräcklig grund för fortsatt särreglering.
Av konsekvensutredningen framgår att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) funnit vetenskapligt stöd för att behandling med mifepriston i hemmet är lika effektiv som behandling på vårdinrättning. Det finns inte heller någon påvisbar skillnad avseende följsamhet eller komplikationer och komplikationer relaterade till behandlingen är ovanliga. Konsekvensutredningen redovisar samtidigt inte någon dokumenterad patientsäkerhetsrisk som är specifik för mifepriston och som motiverar att läkemedlet ska omfattas av särskilda begränsningar som inte gäller för andra receptbelagda läkemedel.
Vårdförbundet bedömer därför att den föreslagna regleringen inte framstår som proportionerlig. Om ett läkemedel ska omfattas av särskilda restriktioner bör det kunna visas att läkemedlets riskprofil motiverar detta. Sådan argumentation saknas i remissunderlaget.
Abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept
Vårdförbundet anser att abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept efter individuell medicinsk bedömning.
Läkemedelsverket konstaterar att utredningen om en förändrad abortlag inte föreslog något förbud mot förskrivning av abortläkemedel utan att frågan bedömdes behöva ytterligare analys. Myndigheten hänvisar huvudsakligen till framförda farhågor och bedömningar om komplexitet, men redovisar inte några nya vetenskapliga underlag som visar att receptförskrivning skulle vara olämplig eller medföra oacceptabla patientsäkerhetsrisker.
Vårdförbundet anser att det är svårt att förena den föreslagna begränsningen med de övergripande målen bakom den nya abortlagstiftningen. Om lagstiftaren anser att en medicinsk abort kan genomföras i hemmet, om vetenskapligt stöd visar att behandling med mifepriston i hemmet är säker och effektiv samt om individens självbestämmande ska stärkas, framstår det som inkonsekvent att samtidigt upprätthålla ett generellt förbud mot receptförskrivning av abortläkemedel.
En möjlighet till receptförskrivning skulle skapa en mer sammanhållen och tillgänglig vårdprocess, minska onödig administration och ge patienter bättre möjligheter att själva planera sin vård utifrån sina individuella förutsättningar.
Förslaget riskerar dessutom att skapa en fragmenterad läkemedelsbehandling. Vårdförbundet ställer sig därför särskilt frågande till Läkemedelsverkets bedömning att endast de läkemedel som direkt används för att genomföra aborten ska omfattas av utlämnandebestämmelsen. Av konsekvensutredningen framgår uttryckligen att exempelvis smärtstillande och blödningshämmande läkemedel inte ska kunna lämnas ut med stöd av den föreslagna regleringen.
Smärta utgör en välkänd och förväntad del av den medicinska abortprocessen. Smärtlindring är därför en integrerad del av behandlingen. Det framstår som ologiskt att vården ska kunna lämna ut abortläkemedel men inte de läkemedel som krävs för att hantera de förväntade symtom som behandlingen ger upphov till. Konsekvensen riskerar att bli att patienten behöver få abortläkemedlen från vårdgivaren men därefter hämta ut smärtstillande läkemedel separat från apotek. För vissa patienter kan det dessutom vara aktuellt med receptbelagd smärtlindring. En sådan ordning skapar en mer komplicerad vårdprocess utan tydlig patientnytta och riskerar att försämra tillgängligheten, särskilt för patienter som har långt till sjukvårdsinrättning och apotek eller befinner sig i en utsatt situation.
Detta illustrerar enligt Vårdförbundet ytterligare varför abortläkemedel bör kunna förskrivas på samma sätt som andra läkemedel. En samlad receptförskrivning av de läkemedel som behövs för aborten, inklusive nödvändig symtomlindring, skulle skapa en mer sammanhållen, säker och personcentrerad vårdprocess.
Kravet på att endast läkare får rekvirera läkemedlet bör omprövas
Vårdförbundet avstyrker även den del av förslaget som innebär att endast läkare ska kunna rekvirera mifepriston.
Läkemedelsverket konstaterar i konsekvensutredningen att barnmorskor redan idag har ett omfattande ansvar inom abortvården, ofta handlägger tidiga medicinska aborter självständigt och bör kunna lämna ut abortläkemedel till patienten. Myndigheten bedömer dessutom att ett ökat ansvar för barnmorskor innebär en effektivare användning av vårdens samlade kompetens. Det framstår därför som motsägelsefullt att barnmorskor ska kunna ansvara för stora delar av abortprocessen och lämna ut läkemedlen till patienten, men samtidigt vara uteslutna från möjligheten att rekvirera dem.
Förbundet har tidigare framfört att barnmorskor har den kompetens och erfarenhet som krävs för ett utökat ansvar avseende läkemedel inom kunskapsområdet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Samma bedömning görs avseende abortvården.
Vårdförbundets avslutande synpunkter
Vårdförbundet bedömer att:
Vårdförbundet avstyrker därför förslaget om fortsatt särreglering av mifepriston och anser att abortläkemedel bör kunna förskrivas på recept av både läkare och barnmorskor efter individuell medicinsk bedömning. Vidare anser förbundet att regelverket bör utformas så att abortbehandlingen, inklusive nödvändig symtomlindring, kan erbjudas genom en sammanhållen, tillgänglig och personcentrerad vårdprocess.
VÅRDFÖRBUNDET
Sophia Godau
Förbundsordförande