Hur går det med lönetransparensdirektivet?
Regeringen har pausat införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Här är vad vi vet just nu och vad det kan betyda för dig.
2023 beslutade EU om ett lönetransparensdirektiv. Syftet är att stärka rätten till lika lön för lika eller likvärdigt arbete och att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Direktivet avser att stärka arbetstagarnas rätt till insyn i lönesättningen.
Sverige skulle ha infört direktivet senast den 7 juni 2026. I mars 2026 meddelade regeringen att arbetet pausas.
Vårdförbundet kräver tillsammans med andra fackliga organisationer att regeringen återupptar arbetet och genomför direktivet så snart som möjligt.
Vad innebär det för dig?
Regeringens besked skapar osäkerhet om vad som kommer att gälla framöver. Normalt behöver ett EU-direktiv genomföras i nationell lagstiftning och andra regler innan du kan använda rättigheterna fullt ut.
Samtidigt finns det delar i direktivet som kan få betydelse redan nu för anställda på offentlig sektor. Detta eftersom ett direktiv kan ha en så kallad direkt effekt gentemot offentligt anställda. Ytterst är det EU-domstolen som kan avgöra om en bestämmelse i direktivet har en sådan direkt effekt eller inte.
Vårdförbundets bedömning är att vissa bestämmelser i direktivet skulle kunna ha en direkt effekt. Det kan till exempel handla om bestämmelser som stadgar att :
- när du söker arbete får arbetsgivaren inte fråga dig om din tidigare lön (frågeförbud),
- du som arbetssökande har rätt till information om ingångslön eller löneintervall och
- du som anställd har rätt till information om din egen lönenivå och de genomsnittliga lönenivåerna.
För dig som arbetar privat är dessa rättigheter mer begränsade tills direktivet är infört i svensk lagstiftning.
Vårdförbundets krav
Vårdförbundet anser att det är viktigt att direktivet införs så snart som möjligt för att stärka medlemmars rättigheter och öka transparensen kring löner.