Politiker som ser ett behov av att höja skatten för att kunna satsa på skola, vård eller omsorg i kommunen eller regionen ska enligt regeringens utredare straffbeläggas, skriver debattörer från Facken i välfärden.
Debattartikel införd i Dagens samhälle 2026-06-17
Regeringen överväger att införa en skattebroms för att stoppa kommuner och regioner från att höja skatten framöver. Vi fackordförande i samarbetet Facken i välfärden vet att det är våra medlemmar som får ta smällen när resurserna inte räcker till. Genom att ta bort möjligheten för kommuner och regioner att vid behov höja skatten försämrar regeringen möjligheten lokalt och regionalt att åtgärda brister i välfärden och undvika nedskärningar.
De flesta håller nog med om att effektivitet är bra, men att det är svårt att sätta fingret på vad det är. Trots detta föreslås nu att effektivitet ska skrivas in, utan närmare definition, i kommunallagen. Vi anser att det finns en stor risk för att förslagen kommer att resultera i rena nedskärningar i välfärden.
För oss är en effektiv välfärd när barn går ut skolan med fullständiga betyg. Det är när socialtjänsten snabbt hittar de barn som har råkat allra mest illa ut, när äldre får den omsorg de behöver och när ambulansen kommer fram i tid. Det är inte att spara så mycket pengar som möjligt eller att begränsa kommuners och regioners handlingsfrihet när det gäller att möta de behov som finns lokalt hos dem.
Välfärden har de senaste åren drabbats hårt av en inflationschock som drivit upp alla kostnader, utan kompensation i form av statsbidrag från staten. Samtidigt behöver de hantera allt större krav från medborgarna och det omgivande samhället på beredskap, inte minst för krig i Europa och för en pågående klimatomställning. Att rusta välfärden måste få kosta. Vi ser också hur snabba beslut från USA:s president Donald Trump om krig och tullar påverkar svensk ekonomi, vilket får direkta konsekvenser för kommuner och regioner.
Att kommunerna trots denna utveckling knappt har höjt skatten under de senaste årtiondena är en bedrift. Som tyvärr har haft en baksida. Kostnaderna har i stället drabbat medarbetare i välfärden genom tuffare arbetsvillkor och otillräckligt med kollegor på flera områden. Att regionerna har behövt höja skatten är helt i linje med alla andra länder som blivit rikare under samma period. När grundläggande materiella behov tillgodoses är det naturligt att fokusera på behoven av vård och hälsa – och att vilja betala för att välfärden ska fungera.
Vi ser att välfärden har olika förutsättningar i landet och att en skattebroms skulle innebära en tydligt ökad risk för ökad ojämlikhet. Den politiker som ser ett behov av att höja skatten för att kunna göra satsningar på skola, vård eller omsorg i kommunen eller regionen, ska nu enligt regeringens utredare straffbeläggas. Även när det finns ett folkligt stöd bland invånarna.
I själva verket behöver Sverige stora satsningar på välfärden. För om vi vill göra det möjligt för fler att jobba, behöver välfärden stärkas snarare än urholkas. Om pengarna tas in lokalt eller kommer genom ett ökat statligt ansvar är en politisk avvägning.
Att stänga dörrar för lokala beslutsfattare innebär att miljarder kronor går förlorade. Pengar som skulle behöva användas för att ge omsorg, för vård i tid, för att hjälpa den som drabbas av social utsatthet, eller att hjälpa den som inte fått tillräckligt god utbildning.
Det handlar också om vilket samhälle vi vill ha. En effektiv välfärd är en välfärd som fungerar. Därför uppmanar vi, som företrädare för 1,2 miljoner medarbetare i välfärden, politikerna att stoppa skattebromsen.
Samtliga undertecknare representerar organisationer som ingår i samarbetet Facken i välfärden.
Heike Erkers
Ordförande för Akademikerförbundet SSR
Malin Ragnegård
Ordförande för Kommunal
Anna Olskog
Ordförande för Sveriges Lärare
Veronica Magnusson
Ordförande för Vision
Sophia Godau
Ordförande för Vårdförbundet