Väljarna valde vården
Nu behöver vallöftena bli verklighet. Vårdens professioner gör varje dag skillnad för patienter i hela landet – men behöver bättre förutsättningar för att kunna fortsätta leverera vård av hög kvalitet.
Sverige har alla förutsättningar att erbjuda vård i världsklass. Varje dag bidrar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor med kunskap, engagemang och kompetens som gör skillnad för patienter i hela landet. Men valets viktigaste fråga står fortfarande i väntrummet.
I dag gör vårdens professioner ett fantastiskt arbete, ofta under förutsättningar som inte är långsiktigt hållbara. Trots hård belastning fortsätter de att leverera vård av hög kvalitet och skapa trygghet för patienter och närstående. Det visar vilken kraft som finns i professionerna, men också hur viktigt det är att ge dem bättre förutsättningar att lyckas.
Nu finns en möjlighet att ta nästa steg
Vi vet vad som krävs. Nu behöver vallöften bli verklighet.
Nu är det dags att flytta valets viktigaste fråga från väntrummet till beslutsrummen.
Därför presenterar vi våra viktigaste förslag för den kommande mandatperioden. Tillsammans kan vi skapa mer tid för patienterna, bättre förutsättningar för medarbetarna och en säkrare vård i hela landet.
- Värdesäkra statsbidragen
Vården kan inte styras genom kortsiktiga satsningar. För att säkra kompetens, kvalitet och beredskap krävs stabil och tillräcklig finansiering som följer kostnadsutvecklingen över tid. - Inför en nationell ledarskapsutbildning
Chefer inom hälso- och sjukvården har ett komplext uppdrag med stort ansvar. För att skapa bättre förutsättningar behöver regeringen införa en nationell ledarskapsutbildning inom hälso- och sjukvården och omsorgen.
Stärkt ledarskap bidrar till bättre arbetsmiljö, ökad kvalitet och mer hållbara verksamheter. - Inför en nationell modell för patientsäker bemanning
Brist på personal leder till ökad belastning och risker för patientsäkerheten. Därför bör en nationell modell tas fram som tydliggör hur många patienter varje legitimerad yrkesgrupp kan ansvara för, i linje med kraven på en jämlik och säker vård.
Modellen bör tas fram av Socialstyrelsen eller likvärdig myndighet i nära samverkan med professionen. - Minska den onödiga administrativa bördan
Regeringen måste öka takten i arbetet med nationell samordning av vårdens digitala system. I dag stjäl ineffektiva system tid från patienterna, gör arbetet mindre attraktivt och ökar belastningen på personalen.
Visste du att:
- Sveriges försvarsanslag ökar med 26,6 miljarder kronor 2026, motsvarande 18 procent, till totalt 175 miljarder kronor. Under 2026 lades det nära 2 miljarder kronor mindre på hälso- och sjukvård jämfört med 2025.
- Köerna till vården minskar men Sverige saknar 1 191 somatiska vårdplatser per dag (Källa: Socialstyrelsen juni 2026).
- Nästan två av tre chefer, motsvarande 64 procent, anser att de inte har tillräcklig bemanning för att bedriva verksamheten.
- 13 532 legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor väljer att inte jobba kliniskt inom hälso-och sjukvården. De väljer bort arbetet för att arbetsmiljön och lönen är för dålig (Källa: SCB 2024 och Socialstyrelsen).
- 34 procent av Vårdförbundets medlemmar arbetar deltid. Av de som arbetar deltid anger 57 procent att det beror på behovet av vila och återhämtning.
- Svenska regioner har lagt mångmiljardbelopp på journalsystem (för att nämna två Cosmic och Millenium) och vårdinformationssystem de senaste åren.
- Försäkringskassans senaste lägesrapport från januari 2026 visar att stressrelaterad psykisk ohälsa står för den största delen av sjukskrivningarna i hälso- och sjukvården. Hög arbetsbelastning och brist på balans mellan krav och resurser är den vanligaste orsaken.