Du som får det här mejlet har en registrerad e-postadress i vårt medlemssystem och har Region Östergötland som din arbetsgivare. Borde du fått mejlet men har inte fått det? Ändra dina medlemsuppgifter via webben eller Vårdförbundet Direkt, 0771-420 420.

Löneprocessen är avslutad

Nu har jag och vice ordförande Heléne Esping samt ombudsman Eva Edelönn avslutat årets löneöversyn med arbetsgivaren Region Östergötland. Vi har haft flera avstämningsmöten där vi diskuterat lokala processerna och statistik från årets lönerevision. Vi har grundat vår kunskap och argumentation både utifrån Vårdförbundets lönepolitiska mål och de olika inspel som medlemmar och förtroendevalda har gjort både direkt till oss i presidiet men också till respektive förtroendevald coach. Vi känner oss trygga i var vi står och vad vi anser om löneöversynen i Region Östergötland, mycket tack vare er. Så fortsätt höra av er till oss förtroendevalda med facklig tid för att få råd, stöd och hjälp när det handlar om lön och löneprocessen.

Vi gör särskilda uppföljningar vad gäller sjukskrivna medlemmar och chefsmedlemmar. Det senare kommer ske 3 september tillsammans med Maria Ljung som är chefscoach från Vårdförbundet.

Så här blev utfallet

Resultatet för hela gruppen i Region Östergötland blev en löneökning på 2,81%. Det motsvarar knappt 1000 kr. Nya lönen gäller från 1 april. Vi har även fått igenom satsningar på särskilt yrkesskickliga (SY). Ni utgör 34% av medlemmarna i Regionen och även om det förekommer SY i de lägre åldrarna är merparten de som har arbetat länge i yrket. Tittar vi på lönerna 2019-2021 i RÖ har särskilt yrkesskickliga i snitt ökat sin lön med 5 822 kr.

2019
Särskilt yrkesskickliga: 3,86%
Totalt utfall: 2,76%

2020
Särskilt yrkesskickliga: 7,7%
Totalt utfall: 4,8%

2021
Särskilt yrkesskickliga: 3,4%
Totalt utfall: 2,81%

Mål och utvärdering av löneavtalet

Vårt mål med avtalet HÖK19 är att öka lönespridningen och möjligheten till en löneutveckling och en lönekarriär i yrket över tid. När det kommer till lönespridningskvoten – hur spridningen ser ut i respektive yrkeskategori har den ökat med myrsteg i år jämfört med 2020. Vår uppfattning är att lönesättande chefer i år har haft extra svårt att differentiera – alltså göra skillnad – i löneökning samt göra lönen individuell. Det vi ser är att vi alla under pandemin visat på stor yrkesskicklighet och särskild yrkesskicklighet. Vi är vårdens livsviktiga yrken och vi är vården.

Inte nöjda

Vi är självklart inte nöjda med årets utfall med tanke på det oerhörda bidrag vi alla gjort i vården det senaste året. Medlemmarna i Vårdförbundet är värda så mycket mer. Detta missnöje har vi lyft i samtliga möten med arbetsgivaren och under de möten vi haft med politikerna under våren. I de samtalen har vi beskrivit vår vardag i vården och hur oumbärliga vi är för medborgarna och vårdens kvalitet och utveckling. Vi vet redan nu att Regionens politiker skjuter till satsningar på grundlön till Vårdförbundets livsviktiga yrken 2022, med särskilt mål att öka medianlönerna för specialistsjuksköterskor. Politikerna har fortsatt budgeterat för att minska skillnaderna i lön kopplat till jämställda löner utifrån den lönekartläggning som genomförs årligen och som kommer oss till dels.

Vårdförbundet Östergötland har en strategisk avtalsgrupp som nu påbörjar analys av årets revision både i regionen och i länets kommuner. Vi har ett gediget utvärderingsarbete framför oss. Innan årsskiftet ska Vårdförbundets förbundsstyrelse fatta beslut om HÖK19 ska sägas upp och inför det är våra lokala utvärderingar avgörande.

Vi har lokalt också ett viktigt arbete framåt att göra utifrån vår idé om hälsosamma arbetstider och ett hållbart yrkesliv.

Om ni har frågor kring löneprocessen eller något annat är ni välkomna att kontakta mig!

Bakgrund till HÖK19 och Särskilt yrkesskickliga

Det vi sett är att många erfarna och särskilt yrkesskickliga väljer att lämna vård- och omsorgssektorn. Det är en kombination av svag löneutveckling, dåliga arbetsvillkor och brister i arbetsmiljön, men där lönen är den viktigaste faktorn.

När bristen förvärras leder det till:
• en ännu högre personalomsättning och svårighet att rekrytera – med risk för ökade sjuktal bland de som är kvar
• sämre kontinuitet och stabilitet i verksamheterna
• de nya och oerfarna kommer inte att ha någon som kan handleda dem in i yrket – teamen försvagas och det innebär ökade risker för patientsäkerheten.

Det handlar både om att rekrytera tillbaka de drygt 13 000 sjuksköterskor som lämnat vården och samtidigt attrahera de unga som är på väg in. Här är en god löneutveckling och möjlighet att göra lönekarriär i yrket över tid nyckelfaktorer. De erfarna och särskilt yrkesskickliga måste få betalt för det och de yngre måste se att det finns en löneprogression framåt.

I Vårdförbundets Livslönerapport från 2016 konstateras att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska/barnmorska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och bedöms ha motsvarande svårighetsgrad i yrket. I manligt dominerade sektorer ser vi att den som är erfaren tjänar dubbelt så mycket som den som är ny i yrket. Vi ser också att löneutvecklingen för våra yrkesgrupper på stora delar av arbetsmarknaden försvagas redan efter 10 – 15 år i yrket, för att nästan plana ut vid 45-50 års ålder.

Vilka är det då som ska prioriteras?

Det är ju ingen ny grupp och det är ingen ny titel eller etikett vi är ute efter. De särskilt yrkesskickliga medarbetarna har alltid funnits – och nästan alltid vet chefen vilka de är. Det handlar inte om vilka arbetsuppgifter du utför utan hur du utför dem och vad du tillför kollegorna och verksamheten. Det är personer som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera på bästa sätt och för att kollegorna ska kunna bli sina bästa jag – både som förebilder och som stöd i de andras utveckling.

Men det handlar inte heller bara om lön. Särskilt yrkesskicklig är ett begrepp som arbetsgivare kan använda sig av när de rekryterar, för att säkerställa att de har rätt kompetens i teamet. Men också när man pratar om att utse mentorer. I en lärande organisation måste det finnas de som är duktigare än andra – vi behöver alla förebilder.

Hur långt har vi kommit?

Det centrala avtalet mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona tar sikte på en hållbar och attraktiv framtid för våra yrken. Det innebär bland annat en lönesatsning på särskilt yrkesskickliga som leder till ökad lönespridning. Vårdförbundets politiska målsättning är att särskilt yrkesskickliga ska ha 10 000 kronor mer i månaden under avtalsperioden 2019-2022. Vi bedömer att var fjärde barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska, sjuksköterska och chef kan bedömas vara särskilt yrkesskicklig.

Vi har inte nått detta mål ännu, det är den lönesättande chefen som gör en bedömning och sätter lön, det är verksamheten och arbetsgivaren som budgeterar för lönerna. Vårdförbundets uppdrag i våra lokala överläggningar är att tillsammans med arbetsgivaren hitta verktyg och vägar för en fungerande lokal process säkerställa att avtalet följs.

Emma Klingvall, avdelningsordförande Östergötland