Utvecklat samarbete med SKR/Sobona

Här nedan kan du läsa frågor och svar om Vårdförbundets beslut att utveckla samarbetet med SKR/Sobona utifrån kollektivavtalet HÖK 19.
  • Varför valde Vårdförbundet att fortsätta med avtalet HÖK 19?

    Efter noggrann analys och utvärdering av det centrala kollektivavtalet HÖK 19 ser vi ett tydligt trendbrott på ett övergripande plan. Vi ser att prioritering av särskilt yrkesskickliga har skett och att lönespridningen har ökat. Arbetsgivarna har bedömt omkring 20-25 procent av medlemmarna som särskilt yrkesskickliga och dessa personer har fått mer i lönepåslag än tidigare.  

    Det här innebär förstås inte att det ser likadant ut i hela landet. På vissa håll har arbetsgivare gjort ett riktigt bra jobb och levererat påslag på upp till 8 000 kronor till särskilt yrkesskickliga. På andra håll har det funnits en ovilja hos arbetsgivare att både prata om och prioritera särskilt yrkesskickliga. Så får det naturligtvis inte gå till.   

    Vi har därför kommit överens med våra motparter i avtalet, SKR och Sobona, om förtydliganden kring tillämpningen av avtalet. Där står bland annat att arbetsgivaren och förtroendevald tillsammans ska följa upp hur arbetet för ökad lönespridning går och att prioritering av särskilt yrkesskickliga sker, så som det var tänkt i avtalet. För att underlätta det här arbetet kommer det att finnas stöd för att följa upp lönestatistik och stöd för att ha en löpande dialog kring särskilt yrkesskickliga. Det ska inte gå att komma undan. Alla medlemmar ska ha möjlighet att göra lönekarriär i yrket över tid.  

    Vi förlänger samarbetet kring möjlighet till utbildningsanställningar och ska dessutom undersöka möjligheten till specialistutbildning för barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans med att kompetens- och karriärmodeller ska vara på plats i alla regioner senast december 2022 blir detta en viktig pusselbit för möjligheten att göra karriär i yrket och ha en löneutveckling som speglar det.  

    Nu är det lokalt som mycket av det fortsatta arbetet måste göras. Vårdförbundet centralt och SKR kan ge ramar och verktyg, men det är de lokala förtroendevalda och arbetsgivarna som tillsammans måste säkerställa att avtalet efterlevs. Arbetsgivaren har här ett stort ansvar för att ge rätt förutsättningar. 

    Eftersom kollektivavtalet HÖK 19 är ett centralt avtal måste det också utvärderas på central och övergripande nivå. När vi nu har gjort en sammanvägd bedömning ser vi att fördelarna med att arbeta vidare med HÖK 19 överväger nackdelarna. Med nya och tydligare skrivningar sätter vi större press på de arbetsgivare som inte har levt upp till avtalet. Nu är det upp till arbetsgivare att använda avtalets förutsättningar och politiker att ge ekonomiska förutsättningar för nödvändiga prioriteringar!  

  • Vad händer med de kommuner och regioner som inte prioriterat särskilt yrkesskickliga?

    Vi har varit mycket tydliga med SKR/Sobona att vi inte alls är nöjda med hur vissa regioner och kommuner efterlevt avtalet. Vi har löpande haft en dialog både på central och lokal nivå för att trycka på och få till stånd förbättringar där det brister.  

    Med våra nya och tydligare skrivningar i avtalet skapar vi nu förutsättningar att sätta hårdare press på de arbetsgivare som hittills inte levererat på avtalet. Samtidigt fortsätter vi att gemensamt ta fram stöd till förtroendevalda och arbetsgivare som kanske tycker att det är svårt att prata om och hitta fram till en gemensam syn på särskilt yrkesskickliga, eller hur man mäter och utvärderar statistik.   

    I höstas hade vi en gemensam lönekonferens med förtroendevalda och arbetsgivare i regionerna. Konferensen var mycket uppskattad och visade sig kunna lösa vissa problem och brist på samsyn kring avtalets tillämpning. Vi kommer därför under 2021 att genomföra ytterligare en regionkonferens och två kommunkonferenser. Vi tror starkt på att det är genom lokal dialog som avtalet kommer till sin rätt och att det är där det gör störst skillnad för dig som medlem.    

  • Min chef vill inte berätta om jag är särskilt yrkesskicklig – hur får jag reda på det?

    I HÖK 19 finns krav på att arbetsgivaren ska prioritera de särskilt yrkesskickliga, men inte några detaljer om hur det ska gå till i dialogen chef-medarbetare. På vissa håll har det fungerat utmärkt och medarbetare har både fått besked om att de har blivit bedömda som särskilt yrkesskickliga och blivit prioriterade. På andra håll har arbetsgivaren inte velat berätta eller kunnat ge en tydlig prioritering av särskilt yrkesskickliga.  

    För att komma åt detta kommer vi nu gemensamt med SKR/Sobona ta fram ett dialogmaterial som kan användas på arbetsplatsen. Vi kompletterar med ett särskilt stöd för chefer för att hjälpa dem att både prioritera och motivera vad som innebär att vara särskilt yrkesskicklig. Vi kommer också att genomföra fler lönekonferenser där arbetsgivare och förtroendevalda får möjlighet att hitta fram tillsammans, genom att prata om begreppet särskilt yrkesskicklig och hitta sätt att prioritera på och att utvärdera arbetet lokalt. 

  • Jag är ganska ny i yrket – måste jag stå tillbaka nu när särskilt yrkesskickliga ska prioriteras?

    Medlemmar i Vårdförbundet har de senaste fem åren haft årliga löneökningar på mellan 3,5-4 procent – långt över det så kallade industrimärket. Men fördelningen har tidigare gynnat de unga och mindre erfarna. HÖK 19 tydliggör vikten av ökad lönespridning och ger medlemmarna i Vårdförbundet möjlighet till lönekarriär i yrket över tid, där prioriteringen av de med lång erfarenhet och särskild yrkesskicklighet är en viktig del.  

    Att erfarenhet och kompetens ska löna sig är nog de flesta överens om. Men tidigare har löneutvecklingen planat ut vid 35 års ålder och nästan helt stannat av vid 45. Det gynnar varken de mest erfarna, eller de yngre på sikt.

    Vårdförbundet menar att alla ska kunna göra lönekarriär i yrket över tid – det innebär att lönespridningen måste öka så att den som är mest erfaren och kanske särskilt yrkesskicklig ska tjäna betydligt mer än den som är ny i yrket och mindre erfaren. Alla gynnas av att löneutvecklingen inte ”bränns av” tidigt i yrkeslivet, utan att den fortsätter i takt med ökad erfarenhet och kompetens. 

  • Hur går det med målet om 10 000 kr mer i månaden till särskilt yrkesskickliga?

    Vårdförbundet har fortfarande som mål att särskilt yrkesskickliga ska få 10 000 kronor mer i månaden under den treåriga avtalsperioden (vi har ett år kvar). Vår bedömning att runt 25 procent av medlemmarna kan bedömas som särskilt yrkesskickliga verkar stämma – löneenkäten visar att arbetsgivarna har bedömt mellan 20-25 procent av medarbetarna som särskilt yrkesskickliga.  

    När det gäller den andra delen ser vi att några arbetsgivare verkar kunna leverera fullt ut – vi har medlemmar som kommer att ha fått 10 000 på tre år. Andra arbetsgivare har en längre väg till Vårdförbundets mål och behöver satsa rejält för att komma ikapp. Samtidigt ser vi att vårt högt satta mål ändå har börjat ge effekt – satsningar har gjorts på grupper som tidigare tydligt halkat efter i löneutvecklingen. Att vi fortsätter att sätta tryck innebär att ännu fler kommer att prioriteras i nivåer med vårt uppsatta mål.