Göran Stiernstedt: Det är inte för lite resurser som är problemet

Göran Stiernstedt

Inspirationsdagen den 29 september i Stockholm för ledar- och chefsmedlemmar handlade om hur ledarskapet kan bidra till att bättre se hela människan i vården. Flera föreläsare var på plats, bland annat Göran Stiernstedt, regeringens nationella samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvård, som konstaterade att Sverige har tillräckligt med resurser i vården, men dessa används inte på rätt sätt.

Dagen inleddes med att Göran Stiernstedt talade om den utredning av vårdens effektivitet han lett på uppdrag av regeringen. I år presenterades resultatet av två års utredning.  Den visar att kvaliteten i vården inte ökar för att fler resurser tillsätts, snarare har länder med mindre resurser högre kvalitet på sin vård.

- Ju bättre man är på att utnyttja resurserna desto mer kvalitet får man. Sverige förbrukar mycket resurser i förhållande till andra länder, främst inom slutenvården. Detta trots att politikerna bestämt att fokus ska ligga på primärvården, konstaterade Göran Stiernstedt.

Patientnära verksamhet är en av lösningarna

För att bli mindre sjukhusbaserad behöver vården komma närmare patienterna.

- Ordet nära är viktigt, men behöver inte vara geografisk nära. Det finns idag andra lösningar i glesbygd, exempelvis i Västerbotten. Vi måste kunna vända på akutströmmen, den kan inte vara på sjukhusen i lika stor utsträckning. Vi måste också klara avancerad vård i hemmet. Det kommer robotar och andra hjälpmedel och sjukhusen måste ta ett ansvar för detta, menade Göran Stiernstedt.

Stiernstedt menar också att det finns resurser hos patienterna själva och att även om ansvaret för omvårdnaden ligger hos sjuksköterskan, så betyder det inte att hen ska göra hela jobbet.

- Patienten är expert på sin egen hälsa och kan göra en del av jobbet själv, det kommer bidra till en effektivisering, sa han.

Dialyspatienter fick mer livskvalitet tack vare personcentrering

En som gjort den resan som Göran Stiernstedt uppmuntrar till är sjuksköterskan Britt-Mari Banck som har 30 års erfarenhet av dialysverksamhet. Hon har personcentrerat arbetssättet med patienter genom att införa självdialys på en avdelning i Region Jönköping.

- Det började med en patient som bad om att få göra dialysen själv. Jag hade personal som tyckte det var kul att inkludera patienten mer, sen rullade det bara på, berättade hon.

Hon menar att personalen behöver ha en öppenhet för nytänkande för att ett personcentrerat förhållningssätt ska kunna införas och att det är viktigt att komma ihåg att det är patienten själv som vet hur det är att vara kronisk sjuk, inte personalen.

- Jag upplever att det är vi som personal som sätter stopp för en personcentrerad utveckling. Vi säger att det inte går utan att se de olika alternativen. Det är här vi behöver ändra oss, sa hon.

Vid införandet av nya arbetssätt är det viktigt att se att patienten själv är en del av vårdteamet.

- Det är viktigt att ta med patienterna från början, de vet hur de behöver ha det. Tänk på det när ni bygger nytt, sa hon.

Lena-Maria Klingvalls funktionshinder hindrar henne inte

På flera sätt belyste dagen personens egen förmåga. Lena-Maria Klingvall, sångartisten som föddes utan armar och ben, fanns också på plats och gav sitt perspektiv på människans och sin egen förmåga.

- Det händer att folk vill hjälpa mig. När jag säger nej tack är det alltid några som insisterar på att hjälpa mig i alla fall. Och då brukar jag låta dom göra det och sen när de gått så gör jag om det så som jag vill ha det, berättade hon.

När Lena-Maria Klingvall föddes gav läkarna rådet att hennes föräldrar skulle placera henne på en institution. Men istället fick hon bo med familjen. Lena-Maria Klingvall gjorde sedan en internationell karriär som sångerska och även simmat OS med handikapplandslaget. Hon är också konstnär.