300 miljoner extra - så får du fler specialistutbildade medarbetare

Under 2017 får landsting och regioner 300 miljoner i tillskott från regeringen för att fler sjuksköterskor ska specialistutbilda sig. Det innebär att du kan få fler specialister i ditt team. Exempelvis genom utbildningsanställningar.

För att ta del av de 300 miljoner som nu tillsätts för landsting och regioner behöver du som chef ta reda på hur processen är lokalt. Om det inte finns en styrgrupp för frågan kan du påverka så att en sådan inrättas.

Det finns flera sätt att specialistutbilda sig som sjuksköterska. För de enheter som vill skapa fler utbildningsanställningar enligt Vårdförbundets modell AST, akademisk specialisttjänstgöring, kan ett avtal med Vårdförbundet tecknas lokalt.

Som chef kan du kontakta din lokala Vårdförbundsavdelning för att ta reda på mer om hur processen ser ut för att teckna ett avtal lokalt. Parallellt med det bör du också kontakta din egen arbetsgivare för att se hur du kan gå tillväga för att få fler utbildningsanställningar enligt AST-modellen hos dig.

Eftersom sista ansökningsdag till specialistutbildningarna är den 15 april, är det bra om din arbetsgivare beslutat sig för hur många AST-tjänster som ska införas före detta datum. Risken är annars att för få personer söker till de utbildningsplatser som finns.

"Med AST ser vi en win-win-situation"

Charlotta HellströmCharlotta Hellström (foto t.v.) är chef för onkologiavdelningen på Cancercentrum, en del av Norrlands Universitetssjukhus i Västerbottens läns landsting. Hon har sju sjuksköterskor som har utbildningsanställningar enligt Vårdförbundets modell AST, akademisk specialisttjänstgöring. Patienterna här är ofta multisjuka och kompetensen bland sjuksköterskorna behöver vara mycket hög för att klara av så svårt sjuka patienter. AST har varit lösningen för avdelningen.

– Med AST vi ser en win-win-situation. Våra medarbetare får full lön och bra villkor under studietiden. På avdelningen kan vi utifrån verksamhetens behov vara med och påverka deras inriktning och planera hur de ska använda sin kompetens när de är klara specialistsjuksköterskor. Redan under studierna tillför de mycket ny kunskap till avdelningen, säger Charlotta Hellström.

Verksamhetsanalys är viktigt

För Charlotta Hellström är det viktigt att få ordentligt mandat för att kunna bedriva sin verksamhet. Det tillsammans med att hon kontinuerligt gör verksamhetsanalyser, för att se verksamhetens behov av specialister på lång sikt, har gjort att kompetensförsörjningen blivit bättre.

– För att kunna visa för ledningen hur behoven ser ut har jag gjort en verksamhetsanalys. I den tog jag fram siffror bland annat på hur många vårdplatser som finns, hur lång medelvårdtiden är, hur många patienter vi har och hur många av dessa som är akuta. Men vi har också tittat på antal anställda, hur lång arbetslivserfarenhet de har, sjukfrånvaro och utbildningsnivå, berättar hon.

Charlotta Hellström menar att för att få igenom fler utbildningstjänster så är analysen ett måste.
– Vi måste ständigt fylla på med ny kunskap i verksamheten och då måste ledningsgruppen ha goda underlag för att kunna avgöra hur stort behovet är på sikt, säger hon.

AST ger bra villkor

AST innebär att specialistutbildningen som ges av universitet och högskola kombineras med en utbildningsanställning som arbetsgivaren skapar. På så sätt blir den verksamhetsförlagda utbildningen mer integrerad i verksamheten. Sjuksköterskan får full lön och omfattas av kollektivavtalet på arbetsplatsen under hela utbildningstiden. När utbildningen är avslutad erbjuds sjuksköterskan en tjänst som specialistsjuksköterska i verksamheten. Specialistutbildningen ger en akademisk specialistsjuksköterskeexamen och skyddad specialistbeteckning.

När utbildningsanställningen utannonseras söker sjuksköterskan den samtidigt som hen söker till en specialistutbildning som ges av universitet och högskolor. När sjuksköterskan har kommit in på utbildningen har hen förutsättningar för att bli aktuell för utbildningstjänsten. Utbildningen kan genomgås på hel- eller deltid.

Det är Vårdförbundet som tagit fram modellen för AST. Från och med i år finns ett avtal med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, med en samsyn om att arbeta för att främja fler utbildningsanställningar. Det gör att det nu finns stora möjligheter för regioner och landsting att införa Vårdförbundets modell.

Två medarbetare delar på en heltid

Det finns olika sätt att lägga upp en utbildningsanställning på. De som studerar enligt AST-modellen på Cancercentrum arbetar halvtid och studerar halvtid med bibehållen lön och övriga villkor i kollektivavtalet.

– Rent praktiskt delar två medarbetare som har en utbildningsanställning på en heltid. När den ena har skola är den andra inne och jobbar, berättar Charlotta Hellström.

Utbildningen anpassas till verksamhetens behov

På Cancercentrum har de valt att ha personcentrad vård som utgångspunkt i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. En utmaning i verksamheten är att cancerpatienter idag finns i alla verksamheter, inte bara på onkologiavdelningen - något som studenterna nu kan fokusera extra på.

– Studenterna har i uppdrag att titta på hela vårdkedjan och se till att varje enskild patient får den bästa vården. De skapar nätverk och arbetar tillsammans med andra verksamheter när det behöver göras förändringar i vården, berättar Charotta Hellström.

I och med att chefen har möjlighet att påverka vad studenterna ska fokusera på under utbildningen, får patienterna direkt nytta av studenternas kunskapsbyggande.
– Vi kan ställa krav på vad vi tycker att studenterna ska inrikta sig på utifrån vad verksamheten behöver. Det kan handla om att vi presenterar ett antal ämnen för dem när de ska göra sitt examensarbete. Hos oss kan det handla om till exempel smärta, sex och cancer, alkohol och cancer, egenvård eller nutrition, berättar Charlotta Hellström.

Medarbetarna får mer ansvar efter utbildningen

När studenterna på Cancercentrum är färdigutbildade specialistsjuksköterskor kommer de få tydliga specialområden där de ansvarar för att förbättra verksamheten.

Tips till dig som behöver fler specialister

  • Gör en verksamhetsanalys. Titta på historia, vilken kompetens, hur vården har förändrats, t.ex. akuta inläggningar kontra planerade.
  • Ta fram siffor gällande exempelvis personalantal, utbildningsnivå, sjukfrånvaro, hur många års erfarenhet som personalen har, sjukfrånvaro, ålder. Men titta också på antal vårdplatser, medelbeläggning, typer av diagnosgrupper, medelvårdtid, antal patienter per år, hur många som är planerade respektive akuta. Med siffor blir det lättare att argumentera för varför vi behöver specialistkunskap.
  • Låt medarbetare vara med och beskriva behovet. Be exempelvis specialistsjuksköterskor att beskriva skillnaden mellan att vara specialist och grundutbildad, arbetsuppgifter och vad det innebär för patienten.
  • Skapa nätverk med andra chefer som har samma behov och utbyt idéer och erfarenheter om hur man kan gå tillväga.
  • Ta reda på hur processen är för att ta del av de 300 miljonerna till landsting och regioner lokalt.
  • Kontakta Vårdförbundet chefsspecialister för stöd och tips.

Så används professionsmiljarden

I den senaste överenskommelsen om professionsmiljarden mellan staten och SKL avsätts 300 miljoner kronor 2017 till specialistutbildning.

Hur skall pengarna användas?

Pengarna ska stimulera till specialistutbildning inom områden där de nationella behoven är stora som t.ex. inom psykiatri, vård av äldre, operation eller inom prioriterade områden utifrån verksamhetens behov. Tanken är att medarbetare ska kunna kombinera studier med arbete genom utbildningsanställningar och olika former av utbildningsförmåner, som delvis eller full lön under studierna och vid behov bidrag till resor.

Vem kan få del av pengarna, hur fördelas de?

Enbart landsting kan rekvirera medel och fördelning sker utifrån antalet invånare i respektive landsting. Landstingen kan rekvirera medel senast 1 december 2017.

Kommer mer pengar nästa år?

Regeringen och SKL har avsikt att göra en liknande satsning i budgetpropositionen 2018.