Vill man ha kvalitet i vården finns det inga genvägar

En vårdskandal liknande den hos Carema kan hända var som helst, även på kommunalt drivna äldreboenden. I debatten glöms det viktigaste: Kan man över huvud taget bedriva kvalitetssäker äldreomsorg med dagens resurser? Under årens lopp har antalet sjuksköterskor minskat till en så låg nivå att hela äldrevården håller på att kollapsa.

Debatten i dag präglas av huruvida riskkapitalbolag kan bedriva äldreomsorg med nedskärningar i bemanning och inkontinenshjälpmedel. Frågor ställs från höger till vänster om äldreomsorg kan och bör bedrivas vinstgivande. Vårdförbundet anser att problemet är mer komplicerat än så.

Kan man över huvud taget bedriva kvalitetssäker äldreomsorg med de resurser som i dag tilldelas i kommunerna? Vårdskandalen på Carema Koppargården är bara toppen på ett isberg och symtomatisk för den politik som bedrivits inom äldreomsorgen under en lång tid. En vårdskandal liknande den hos Carema kan hända var som helst, även på våra kommunalt drivna äldreboenden.

Problemet är att de tjänstmän, och i förlängningen de politiker, som ansvarar för vården av äldre inte verkar se det. Man ser konsekvenserna i form av skandaler som blossar upp med jämna mellanrum och förfasas över att riskkapitalbolag driver vård- och omsorgsboenden som de själva har godkänt.

Mängder av olika lösningar strömmar in från politiker som ofta handlar om ökad insyn och bättre uppföljning. Det enda man inte tar upp är direkta lösningar på grundproblemet: att man under årens lopp har minskat antalet sjuksköterskor till en så låg nivå att hela äldrevården håller på att kollapsa.

Kommunens budgetering av äldrevården har under det senaste decenniet stått mer eller mindre stilla. Minibemanningen av sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg har stått på samma nivå eller minskat under flera år medan omsorgsbehoven hos de äldre på äldreboendena ökat kraftigt.

Det handlar om att en sjuksköterska kan ha det totala omvårdnadsansvaret för 30–50 patienter som ofta är multisjuka och förr vårdades på geriatriska kliniker eller långvårdsavdelningar på våra sjukhus. Många gånger handlar det om vård i livets slutskede och det är inte ovanligt att patienter avlider efter endast en kort tid på boendet.

Patienterna, de boende som de ibland kallas, ska självklart ha kvalificerad vård, gott bemötande och god livskvalitet. För det behövs fler sjuksköterskor, helst specialistsjuksköterskor med kunskap om den äldre människans behov. De administrativa arbetsuppgifterna med dokumentation, kvalitetsindikatorer och statistik tar dessutom alltmer tid. Sjuksköterskan i kommunen tillbringar i dag en stor del av sin arbetstid med administrativt arbete.

Det centrala i diskussionen är vikten av en hög kvalitet i vården och det enda som kan säkerställa detta är tillräcklig bemanning och rätt kunskap. Sjuksköterskan är den yrkesgrupp i kommunen som har den högsta medicinska kompetensen och har därför ansvaret för att vården fungerar, såväl medicinskt som när det gäller den viktiga omvårdnaden.

Enligt Marta Szebehely, forskare vid Stockholms universitet, är personaltätheten den främsta kvalitetsfaktorn inom äldrevården. Det finns ett tydligt samband mellan låg personaltäthet och sämre vårdkvalitet, som exempelvis undernäring och trycksår. Vi har fortfarande oacceptabelt många smärtsamma trycksår i äldrevården, trots att det finns gedigen kunskap om hur man gör för att undvika att trycksår uppstår.

Att det finns tillräckligt med personal är också viktigt för att hinna med att umgås med de äldre och ge dem ömhet i livets slutskede.

De som ska bekosta äldrevården måste inse att det krävs både kunskap och tillräcklig bemanning för att kvalitetssäkra vården. Vill man ha kvalitet så finns det inga genvägar.

Vårdförbundet välkomnar kvalitetsindikatorerna och den planerade, ökade uppföljningen men det måste framför allt finnas möjligheter att förbättra kvaliteten annars är det ingen vits med det hela.

Gränsen för vad som är acceptabelt gällande sjuksköterskans arbetsmiljö är för länge sedan överskriden. Arbetsmiljöverket skriver bland annat att organisatoriska och sociala problem som stress och en alltför stor arbetsmängd ligger bakom en växande andel av de anmälda arbetssjukdomarna. Om kommunerna inte snarast ser över arbetssituationen för sjuksköterskor så att vi kan utföra vårt uppdrag på ett kvalitetssäkert sätt och samtidigt kan utföra en värdig äldrevård så kommer vi att se ännu fler vårdskandaler i framtiden.

Roland Friberg, sektionsstyrelseledamot Vårdförbundet Storstockholms kommunsektion