Vem tar ansvar för vården i Västerbotten?

Landstingsarbetsgivarens idé att konvertera tjänster avsedda för legitimerade biomedicinska analytiker till sådana avsedda för medicinska biologer är oroande. Brist på ansvarsfull framförhållning gör panikåtgärder nödvändiga för att lösa en akut brist. Framför allt är det ett ingrepp som sänker kvaliteten på sjukvården i Västerbotten, skriver Jenny Olsson och Jessica Östberg, ordförande respektive vice ordförande för Vårdförbundet avdelning Västerbotten i en debattartikel.

Svaret på frågan vem som har ansvar är tämligen enkel, det är våra folkvalda politiker och beslutsfattande tjänstemän. På frågan vem som tar ansvar är svaret inte lika enkelt. Tjänstemännen skyller på politiker, landstingsrådet på ekonomin och oppositionslandstingsrådet håller med. Alltså tar ingen ansvar för kompetensförsörjningen. Däremellan står alla de som behöver vård.

Dagens hälso- och sjukvård är komplex och avancerad vård bedrivs för att vi ska på bästa sätt ska kunna hjälpa Sveriges befolkning att må så bra som möjligt. För att lyckas med det är det många olika professioner som behövs med sin unika och specifika kunskap.

I Västerbottens läns landsting har man beslutat att konvertera tolv tjänster från legitimerade biomedicinska analytiker till medicinska biologer. Detta kan innebära att en molekylär biolog eller biomedicinare kan analysera dina prover.

Hur vet den berörda patienten att just hens cellprov, vävnadsprov, urinprov eller blodprov blir rätt analyserat?

Om det är en legitimerad biomedicinsk analytiker som gör det kan han/hon känna sig trygg. De har en gedigen utbildning som täcker hela analyskedjan från förberedning och provtagning till analys/undersökning och svar.

Den legitimerade biomedicinska analytikern har ett samhällsansvar då det gäller säkerställande av kvalitet och patientsäkerhet som medicinska biologer saknar. Detta gör att vi som medborgare i Sverige kan känna oss trygga på samma sätt som när vi träffar andra yrkeskategorier med legitimation, såsom läkare och sjuksköterska.

70 procent av alla diagnoser som ställs föranleder olika prover. Dessa prover har analyserats av en legitimerad biomedicinsk analytiker. Provsvaret avgör vilken medicinsk- och eller kirurgisk behandling som behövs för att bota eller lindra patientens sjukdom.

På arbetsgivarens avsikt att konvertera dessa tjänster till medicinska biologer har Vårdförbundet reagerat kraftfullt. Vi bevakar inte positioner utan kvaliteten i vården. Det vi reagerar så starkt på är att inga beslutsfattare tar ansvar för detta agerande.

Tjänstemännen skyller på bristen av legitimerade biomedicinska analytiker, politiker tillhörande både majoritet och opposition menar att detta beror på det ekonomiska läge landstinget befinner sig i och ger tjänstemännen frihet att agera utifrån det. Där mitt emellan står alla som behöver vård, där står även Biomedicinska analytiker som gör allt för att hjälpa oss med rätt analyserade prover med ett stort ansvar för hela vår behandling.

Alla politiker oavsett partitillhörighet bör kunna se vad som väntas ske på lång sikt. Det är deras ansvar att se hur kompetensförsörjningen ser ut om fem, tio år.

För många år sedan slog Vårdförbundet larm om att det kommer råda brist på legitimerade biomedicinska analytiker. Nu är vi där, där Vårdförbundet befarade att vi skulle hamna. Förutom Liberalerna i VLL som har skrivit en interpellation om detta saknar vi stöd och medhåll från beslutsfattarna.

När nu landstinget står inför detta faktum tas panikåtgärder till för att lösa den brist som råder. Vi vet att det år 2030 kommer saknas cirka 7 000 biomedicinska analytiker i Sverige, vi vet att runt 70 procent av dagens yrkesverksamma legitimerade biomedicinska analytiker är 45 år eller äldre. Vi vet också att det är endast en behörig sökande per utbildningsort i Sverige. Vi kan dock inte acceptera ovanstående fakta som godtagbara anledningar till att sänka kraven på en god hälso- och sjukvård.

Vårdförbundet har följande konkreta förslag på hur vi ska säkra kompetensförsörjningen avseende biomedicinska analytiker och med det få en bra kvalitet i svensk hälso- och sjukvård.

• Bättre villkor för legitimerade biomedicinska analytiker som gör yrket mer attraktivt.

• Strukturerad yrkesintroduktion där nya i yrket får möjlighet till mentor och handledare och på så vis stannar kvar i yrket.

• Bättre möjlighet till karriärutveckling inom yrket. Vården och tekniken på våra laboratorier utvecklas och blir mer och mer avancerad och det går i väldigt snabb takt. En specialistutbildning behövs för biomedicinska analytiker och därmed högre lön.

Vårdförbundet strider inte för positioner utan för kvalitet. Låt oss som söker vård mötas av rätt kompetens på rätt plats! Utan analys ingen diagnos – utan diagnos ingen behandling.

Jenny Olsson
Jessica Östberg