Varför så tyst från S och M?

Bristen på specialistsjuksköterskor gör att väntetider för operationer och behandlingar förlängs och att hela avdelningar får hållas stängda. Vi undrar varför S och M tiger om hur kompetensförsörjningen ska lösas, skriver Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, och Ania Willman, Svensk sjuksköterskeförening i Svenska Dagbladet idag.

Är hälso- och sjukvården på väg att bli nästa krishärd i välfärden? Sverige sjunker i internationella vårdmätningar, liknande den utveckling vi har sett i Pisa-mätningar för skolan. Därför blir det helt obegripligt för oss att Moderaterna och Socialdemokraterna inte tar ställning för kompetensförsörjningen i vården och ger nationellt klartecken för akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor. Den akuta och långsiktiga bristen på både specialistsjuksköterskor och barnmorskor hotar välfärden.

Euro Health Consumer Index 2013 bygger på 48 faktorer som påverkar vårdkvaliteten ur patientens perspektiv i 35 europeiska länder samt Kanada. Sverige har på ett år sjunkit från sjätte till elfte plats. Svensk sjukvård är nu, enligt detta sätt att mäta, sämst i Norden. Det beror främst på de långa väntetiderna.

Nyligen har svensk cancervård granskats. Där är det tydligt att personer med mycket allvarlig sjukdom får vänta alldeles för länge på behandling på grund av bristen på specialistsjuksköterskor. Patienter beskriver allt från oro till panikångest under de långa väntetiderna. Onkologer (cancerläkare) i Västra Götaland skriver i ett gemensamt brev att vården inte längre är patientsäker.

Regeringens åtgärder med exempelvis kömiljarder är säkert välmenta men ger ingen effekt eftersom det inte finns tillräckligt med vårdplatser och personal med rätt kunskap. Det går inte att prata om ökad valfrihet och kortare vårdköer om det inte finns vårdplatser och kvalificerad personal. Pengarna bör istället användas till att säkra kompetensen i vården.

Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten. I studie efter studie har den internationella forskaren professor Linda Aiken från USA visat att det finns ett samband mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symptomminskning och välbefinnande. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.

Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening har länge varnat för konsekvenserna av den omfattande bristen på specialistsjuksköterskor. Och vi ser nu i mätning efter mätning hos olika opinionsinstitut att vårdfrågan hamnar högst på agendan hos väljarna. Det är personalens arbetsmiljö, vårdens kvalitet, tillgänglighet och bemötande människor i Sverige vill att politikerna ska diskutera. Frågor om driftsformer och valfrihet är inte alls lika intressanta för väljarna som för politikerna.

Människor i Sverige har förstått att det finns ett direkt samband mellan personalens kunskap och arbetsvillkor och den vård patienten får. Det visar både Sifo:s och Novus undersökningar. Men ska hälso- och sjukvården behöva hamna i den kris skolan befinner sig i innan rikspolitikerna i våra två största partier vaknar?

Bristen på specialistsjuksköterskor gör att väntetider för operationer och behandlingar förlängs och att hela avdelningar får hållas stängda. Bristen drabbar dagligen exempelvis personer med cancer, psykisk ohälsa, födande kvinnor och sköra äldre multisjuka personer.
Socialstyrelsens siffror visar dessvärre att utvecklingen går åt helt fel håll. Antalet specialistsjuksköterskor i vården sjönk med 600 mellan år 2010 och 2011. Och SCB:s siffror visar att det år 2030 saknas 30 000 sjuksköterskor om ingenting drastiskt görs.

Vi har både akut och långsiktig brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Det gäller exempelvis barnsjuksköterskor, skolsköterskor, distriktssköterskor, onkologisjuksköterskor (cancervården), medicin-, kirurgi- och anestesisjuksköterskor. Det finns få specialistutbildade sjuksköterskor i psykiatrisk vård och för vård av äldre är läget katastrofalt. Strax under två procent av sjuksköterskorna i kommunal vård har den kompetensen. Samtidigt som vi får alltfler äldre och kommunerna tar över alltmer av avancerad sjukvård i hemmen och på äldreboenden.

Bristen beror till stor del på att sjuksköterskor har fått bekosta sin egen specialistutbildning. Enligt en studie från Handelshögskolan tar det i genomsnitt 19 år för en sjuksköterska att tjäna in sin specialistutbildning. För exempelvis skolsköterskor lönar det sig aldrig.

Vårdförbundet har tagit ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling och utarbetat ett förslag på akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor. Vi vill se utbildningsanställningar där huvudmännens ansvar för specialistutbildningen blir tydligt. Största delen av utbildningen bör vara förlagd till verksamheten. Då integreras vetenskaplig teoretisk kunskap med klinisk verksamhet. Men det är bråttom om vi ska kunna vända den negativa utvecklingen.

Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva till Vårdförbundets idé. Men de största partierna Socialdemokraterna och Moderaterna tiger.

I Västra Götaland har regionen kommit långt i utvecklingen. De arbetar över partigränserna för att frågan om specialistsjuksköterskor anses så viktig. FP, M och C har dessutom motionerat till regionstyrelsen om att Västra Götaland som huvudman ska permanenta finansieringen. Detta borde inspirera andra regioner och rikspolitiker att utarbeta nationella riktlinjer. Vilken vård du får ska inte vara beroende av var i landet du bor.

Vi och våra medlemmar gör allt vi kan för att finna lösningar på kort och lång sikt i svensk hälso- och sjukvård. Människor i Sverige har rätt till god och säker vård. Väljarna visar tydligt att detta står högt på agendan. Ett av vårdpolitikens måsten är att säkra kompetensförsörjningen.

Vi undrar varför Socialdemokraterna och Moderaterna på riksnivå tiger om den akuta bristen specialistsjuksköterskor och hur kompetensförsörjningen ska lösas? Vi bidrar gärna med vår kunskap för att skapa en god, säker och kostnadseffektiv vård, men vi måste få rätt förutsättningar.

Sineva Ribeiro, specialistsjuksköterska i kirurgi, ordförande Vårdförbundet.
Ania Willman, professor i vårdvetenskap, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.