Vårdförbundet: Fem förslag som löser vårdkrisen

Väljarna visade tydligt att hälso-, sjuk- och äldrevård stod högst på agendan i valet i september. Nu måste politiker av alla kulörer börja leverera, skriver Sineva Ribeiro, i en debattartikel med anledning av den första partiledardebatten idag.

Meddelandet i natt från Skånes universitetssjukhus, SUS, i Malmö löd: ”Extremt pressad situation på akutmottagningen, där den medicinska säkerheten är hotad. Inga övervakningsplatser finns tillgängliga. Sjukhuset fullt.”

Bristen på specialistsjuksköterskor gör att akutmottagningar försätts i stabsläge, att väntetider för operationer och behandlingar förlängs och att vårdplatser får hållas stängda. Cancersjuka barn får inte alltid den vård de har rätt till. Multisjuka äldre som skulle ha vårdats i hemmet med specialistsjuksköterska med inriktning för äldre får vänta 12 timmar på akuten helt i onödan. Psykiatrin saknar både psykiatrisjuksköterskor och psykiatriker.

Listan kan göras lång.

Det är inte platserna i sig som är problemet utan den akuta bristen på specialistsjuksköterskor i hela landet. Vi måste få en nationell reglering av akademisk specialisttjänstgöring, det vill säga betald specialistutbildning för sjuksköterskor och en tydlig lönekarriär. Vi behöver också en ny organisation och nya arbetssätt som gör att sjuksköterskor får en hälsosam vårdmiljö där de vill stanna kvar.

Väljarna visade tydligt att hälso-, sjuk- och äldrevård stod högst på agendan i valet i september. Nu måste politiker av alla kulörer börja leverera.

I flera studier har den amerikanska professorn Linda Aiken visat på sambandet mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, minskade symptom och välbefinnande. Färre sjuksköterskor i tjänst leder till fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten.

Tidningen Dagens Samhälle har gjort en kartläggning som pekar på det allvarliga läget. På landets 68 akutsjukhus saknas för närvarande 2 000 specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor, vilket lett till att cirka 900 vårdplatser är stängda. Det är även ökande brist på barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Ett av vårdpolitikens måsten är att säkra kompetensförsörjningen. Det är viktigt inte bara för den landstingsdrivna sjukhusvården utan även för Sveriges 290 kommuner, som fått ett ökat ansvar som vårdgivare.

Vi har fem förslag på lösningar:

  • Vi måste införa personcentrerad vård. Det innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling till en modell där personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Arbetssättet ger högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för våra professioner.
  • Det är nödvändigt med moderna arbetstider som gör att sjuksköterskor och barnmorskor får ett hållbart yrkesliv, stannar kvar och får möjlighet att utveckla vården.
  • Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år.
  • Inför Akademisk specialisttjänstgöring, AST, det vill säga betald specialistutbildning inom ramen för anställningen, så att vi får fler specialistsjuksköterskor.
  • Lönekarriären ska vara tydlig. Ta till vara våra fyra professioners kunskap och värdera oss rätt.

Bra lön, god löneutveckling, karriärmöjligheter och bättre arbetsmiljö = fler specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Det är inte svårare än så.

Politikerna måste börja agera redan i dag!

 

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet