Vårdanställda blir snart själva patienter

Arbetsmiljön inom vården i Stockholms läns landsting leder till ohälsa hos personalen, vilket dessutom hotar patienternas säkerhet. Ändå saknar arbetsgivaren en arbetsmiljöpolicy.

Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor upplever stora brister i arbetsmiljön på många håll inom Stockholms läns landsting. Den mediala uppmärksamheten är nu stor.  Men vi i Vårdförbundet har larmat i flera år om att grundsituationen i vården inte är stabil. Att ständigt bedriva verksamhet på gränsen till vad som är möjligt gör att både individer och organisationer är helt utan marginaler när trycket ökar. 

Medarbetare och fackförbund, patienter, anhöriga och myndigheter – från alla håll påpekas nu problemen. Och vården är nu den fråga som människor i Sverige, väljarna, tycker är viktigast enligt en mätning av Novus.

Stängda vårdplatser behöver öppnas, och patientsäkerheten behöver säkerställas. Vård av god kvalitet måste garanteras. Arbetstagarna i vården måste få en arbetsmiljö som inte gör oss sjuka. För detta behövs kraftigt förbättrade villkor som gör Stockholms läns landsting till en attraktiv arbetsgivare – det finns inga genvägar. 

Men verksamheterna visar sig inte vara dimensionerade för uppdraget. Resurserna är inte anpassade till kraven. Våra medlemmar uppvisar ohälsosymtom som huvudvärk, magont, oro och sömnstörningar, tecken på en bristfällig psykosocial arbetsmiljö. 

Trots att stress och ohälsa ökat under flera år, saknar Stockholms läns landsting en arbetsmiljöpolicy, och tydliga mål och uppdrag gällande arbetsmiljö och arbetsmiljöförbättrande arbete. 

Tecknen på en ohälsosam arbetsbelastning i vården har funnits länge nu. Motivationen sjunker, sjukskrivningstal ökar, personalomsättning ökar. Många av landstingets medarbetare, framförallt sjuksköterskor, har sökt sig bort från landstingets arbetsplatser på grund av de oacceptabla arbetsvillkoren. En del lämnar till och med yrket helt. För få nya medarbetare, framförallt sjuksköterskor, attraheras. Successivt ökar problemen ytterligare och i dag har vi en ohållbar situation som också går ut över patienterna.

Vårdförbundets skyddsombud har runt om i Stockholm, nu senast på Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset, ställt krav på arbetsgivaren för en förbättrad arbetsmiljö. Men när arbetsmiljöproblemen är så graverande och vida spridda som de är i dagsläget så blir det ändå uppenbart att något i förutsättningarna från landstingsnivå saknas. Vi kräver att Stockholms läns landsting tar sitt ansvar för att vi ska kunna göra ett bra jobb för patienterna och slippa bli sjuka själva av det.

Arbetsmiljöverket beskriver politikers ansvar för arbetsmiljön mycket tydligt. Politiker i fullmäktige och nämnd är yttersta representant för landstinget som arbetsgivare. Politikers ansvar är att ge förutsättningar för arbetsmiljöarbetet arbetsgivaren är ålagd enligt lag, och se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Detta ansvar är inte fullgjort. 

Stockholms läns landstings politiker måste se till att det finns en tydlig riktning och ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbete.

En av samhällets riktiga utmaningar är den stora ökningen av sjukdomar på grund av bland annat för hög arbetsbelastning. Därför har Arbetsmiljöverket tagit fram föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskrifterna började gälla den 31 mars 2016, för snart ett år sedan, men de har varit kända i två år. Ändå har ansvariga politiker i Stockholms läns landsting inte gjort någonting för att leva upp till föreskrifterna. 

I dag riskerar Stockholms läns landstings vårdanställda att själva bli patienter. Ett av de centrala kraven i föreskriften är att det måste råda balans mellan krav och resurser. Stockholms läns landstings verksamheter bryter mot föreskriften varje dag. Så beter sig inte en attraktiv och ansvarsfull arbetsgivare.

Gunilla George, vice ordförande Vårdförbundet avdelning Stockholm