”Urholkad mödravård ökar risken för mammor och barn”

Företrädare för barnmorskor och Vårdförbundet på DN Debatt: Kraftigt utökade arbetsuppgifter på barnmorskemottagningarna gör att den förebyggande hälsovården blir lidande.

Tack vare en unik mödrahälsovård är mödra- och spädbarnsdödligheten i Sverige en av de lägsta i världen. Den hälsovården tar vi för given. Tyvärr är den på väg att urholkas. De kraftigt utökade arbetsuppgifter vi barnmorskor har fått utan att samtidigt få mer resurser leder till ökade risker för både mammor och barn.

Bilden av oss barnmorskor på mödravårdscentralen som bara lyssnar på fosterljud, mäter magar och blodtryck har aldrig stämt med verkligheten. Vi har alltid haft ett långt större ansvar i det förebyggande hälsoarbetet. Ett ansvar som nu blivit ännu större. På barnmorskemottagningarna, BMM tidigare MVC, träffar vi kvinnor under en stor del av deras liv. Vi möter dem under preventivmedelsrådgivning, vid provtagning, graviditet, gynekologisk hälsokontroll, rådgivning om klimakteriet och den åldrande kvinnans besvär. Förebyggande hälsovård är nyckeln till en befolkning med god hälsa. Vi barnmorskor har både kunskap och kompetens på området. Kvinnor och flickor lyssnar på oss och känner tillit.

Enligt nationella riktlinjer rekommenderas högst 85 inskrivna gravida kvinnor per heltidsanställd barnmorska och år. I exempelvis Stockholms län har vi i genomsnitt 120 kvinnor.

Barnmorskeupproret har tidigare krävt förutsättningar för en trygg och säker förlossningsvård. Nu kliver även vi barnmorskor på BMM fram för att kräva ökade resurser till den viktiga förebyggande hälsovården. Förutom en kraftig överinskrivning är det ett flertal punkter som gör att situationen nu blivit ohållbar för barnmorskor på BMM runt om i landet:

  • I dag behöver var tionde kvinna extra stödåtgärder på grund av förlossningsrädsla. Det gäller både först- och omföderskor. På grund av sjukhusens resursbrist faller uppdraget tillbaka på mödrahälsovården.
  • I Sverige är en fjärdedel av de gravida överviktiga och 13 procent har diagnosen fetma. Vi måste motivera överviktiga kvinnor till en sundare livsstil. Vi vet att övervikt vid graviditet ger ökad risk för komplikationer hos både mamma och barn vid förlossningen.
  • Sedan 1980-talet har vi barnmorskor informerat blivande mammor om rökningens risker. Det har bidragit till att antalet kvinnor som röker i tidig graviditet sjunkit till 6 procent. Dagsfärsk statistik visar att hela 30 procent av de 17-åriga tjejerna röker. Vad leder det till i framtiden om vi inte får resurser för att fortsätta arbeta förebyggande?
  • Hot och våld i nära relationer är ett folkhälso- problem. En tiondel av alla barn har varit med om våld i nära relationer. Vi barnmorskor måste kunna identifiera, hjälpa och stötta dessa kvinnor och familjer.
  • Cirka 10 procent av de gravida kvinnorna i landet uppvisar symtom på depression. Psykisk ohälsa ställer ökade krav på mödrahälsovården. Tar vi inte tag i det får barnet en dålig start i livet.
  • I exempelvis Stockholms län har var tredje kvinna utländsk bakgrund i dag, vilket kan betyda ökade behov. Det kan behövas en tolk. Kvinnan kan dessutom vara traumatiserad av krigsupplevelser från hemlandet. Hon kan vara könsstympad eller förtryckt på andra sätt. Barnmorskan blir en person som många kvinnor känner förtroende för. Då behövs mer tid för det viktiga mötet.
  • Barnmorskan spelar också en viktig roll när det gäller rådgivning kring preventivmetod och förskrivning av preventivmedel. Vi behöver mer tid för rådgivning för att förebygga oönskade graviditeter.
  • Inom tio år går 40 procent av barnmorskorna i pension. Många av dem finns på barnmorskemottagningarna.

Det förebyggande hälsoarbetet är centralt i barnmorskans profession. Så kallade livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, vissa former av cancer samt fetma är nu vanligare än smittsamma sjukdomar i världen. Vad blir konsekvenserna om vi inte hinner med det förebyggande hälsoarbetet? Om vi inte får tid till samtal om kost och motion hos den överviktiga gravida kvinnan kan det utvecklas till en riskgraviditet med högt blodtryck och diabetes. Kvinnan får en mer komplicerad graviditet och sämre livskvalitet. Risken för komplikationer för både kvinnan och barnet under förlossningen ökar dramatiskt. Barnet växer sen upp i en familj med livsstilsvanor som leder till ohälsa i framtida generationer.

Vi menar att föräldrautbildning på barnmorskemottagningar inte prioriteras i dag. Det är tydligt i och med den låga ersättning som ges. Föräldrautbildning är viktig både för att vara väl förberedd inför förlossningen, för den avgörande anknytningen till barnet och för jämställdheten mellan föräldrarna. Forskning visar att föräldrautbildning vid fler än tre tillfällen ger en ökad tillfredställelse och ökad förberedelse. Forskning visar också att vanliga samtal med barnmorskan minskar rädslor. Vi barnmorskor på BMM har också en nyckelroll i att amningen fungerar. De förstföderskor som gått de förlossningsförberedande utbildningarna på BMM ammar i större utsträckning än andra.

Vi kräver nu att regeringen och hälso- och sjukvårdsministern ger mer resurser till det förebyggande hälsovårdsarbetet som vi barnmorskor utför på BMM. Pengar i vårens ändringsbudget kan vara en god början. Vi vet att det är samhällsekonomiskt lönsamt. Vi har redan kvinnornas förtroende – så ge oss tid, pengar och möjlighet att fortsätta utveckla en mödrahälsovård i världsklass!

 

Ewa Andersson, leg barnmorska, medicine doktor
Anna Akselsson, leg barnmorska
Carina Bergqvist, leg barnmorska
Helene Borgkvist, leg barnmorska
Renée Creutzfeldt, leg barnmorska
Cecilia Lind, leg barnmorska, ordförande Stockholms barnmorskesällskap
Kristina Lindelöw, leg barnmorska, Stockholms barnmorskeråd
Christin Myrberger, leg barnmorska
Anette Roslund Arvidsson, leg barnmorska
Jane Stegring, ledamot i styrelsen för Vårdförbundet
Malin Söderberg, leg barnmorska, medicine doktor
Kristina Wally Byström, leg barnmorska
Susanne Åhlund, leg barnmorska, doktorand KI, Stockholms barnmorskesällskap
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet