Tänk nytt i stället, Jan Björklund

Mossiga hierarkier och ålderdomliga system löser inte framtidens hälso- och sjukvård. Vårdförbundets replik på Liberalernas utspel på DN Debatt

Mossiga hierarkier och ålderdomliga system löser inte framtidens hälso- och sjukvård. Minnet är kort. I valrörelsen var Alliansen kraftfullt emot Socialdemokraternas förslag om trainees i vården. Det hette att de ville lösa arbetslösheten och använda vården som arbetsmarknadsregulator. Nu föreslår Liberalerna en återgång till en vård organiserad som på 50-talet. Det vi behöver är att tänka nytt.

Vi behöver ge första linjens chefer mandat att utveckla hälso- och sjukvården. Vi behöver arbeta i team där även patienten med all sin kunskap om sig själv ingår. Det kallas personcentrerad vård. Forskningen visar mycket goda resultat. När patienten är aktiv i planering och genomförande av den egna vården uppnås högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för vårdens professioner.

Sveriges kommuner och landsting, SKL har också fattat ett kongressbeslut om att verka för personcentrerad vård. Det är märkligt att detta gått Jan Björklund, Anna Starbrink och Barbro Westerholm förbi.

Vi behöver effektivare IT-lösningar och E-hälsa, kanske fler ingenjörer i vården som skapar smarta IT-lösningar för patienterna. Dagens unga kommer inte att nöja sig med att först sitta i telefonkö och sen vänta i något kalt väntrum på försenad vårdpersonal.

Att klumpa ihop sjuksköterskor och undersköterskor som ofta görs är tröttande. Det är mycket närmare mellan en sjuksköterska och en läkare i kunskap och utbildningslängd än mellan en sjuksköterska och en undersköterska som gått i gymnasiet. Men alla behövs i teamet och har sin kompetens.

Det vi också behöver mer av i framtidens team både i hälso- och sjukvård och i äldreomsorg är biomedicinska analytiker, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och ibland kuratorer och psykologer.

Vi måste blicka framåt Jan Björklund – inte bakåt. Idag ligger människor mycket kort tid på sjukhus och behöver då avancerade insatser. Avancerad omvårdnad och eftervård sker i hemmet. Där behövs specialistsjuksköterskor.

Matens sammansättning är inte bara en bricka utan är av avgörande betydelse för många patienter, inte minst för alla våra årsrika, sköra äldre och cancerpatienter.

Det är också tröttsamt med pratet om att sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor skulle ha låg status. Vi är efterfrågade och arbetar i hela världen. Vid SOM-institutets (Göteborgs Universitet) årliga mätningar är sjuksköterska det yrke som människor i Sverige har högst förtroende för. Det är alltså inte statusen det är fel på utan värderingen. Lönen är för låg i förhållande till studier och kunskap.

Det finns ingenting idag som hindrar från att anställa medarbetare som utför vårdnära service. Det kan behövas praktiska resurser, exempelvis borde sjukhussängar tas till en sänghall där de effektivt tvättas och bäddas om. Vi behöver städpersonal som har goda kunskaper i hur städning på sjukhus ska gå till.

För övrigt tycker vi att det är mycket märkligt att Alliansens egen utredare Göran Stiernstedt i sin utredning om en effektivare sjukvård redovisade helt andra förslag och siffror än vad Liberalerna gör: Sverige har färre antal sjuksköterskor per capita än övriga nordiska länder, USA, Tyskland och Nederländerna. Svårigheten att rekrytera främst specialistsjuksköterskor tycks vara den största anledningen till att Sverige har bland det lägsta antalet vårdplatser per capita i hela Europa (enligt OECD).

Men det drabbar också primärvården och den kommunala vården. Utredningen lyfter primärvården som den centrala aktören i hälso- och sjukvården. Istället för vårdval för äldre med omfattande behov föreslår exempelvis utredningen multiprofessionella team.

Utredningen föreslår också att vårdgarantin för primärvården ändras. Istället för att träffa en läkare inom sju dagar föreslås att en första medicinsk bedömning görs av en legitimerad profession inom tre dagar. Det kan vara en sjuksköterska eller fysioterapeut.

Politikers nya mantra är att det aldrig har funnits så många läkare och sjuksköterskor i Sverige som nu. Men detta ställs varken i relation till befolkningsökningen eller att fördelningen av kompetensen förändrats dramatiskt under 20 år vilket redovisas i utredningen:

  • Andelen specialistsjuksköterskor av det totala antalet sjuksköterskor har minskat kraftigt från 65 procent till 44 procent.
  • Antalet sjuksköterskor utan specialistutbildning har ökat, dock inte lika mycket de senaste åren.
  • Antalet undersköterskor har minskat marginellt i landstingen och ökat kraftigt i kommunerna.
  • Antalet läkare har ökat både i reella tal och per capita.

Tänk nytt Jan Björklund, Anna Starbrink och Barbro Westerholm! Förenklade ålderdomliga hierarkiska lösningar är inte vad svensk hälso- och sjukvård behöver. Multiprofessionella team, personcentrerad vård och mandat till första linjens chefer är vägen framåt.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Ann Johansson, vice ordförande Vårdförbundet

Johan Larson, vice ordförande Vårdförbundet