SKR bör ta ansvar för att säkra systemet

Man kan ifrågasätta om arbetsgivarna har tagit sitt ansvar för att kontrollera att hälso- och sjukvårdspersonalen har rätt kunskap och kompetens, skriver tre debattörer.

I dag finns 22 legitimerade yrkesgrupper inom vården. Legitimationen är en garanti för att innehavaren har den kunskap och lämplighet som krävs för att kunna utöva yrket på ett patientsäkert sätt. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen och om någon med legitimation missköter sig i sin yrkesroll kan legitimationen återkallas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.

Vården är en högriskverksamhet som kräver kunskap och kompetens hos medarbetarna. Sjukvården är också förenad med en mängd föreskrifter som syftar till god och säker vård.

Det finns arbetsuppgifter som av patientsäkerhetsskäl bara får utföras av vissa yrkesgrupper. Detta gäller till exempel läkemedelshantering, där föreskrifterna anger att läkemedel får iordningställas och administreras av bland andra sjuksköterskor. Sjuksköterskan är ofta ensam arbetsledare och har rätt att delegera läkemedelshantering till undersköterskor.

Huvudansvaret för delegeringen ligger dock fortfarande kvar hos sjuksköterskan. Arbetssituationen i vården är ofta pressande och beslut måste fattas under stressiga förhållanden.

Som patient är man helt utlämnad till de personer som tjänstgör inom hälso- och sjukvården. Man tar för givet att all personal har rätt kompetens och erfarenhet.

Efter att ha sett Uppdrag granskning i SVT den 22 januari 2020 blir man både rädd och upprörd över att vissa personer utbildade i Rumänien kan ha blivit legitimerade i Sverige utan ha gått igenom den föreskrivna utbildningen för yrket. Socialstyrelsen har utfärdat legitimationerna efter att ha kontrollerat examensbevis och språkkunskaper.

Detta är helt i enlighet med det så kallade Yrkeskvalifikationsdirektivet, som är ett EU-direktiv som ska underlätta fri rörlighet för arbetstagare inom EU.

Socialstyrelsen har polisanmält de personer som lämnat in examensbevis som kan ha utfärdats på tvivelaktiga grunder. Polisanmälningarna har lagts ner. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har utrett anmälningar mot personerna utan att finna skäl för att vidta åtgärder mot dem.

Däremot kan man ifrågasätta om arbetsgivarna har tagit sitt ansvar för att kontrollera att hälso- och sjukvårdspersonalen har rätt kunskap och kompetens.

Bristen på sjuksköterskor i vården får inte innebära att man sänker kompetenskraven i vården. Det är allvarligt om uppgifterna i Uppdrag Granskning stämmer — dels på grund av att patientsäkerheten riskerar att hotas om vi har yrkesutövare som blivit legitimerade på felaktiga grunder, dels för att förtroendet för vården och de legitimerade yrkesgrupperna i vården kan urholkas.

Eftersom EU-direktivet om fri rörlighet inte medger att svenska myndigheter kan göra ytterligare kontroller av individers kunskap och kompetens utöver vad som redan gjorts, har myndigheterna därmed ”gjort sitt” i frågan – och då måste vårdens arbetsgivare träda in och ta ansvar.

Vi efterlyser därför besked från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kring vad som kan göras för att säkerställa att vården utförs av personer med adekvat utbildning. Myndigheten som utfärdar legitimationerna har gjort de kontroller man kan utifrån gällande EU-direktiv och dess processer kan således inte förfinas mer. Men SKR bör i egenskap av vårdens arbetsgivarorganisation överväga hur man på ett bättre sätt kan kontrollera kunskap och kompetens hos sina nya medarbetare.

Vi måste värna om att legitimationen verkligen innebär en garanti för kunskap, kompetens och lämplighet.

Håkan Hedman, förbundsordförande för Njurförbundet.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Läs debattartikeln i Dagens medicin