SKL glömmer det viktigaste i cancervården – personalen

Anders Knape, SKL, glömmer bort det viktigaste för en god, säker och välutvecklad cancervård nämligen personalen. Inte ett ord om den alarmerande bristen på specialistsjuksköterskor, skriver Sineva Ribeiro, i en debattartikel i Göteborgs-Posten idag.

Vårdförbundet välkomnar Anders Knapes debattartikel ”Så ska cancervården bli mer jämlik och effektiv”. Men vi läser den med stigande förvåning. Han glömmer bort det viktigaste för en god, säker och välutvecklad cancervård nämligen personalen. Läkarna nämns, men inte ett ord om den alarmerande bristen på specialistsjuksköterskor.

I press, radio och TV har människor i Sverige fått ta del av vittnesmål om vad den alarmerande bristen på främst specialistsjuksköterskor leder till. Bristen gör att vårdplatser hålls stängda, operationer skjuts upp och vuxna med cancer får inte den vård de har rätt till.

Vi har sett hur cancersjuka barn, deras syskon och föräldrar slits upp ur sin vardag. Det drabbar både familjer i glesbygd och i storstadsregioner. Det har heller inte gått att hålla vården till ett landsting utanför det egna utan bristen på specialistsjuksköterskor har gjort att familjer tvingas flacka runt när de befinner sig i den mest utsatta av livssituationer. Vissa barn har tvingats resa till olika landsting för att få sin grundläggande behandling.

Behöver kontinuitet

Cancersjuka barn behöver en specialistutbildad sjuksköterska som familjen kan knyta an till för att genomgå den svåra behandlingen. Men på avdelningar i slutenvården kan det vara så att ungefär hälften är specialistutbildade. På en del avdelningar kan sjuksköterskor bytas ut en gång i halvåret eftersom de säger upp sig på grund av ohållbara arbetsvillkor. Ibland försöker arbetsgivaren bemanna med inhyrda sjuksköterskor utan specialistutbildning.

Det är inte bra för de svårast sjuka barnen som behöver kontinuitet av en och samma specialistsjuksköterska. Barnen läggs också på "fel" avdelning på grund av platsbrist där spetskompetens och kunskap saknas. Det är inte patientsäkert. Enligt regeringens Nationella Cancerstrategi (SOU 2009:11) ska alla cancerpatienter som önskar erbjudas en kontaktsjuksköterska. Med den brist vi har på specialistsjuksköterskor är detta dessvärre inte möjligt idag.

Snabb diagnos a och o

En snabb diagnos är a och o för en god cancerbehandling som behöver komma igång så fort som möjligt. Därför är det också djupt oroande att bristen på biomedicinska analytiker är omfattande. Biomedicinska analytiker gör analysen som ligger till grund för en snabb diagnos. En annan av våra professioner röntgensjuksköterskan spelar också en avgörande roll för både diagnos och behandling. Även röntgensjuksköterskor är det brist på. Men inte heller dessa avgörande professioner nämns i Anders Knapes debattartikel.


Utan tillräckligt med specialistläkare, specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor för cancersjuka barn, ungdomar, vuxna och äldre får vi aldrig en jämlik cancervård. Vi kräver att Sveriges kommuner och landsting, SKL, med Anders Knape i spetsen flyttar upp kompetensförsörjningen i vården som en av de viktigaste frågorna. Låt den bli en viktig del i den handlingsplan som nu tas fram.

  • Gör vårdmiljön attraktiv så att personal med kunskap och kompetens söker sig dit och stannar kvar.
  • Inför Akademisk specialisttjänstgöring, AST, d.v.s. betald specialistutbildning så att vi får fler specialistsjuksköterskor för de svårast sjuka. Ta tillvara vår kunskap och värdera oss rätt.
  • Högre och jämställda löner samt moderna och centrala bestämmelser om arbetstid.
  • Inför personcentrerad vård som en grund för de standardiserade vårdförloppen. Det innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling till en modell där personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Arbetssättet ger högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för våra professioner.
  •  I en ny undersökning där drygt 500 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor svarat på frågor uppger hälften att vården inte är jämlik vilket är ett av regeringens mål.

Sineva Ribeiro, ordförande för 113 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i Vårdförbundet.