Sjuksköterskebristen gör vården patientosäker

Vi får dagligen rapporter om stängda vårdplatser och brist på sjuksköterskor. En ny undersökning visar att en tredjedel av sjuksköterskorna inte tycker att vården är patientsäker, skriver Sineva Ribeiro i en debattartikel i Expressen.

En ny undersökning sammanställd av tidningen Framtidens Karriär Sjuksköterska med svar från 500 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, visar att vi måste göra något nu för att råda bot på krisen i vården. Vi har inte råd att vänta.

Idag har vi en högspecialiserad vård där vi kan rädda allt fler till liv och hälsa. Vi räddar barn, ungdomar, vuxna och multisjuka äldre som för bara 20 år sedan inte skulle ha överlevt. Men det krävs kunskap och kompetens i den alltmer specialiserade hälso- och sjukvården, inte minst i den vård kommunerna bedriver. Exempelvis vårdas många svårt sjuka hemma efter en kort tid på sjukhus, vilket kräver specialistkompetens.

Fyra av tio sjuksköterskor uppger i undersökningen att de inte tror att de orkar arbeta till pensionen. Nästan hälften har funderat på att gå ner i arbetstid – en tredjedel har redan gjort det. Nästan alla, 93 procent, vill ha mer tid till forskning och att sätta sig in i de senaste rönen.

När det gäller intresset för att arbeta på mindre orter, där det redan kan vara svårt att rekrytera, uppger 85 procent att lönen är avgörande. Hälften av sjuksköterskorna tycker inte att hälso- och sjukvården är jämlik, något som är regeringens mål. Löneglappet mellan kvinnor och män minskar, men är fortfarande 13,4 procent. Med nuvarande takt har vi jämställda löner först år 2066 - Vårdförbundet vägrar att vänta 51 år!

Det är orimligt att exempelvis en renhållningsarbetare i Gävleborg tjänar mer än en legitimerad sjuksköterska med tre års universitetsstudier och ansvar för patienters säkerhet, liv och hälsa. Det talas om att smutsiga arbeten ska ge högre löner. Men vårdens vardag är inte alltid vacker, steril och ren - det förekommer både blod, spyor, avföring, urin och slem som hör livet till. Sjuksköterska är ett attraktivt yrke. Det är fullt på utbildningarna. Men redan efter två år i yrket funderar många på att byta bana. Dåliga arbetsförhållanden leder också till en stor och kostsam personalomsättning.

Det är därför nödvändigt med högre löner och arbetstider som gör att sjuksköterskor stannar kvar, orkar ett helt yrkesliv och mäktar med att ge en trygg och säker vård. Vi måste också få bukt med den alarmerande bristen på specialistsjuksköterskor som är huvudorsaken till att vårdplatser hålls stängda och operationer skjuts upp. Över 1 140 vårdplatser var stängda i förra veckan enligt en kartläggning som Dagens Nyheter har gjort. Det är en ökning med 240 platser jämfört med den sammanställning tidningen Dagens Samhälle gjorde innan jul. Det är långt kvar till sommaren och redan nu ser det ut så här.

Ett stort problem är de dåliga villkor som gäller för de som vill läsa vidare till specialistsjuksköterska, trots att det finns ett skriande behov. Kompetensförsörjningen är en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar. Vårdförbundet har därför tagit fram en modell för att få fler specialistsjuksköterskor:

  • Inför Akademisk specialisttjänstgöring, AST, som innebär betald specialistutbildning inom ramen för kollektivavtal och anställning.
  • Inför en nationell reglering av AST så att vi får överblick och garantier för att vården blir jämlik över hela landet.
  • Löner och arbetsvillkor måste stå i proportion till all den kunskap som legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor tillför hela samhället.

”Det är alltid billigare att betala arbetskraften dess fulla värde, underbetald arbetskraft blir alltid dyrare”, sa Florence Nightingale redan 1869. Det är lika sant år 2015.

Sineva Ribeiro, Ordförande för 113 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i Vårdförbundet