Sätt sjukvården i centrum av budgetförhandlingarna

Just nu pågår budgetförhandlingarna mellan de så kallade januaripartierna och vi kan följa olika partiers utspel i media om deras respektive hjärtefrågor. Satsningar på hälso- och sjukvården lyser ännu med sin frånvaro i utspelen, samtidigt som sjukvården är väljarnas viktigaste fråga enligt flera Novus-mätningar. En sak är klar. Det kommer inte att räcka med nationell samordning och digitalisering för att klara av vårdbehoven för kommande år. Hälso- och sjukvårdens medarbetare måste också få bättre lön, villkor och förutsättningar att utföra sina livsviktiga uppgifter.

Under våren och sommaren har Vårdförbundets yrkesgrupper gjort livsavgörande insatser på bland annat sjukhus, vårdcentraler och inom äldreomsorg och hemsjukvården. Många medlemmar vittnar om att förtroendet för arbetsgivare och ansvariga politiker har sjunkit rejält under krisen. Nu behöver arbetsgivare och politiker bygga upp förtroendet bland Vårdförbundets medlemmar om inte den redan tidigare stora bristen på nyckelkompetenser i vården och omsorgen ska förvärras.

Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kräver nu att arbetsgivarna gör sitt yttersta för att behålla dem och deras kollegor. Det förutsätter att de får lön och löneutveckling utifrån kompetens och erfarenhet, fler kollegor med rätt kompetens samt en hållbar arbetsmiljö. Annars kommer personal fortsätta säga upp sig, vilket leder till utebliven vård, långa väntetider och brister i patientsäkerheten.

Den enskilda medarbetaren kan inte lösa vårdskulden genom att springa snabbare, låta bli att äta eller gå på toaletten, eller att avstå planerade ledigheter. Det är helt enkelt inte hållbart.

Resurserna måste prioriteras till att anställa fler medarbetare med rätt kompetens för uppdraget, behålla erfaren personal och locka tillbaka de som slutat. Långsiktig kompetensförsörjning av livsviktiga yrken kräver åtgärder i villkoren, nu och i framtiden. Inom äldreomsorgen behöver hälso- och sjukvårdskapaciteten stärkas och omvårdnadskompetensen öka. Att säkerställa resurser för detta vilar på region- och kommunpolitiker samt på regeringen med samarbetspartier.

Det går att locka tillbaka många av de omkring 12 000 sjuksköterskor som lämnat yrket. Majoriteten av de som lämnat gör det till följd av påverkbara faktorer: lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö, visar en undersökning från SCB.

Rekordmånga har nu sökt utbildningarna till biomedicinsk analytiker och till sjuksköterska. Det är väldigt positivt. Cheferna i vården och omsorgen behöver ges förutsättningar för att klara av att både behålla de erfarna och attrahera de som nu utbildar sig.

Staten måste säkerställa tillräckliga resurser till hälso- och sjukvården i kommuner och regioner och de måste vara långsiktiga. Framför oss har vi både en vårdskuld och ökande vårdbehov hos en åldrande befolkning att klara av – och kanske en ny våg av corona. De generella statsbidragen till regioner och kommuner måste därför höjas. En rimlig början kan vara att permanenta en större del av de extra anslag som kommuner och regioner har fått under 2020.

Vårdförbundet vet vad som fungerar. Lönerna behöver höjas, särskilt för de med stor erfarenhet och som är särskilt yrkesskickliga. En sund personalpolitik och goda villkor gör att erfarna medarbetare stannar kvar. Det leder till säkrare och tryggare vård, helt enkelt en bättre hälso- och sjukvård i Sverige.

Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle.