Säkra födslar kräver bättre villkor

Svensk vård ska vara jämlik - men vad gäller förlossningsvård är tyvärr ofta den enda gemensamma nämnaren de gravida familjernas oro. Oro inför var man kommer att få plats att föda och med vilket stöd. Hur kan detta vara en acceptabel lägstanivå? Det behövs en nationell plan för förlossningsvården.

I dag fredag är det internationella barnmorskedagen. Vi välkomnar att regeringen i vårbudgeten avsätter en halv miljard till förlossningsvården – men det som behövs är långsiktiga satsningar. I dag firar vi alla barnmorskor. Vi är också stolta över att vi har bland den lägsta mödra- och spädbarnsdödligheten i hela världen. Detta mycket tack vare barnmorskors kompetens och arbete i den förebyggande mödrahälsovården, i förlossningsvården och på BB i eftervården.

Men våra barnmorskor behöver rätt förutsättningar för att kunna ge en trygg och säker vård. Att barnmorskor ska springa mellan flera kvinnor i aktiv förlossning samtidigt är inte god och säker vård.

Vårdförbundet och Barnmorskeförbundet har länge drivit frågan om villkoren för en trygg och säker förlossningsvård. Politikerna har lyssnat och sedan tidigare beslutat om 400 miljoner kronor per år fram till 2019 för att stärka kompetensförsörjningen och bemanningen i förlossningsvården. Nu tillkommer alltså ytterligare en halv miljard, att användas under 2017 och 2018. Det är ett välkommet extra tillskott. Men det behövs långsiktiga satsningar.

Vårdförbundet och alla barnmorskemedlemmar vill se:

  • En barnmorska per kvinna i aktiv förlossning vilket stöds av både forskning och beprövad erfarenhet.
  • Fler barnmorskor i förlossningsvården och i alla beslutande organ.
  • Fler förlossningsrum.
  • Ett långsiktigt ekonomiskt ansvar vid den nationella planeringen av förlossningsvården.

Förlossningsenheterna Sollefteå, Karlskoga, BB Sophia och Södra BB på Södersjukhuset och nu senast BB Mölndals sjukhus på Sahlgrenska har stängts - trots protester och demonstrationer från en oroad allmänhet. I Stockholm, där hela 25 procent av landets födslar sker, har planerna på att bygga en ny förlossningsenhet på Sankt Görans sjukhus flyttats fram till tidigast 2019. Flera av landets mindre kliniker är hotade.

Svensk vård ska ges på lika villkor för alla - men vad gäller förlossningsvård är tyvärr ofta den enda gemensamma nämnaren idag de gravida familjernas oro, inför var man kommer att få plats att föda och med vilket stöd. Hur kan detta vara en acceptabel lägstanivå?

Det behövs en nationell plan för förlossningsvården. Vi vill se en ordentlig risk- och konsekvensanalys på riksnivå. Vårdförbundet bidrar gärna till lösningar och ger här fyra konkreta förslag:

  • Höj lönerna. En barnmorska och en civilingenjör är exempel på två yrken med motsvarande krav på fördjupad högskolekompetens. Civilingenjören tjänar 31 procent mer i lön under ett yrkesliv. Denna typ av löneskillnader byggs strukturellt och måste därför ändras strukturellt.
  • Vi behöver fler barnmorskor. Öka antalet utbildningsplatser. Det är kö till barnmorskeutbildningarna. Låt de sjuksköterskor som vill utbilda sig till barnmorska få göra det. Låt det ske på betald arbetstid.
  • Förbättra arbetsvillkoren vad gäller bemanning och arbetstider. Barnmorskornas egna krav är att det ska finnas en barnmorska per födande kvinna. Men idag kan en barnmorska ta hand om två och tre födande kvinnor samtidigt!
  • Inför personcentrerad vård. När den gravida familjen är aktiv i planering och genomförande av vården uppnås högre kvalitet, bättre användning av resurser och en god arbetsmiljö för barnmorskorna.

Vi har sagt det förr men det tål att upprepas: Kvinnor föder barn kanske en, två eller tre gånger i livet. Det är unika, livsavgörande händelser. I Sverige år 2017 ska vi ha råd att ge varje kvinna och hennes partner en bra upplevelse. Vi ser det som en rättighet för alla kvinnor, deras partners och deras barn.

 Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Läs artikeln i Dagens Samhälle