Så säkras vården för sköra äldre

Vi välkomnar att primärvården lyfts fram som den viktigaste aktören i utredningen om en effektivare sjukvård. För sköra äldre är den hälso- och sjukvård som ges i primärvården central. Därför behövs det ett perspektivskifte inom sjukvården så att den delen garanteras mer resurser och kompetens. Det skriver Sineva Ribeiro och Christina Tallberg, ordförande i Vårdförbundet respektive PRO, i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Sverige har färre antal sjuksköterskor per capita än övriga nordiska länder, USA, Tyskland och Nederländerna. Det visar nya siffror från SCB och utredningen som lämnades till regeringen i onsdags. Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor tycks vara den största anledningen till att Sverige har lägst antal vårdplatser per capita i hela Europa (enligt OECD). Men det drabbar också primärvården och den kommunala vården.

Det ser bekymmersamt ut när det gäller vård av sköra äldre. Många distriktssköterskor går i pension och det finns endast 1.8 procent specialistsjuksköterskor med inriktning för vård av äldre.

Istället för vårdval för äldre med omfattande behov föreslår utredningen multiprofessionella team. Vi tror att det särskilt skulle gynna sköra äldre.

Vi välkomnar också förslaget att vårdgarantin för primärvården ändras. Istället för att träffa en läkare inom sju dagar föreslås att en första medicinsk bedömning görs av en legitimerad profession inom tre dagar. Det kan vara en sjuksköterska eller fysioterapeut. Men för att dessa goda förslag ska bli verklighet krävs att vi säkrar tillgången på exempelvis specialistsjuksköterskor.

Politikers nya mantra är att det aldrig har funnits så många läkare och sjuksköterskor i Sverige som nu. Men detta ställs varken i relation till befolkningsökningen eller att fördelningen av kompetensen förändrats dramatiskt under 20 år vilket redovisas i utredningen:

  • Antalet specialistutbildade sjuksköterskor har minskat kraftigt, från knappt 56 000 till 48 000.
  • Andelen specialistsjuksköterskor av det totala antalet sjuksköterskor har minskat från 65 procent till 44 procent.
  • Antalet legitimerade sjuksköterskor utan specialistutbildning har ökat, dock inte lika mycket de senaste åren.
  • Antalet undersköterskor har minskat marginellt i landstingen och ökat kraftigt i kommunerna.
  • Antalet läkare har ökat både i reella tal och per capita.


Den demografiska utvecklingen visar på en befolkning som både blir större och allt äldre. 85 procent av svenskarna över 65 år har minst en kronisk sjukdom, något som gör att behovet av vårdinsatser ökar. Dessutom kan vården idag göra så mycket mer, inte minst för sköra äldre.

I vården bör vi arbeta i team. Vårdförbundet och PRO vill att även patienten blir en del i teamet. Det kallas personcentrerad vård och forskning visar på mycket goda resultat. Glädjande nog har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, nyligen fattat ett kongressbeslut om att arbeta för personcentrerad vård.

Personcentrerad vård är framtiden även i det förebyggande hälsovårdsarbetet på barnavårdscentraler, i mödrahälsovården, elevhälsan, i hälsosamtalen i primärvården och i vården av sköra äldre. Där har specialistsjuksköterskor och barnmorskor en avgörande roll.

Vårdförbundet har tagit fram flera konstruktiva förslag för en god och säker vård, vilka PRO stödjer:

  1. Vi måste införa personcentrerad vård. När patienten är aktiv i planering och genomförande av den egna vården uppnås högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för vårdens professioner.
  2. Inför Akademisk specialisttjänstgöring, AST, en specialistutbildning för sjuksköterskor inom ramen för kollektivavtal och anställning. Fler specialistutbildade sjuksköterskor är en förutsättning för hälso- och sjukvården. De behövs också för att handleda nya studenter så att vi inte hamnar i ett Moment 22.
  3. Inför moderna arbetstider som ger förutsättningar för ett hållbart yrkesliv, att personalen stannar kvar och ges möjlighet att utveckla vården. Vi vill att tid för vila och återhämtning ska ingå i nattarbetstiden – oavsett vem som är arbetsgivare och var i landet arbetet utförs.
  4. Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år.
  5. Lönekarriären ska vara tydlig.

De nya goda förslagen i Göran Stiernstedts utredning kräver att staten, landstingen och kommunerna tar frågan om hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning på största allvar.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Christina Tallberg, ordförande PRO