Så löser vi krisen i vården

Det är snart jul och nyår, men redan nu är det värre i hälso- och sjukvården än vad det brukar vara under sommarmånaderna. Bristen på specialistsjuksköterskor gör att väntetider för operationer och behandlingar förlängs och att minst 870 platser får hållas stängda. Vi har lösningar, skriver Sineva Ribeiro i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Det är inte platserna i sig som är problemet utan den akuta bristen på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i hela landet. Lösningen är inte bara fler att utbilda fler utan vi behöver en ny organisation och nya arbetssätt som gör att sjuksköterskor får en hälsosam vårdmiljö där de vill stanna kvar.

I exempelvis Skåne säger en sjuksköterska upp sig varannan dag. I Jönköping får sjuksköterskor rycka in när de är lediga. I Sundsvall vårdas patienter i korridoren. I Mora har 14 sjuksköterskor sagt upp sig.

Dagens Samhälle har gjort en kartläggning som pekar på det allvarliga läget: På landets 68 akutsjukhus saknas det för närvarande 2 000 sjuksköterskor, vilket lett till att 870 vårdplatser är stängda. Tidningen ger några exempel på hur bristen slår i olika delar av landet:

I Region Skåne med sina 9 sjukhus fattas det strax över 300 sjuksköterskor.Danderyds sjukhus i Stockholms läns landsting saknar 75 sjuksköterskor.Drygt 100 sjuksköterskor fattas på de tre sjukhusen i Sörmland.

Ny statistik från Statistiska Centralbyrån bekräftar den dystra bilden. Arbetskraftsbarometern visar vad alla redan vet: bristen på specialistsjuksköterskor fortsätter att förvärras. Men det är även ökande brist på barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Människor i Sverige har förstått att det finns ett direkt samband mellan personalens kunskap och arbetsvillkor och den vård patienten får. Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten. I studie efter studie har den internationella forskaren professor Linda Aiken från USA visat att det finns ett samband mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symptomminskning och välbefinnande. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.

Väljarna visade tydligt att hälso- och sjukvård och äldrevård sammantaget stod högst på agendan i valet i september. Nu måste politiker av alla kulörer vakna.
Ett av vårdpolitikens måsten är att säkra kompetensförsörjningen. Det är viktigt inte bara för den landstingsdrivna sjukhusvården utan även för Sveriges 290 kommuner. De har fått ett ökat ansvar som vårdgivare då alla kommuner förutom i Stockholms län ansvarar för hemsjukvården. Behandlingstiden på sjukhus är allt kortare och allt mer avancerad vård bedrivs i hemmen och på äldreboenden. Att säkra kompetensförsörjningen i vården gäller i allra högsta grad även för kommunerna. Multisjuka äldre ska exempelvis inte behöva åka till akuten.

Vårdförbundet har förslag på åtgärder som säkrar kompetensförsörjningen. Det behövs både långsiktiga och kortsiktiga strategier.
Vi har förslag på fem verkningsfulla åtgärder som kommuner och landsting kan starta med redan idag:

  1. Vi måste införa personcentrerad vård. Det innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling till en modell där personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Arbetssättet ger högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för våra professioner.
  2. Det är nödvändigt med moderna arbetstider som gör att sjuksköterskor och barnmorskor får ett hållbart yrkesliv, stannar kvar och får möjlighet att utveckla vården.
  3. Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år.
  4. Inför Akademisk specialisttjänstgöring inom ramen för anställningen så att vi får fler specialistsjuksköterskor, d.v.s. betald specialistutbildning.
  5. Lönekarriären ska vara tydlig. Ta tillvara våra fyra professioners kunskap och värdera oss rätt.

 

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet